Vi har en sanslöst sprakande final framför oss, men så många olika spännande dueller och bataljer. Vid det här laget har ni säkert redan läst både en och två sammanställningar som ställer de här två lagens styrkor emot varandra, så jag lämnar det därhän.
Istället ska jag snöa in mig fullständigt på två rekord som är inom räckhåll för John Klingberg (delvis) och Victor Hedman (i båda fallen).
Båda dessa herrar lägger så klart inget fokus på det här och skulle så klart gladeligen gå poänglösa från den här finalen ifall de visste att det betydde en Stanley Cup-seger, men det är en kul grej för oss vid sidan av att hålla koll på.
Så här är rekordjakten, i punktform.
5 – Lidas poängrekord
Nicklas Lidström gjorde 1998 19 poäng på 22 matcher när Detroit säkrade sin andra raka Stanley Cup. Det är den högsta noteringen en svensk back någonsin har uppnått, en före han själv och Erik Karlsson på 18.
Det här rekordet är inom räckhåll för båda finalherrarna, då Klingberg går in i finalen med 16 poäng (på 20 matcher) och Hedman har 15 på 19.
Om rekordet slås kan vi diskutera vilken bedrift som var störst. 19 poäng under dead puck-eran (då Yzerman vann slutspelets poängliga med 24 poäng) är strålande. Mellan åren 1996-2004 gjorde ingen back mer än just 19 poäng i ett slutspel.
En sidonot till för att ge Lidström ännu mer välförtjänt credd: han har ingen extrem topp men däremot fem slutspel där han gjorde mellan 19 och 16 poäng. Fem slutspel med minst 16 poäng är det bara Lidström och Denis Potvin som gjort.
Den diskussionen är dock för en annan dag. Fortsätter herrarna producera i samma tempo de gjort hittills så kommer båda passera Lidström fem-sex matcher in på den här serien.
Det är alltså sannolikt att vi får ett nytt svenskrekord, vilket oavsett vad vore en enorm bedrift.
Paul Coffeys sanslösa poängrekord på 37 poäng sitter dock säkert – till och med från Miro Heiskanen som går in i finalen med 22 poäng på 21 matcher. Däremot så har Hedman hugg på Coffeys målrekord.
Låt oss titta närmare på det.
4 – Alla tiders målrekord för backar
Så här ser topplistan ut för alla tiders målrekord för backar (matcher/mål – säsong) i slutspel.
1 – Paul Coffey – 18/12 – 1984-85
2 – Brian Leetch – 23/11 – 1993/94
3t – Bobby Orr – 14/9– 1969/70
3t – Brad Park – 15/9 – 1977/78
3t – Victor Hedman – 19/9 – 2019/20
Hedman kommer att ha en tydlig fördel i antal spelade matcher kontra alla utom Leetch, men tilläggas bör dock att även om man inte vill svärta ner historieböckerna med seedningsmatcher skulle Hedmans total vara intakt – samtliga mål han har gjort har kommit från åttondelen och framåt, vilket ger honom 9 på 14 och ett snarlikt snitt som de övriga i ”det riktiga ”slutspelet.
Och då ska vi komma ihåg att de han nu jagar gjorde sina totaler i med andra förutsättningar.
3 – En målsnålare era
När Coffey gjorde sina tolv mål var han delad trea i slutspelet poängliga tillsammans med två andra spelare, och han var klart efter lagkompisarna Jari Kurri (17) och Wayne Gretzky (19) i antal mål.
Det här kom också mitt under det glada 80-talet, då målsnittet (3,89) var bland det högsta det varit i modern tid.
Det gör faktiskt Leetchs bedrift kanske ännu mer imponerande. 1993-94 hade målsnittet klivit ner till 3,24 mål per match (31:a högst någonsin, årets säsong är den 40:e med 3,02 mål/match).
Leetch slutade fyra i målligan, efter Mark Messier och Trevor Linden (båda 12) samt Pavel Bure (16). Man kan dock hävda att han drev offensiven mycket mer då han vann hela slutspelets poängliga med sina 34 poäng (närmsta lagkompis var Messier, med 30).
Coffey var tio pinnar efter Gretzky, som gjorde sanslösa 47 poäng. Det tar oss då till Hedman. Det vore fel att säga att han driver Tampas offensiv då Nikita Kucherov har 26 poäng och Brayden Point har 25. Ska man dock bara prata målskytte är Hedmans prestation fullt jämförbar med övriga herrars, i alla fall så här långt.
Han är ett mål efter ligaledande Bo Horvat. Av finaldeltagande spelare så är han delad etta med Joe Pavelski, Dennis Gurianov och Brayden Point, och ett mål före Jamie Benn, Aleksander Radulov och Ondrej Palat.
Hedman har med andra ord chans att åtminstone tangera rekord, och kanske framför allt att bli den första backen någonsin att vinna slutspelets målliga.
Hur sannolikt är det?
2 – Hållbarheten
Victor Hedman har skjutit 14,5 under slutspelet vilket är en sanslöst hög utdelning för en back. Det är givetvis inte hållbart för en spelare som normalt sett har en effektivitet som inte ens är hälften av det (6,8) men har pratar vi inte om hållbarhet över tid – vi pratar om fyra-sju matcher till.
Det senaste decenniet finns hyfsat jämförbara säsonger bland hans backkollegor. 2013 gjorde Slava Voynov 5 på 34 för 17,7 procents utdelning. Två år senare sköt Brent Seabrook 7 på 44 för 15,9.
Hedman har såhär långt 9 på 62.
Vad den moderna historien lärt oss är att det är svårt för backar att hålla i sådana här formtoppar över stora skottvolymer. Den enda andre backen som under 10-talet hållit tvåsiffrigt i skottprocent på minst 50 skott i ett slutspel är PK Subban, som gjorde 5 på 50 för jämna 10,00 2014.
Så datan säger oss att krutet borde surna nu. Men är det kört?
1 – Gör han det?
Hedman snittar 7,5 skott på mål per 60 minuter i alla spelformer det här slutspelet. Spelar han tre timmar i finalserien (dvs snudd på 26 minuter per match över sju matcher) skulle han med nuvarande utdelning och skottfrekvens göra tre mål och tangera rekordet.
Det utdelning är dock som sagt skyhög och ingen back med den avslutsvolymen har i modern tid varit nära en sådan effektivitet.
Men o andra sidan är det bland det vackraste med hockeyn – ibland styr hockeygudarna studsarna åt ett håll som siffrorna säger att de inte borde.
En ren okulär besiktning säger också att Hedman, som alltid varit mer av en framspelare, verkligen tänker skott i alla lägen nu. Det sjunger till så fort han får pucken i läge på blå och han är väldigt villig att aktivera i anfallen.
Cooper var också mer benägen att skicka ut Hedman tillsammans med Point och Kucherov i match sex, vilket öppnar upp för en annan typ av mer högkvalitativa chanser. Fortsätter det så är det så klart positivt för rekord-utsikterna.
Jag tror det finns lite sparkapital i påfyllningarna. Han har som sagt ofta tryckt på gaspedalen så fort Tampa vunnit puck i egen zon, men jag tycker inte att lagets forwards lyckats fullt ut med att använda honom i omställningarna.
De här elementen kommer att behövas om han ska fortsätta göra mål, för oavsett hur hårt och välriktat hans slagskott är (mycket) så lär effektiviteten på distansavsluten avta.
En förutsägelse då: Hedman blir inte första back att vinna slutspelets målliga och han slår inte Coffeys rekord, men han tangerar det.
****
Mycket Hedman-vurmande nu, men John Klingberg ska verkligen också ha heder: i studion till match ett kommer ett reportage med längre intervju med John, där vi fokuserar vilken viktig matchvinnare han har varit för Dallas.
För det har han i sanning varit.
Vi har gjort vårt allra bästa för att rama in den första finalmatchen på ett så värdigt vis som möjligt. Det blir från reporter också ett reportage om fenomenet Miro Heiskanen och så en intervju med Tampa-hjälten Fredrik Modin.
Givetvis blir det matat med massa annat intressant också, så brygg det svartaste kaffe du kan och häng med på lördagnatt.
***
Den tredje svensken i finalen är Mattias Janmark och han har så klart inte riktigt samma stjärnlyster som backarna, men han har gjort ett gediget jobb. Det har gått fullständigt troll i målskyttet men han gör ett grymt jobb tillsammans med Joe Pavelski i boxplay och med sin fart har han fixat nio powerplay åt Dallas i det här slutspelet, mer än någon annan spelare i hela finalserien.
***
***
***
Gillade du artikeln? Värd en 50/50 lott - för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.
Istället ska jag snöa in mig fullständigt på två rekord som är inom räckhåll för John Klingberg (delvis) och Victor Hedman (i båda fallen).
Båda dessa herrar lägger så klart inget fokus på det här och skulle så klart gladeligen gå poänglösa från den här finalen ifall de visste att det betydde en Stanley Cup-seger, men det är en kul grej för oss vid sidan av att hålla koll på.
Så här är rekordjakten, i punktform.

5 – Lidas poängrekord
Nicklas Lidström gjorde 1998 19 poäng på 22 matcher när Detroit säkrade sin andra raka Stanley Cup. Det är den högsta noteringen en svensk back någonsin har uppnått, en före han själv och Erik Karlsson på 18.
Det här rekordet är inom räckhåll för båda finalherrarna, då Klingberg går in i finalen med 16 poäng (på 20 matcher) och Hedman har 15 på 19.
Om rekordet slås kan vi diskutera vilken bedrift som var störst. 19 poäng under dead puck-eran (då Yzerman vann slutspelets poängliga med 24 poäng) är strålande. Mellan åren 1996-2004 gjorde ingen back mer än just 19 poäng i ett slutspel.
En sidonot till för att ge Lidström ännu mer välförtjänt credd: han har ingen extrem topp men däremot fem slutspel där han gjorde mellan 19 och 16 poäng. Fem slutspel med minst 16 poäng är det bara Lidström och Denis Potvin som gjort.
Den diskussionen är dock för en annan dag. Fortsätter herrarna producera i samma tempo de gjort hittills så kommer båda passera Lidström fem-sex matcher in på den här serien.
Det är alltså sannolikt att vi får ett nytt svenskrekord, vilket oavsett vad vore en enorm bedrift.
Paul Coffeys sanslösa poängrekord på 37 poäng sitter dock säkert – till och med från Miro Heiskanen som går in i finalen med 22 poäng på 21 matcher. Däremot så har Hedman hugg på Coffeys målrekord.
Låt oss titta närmare på det.

4 – Alla tiders målrekord för backar
Så här ser topplistan ut för alla tiders målrekord för backar (matcher/mål – säsong) i slutspel.
1 – Paul Coffey – 18/12 – 1984-85
2 – Brian Leetch – 23/11 – 1993/94
3t – Bobby Orr – 14/9– 1969/70
3t – Brad Park – 15/9 – 1977/78
3t – Victor Hedman – 19/9 – 2019/20
Hedman kommer att ha en tydlig fördel i antal spelade matcher kontra alla utom Leetch, men tilläggas bör dock att även om man inte vill svärta ner historieböckerna med seedningsmatcher skulle Hedmans total vara intakt – samtliga mål han har gjort har kommit från åttondelen och framåt, vilket ger honom 9 på 14 och ett snarlikt snitt som de övriga i ”det riktiga ”slutspelet.
Och då ska vi komma ihåg att de han nu jagar gjorde sina totaler i med andra förutsättningar.

3 – En målsnålare era
När Coffey gjorde sina tolv mål var han delad trea i slutspelet poängliga tillsammans med två andra spelare, och han var klart efter lagkompisarna Jari Kurri (17) och Wayne Gretzky (19) i antal mål.
Det här kom också mitt under det glada 80-talet, då målsnittet (3,89) var bland det högsta det varit i modern tid.
Det gör faktiskt Leetchs bedrift kanske ännu mer imponerande. 1993-94 hade målsnittet klivit ner till 3,24 mål per match (31:a högst någonsin, årets säsong är den 40:e med 3,02 mål/match).
Leetch slutade fyra i målligan, efter Mark Messier och Trevor Linden (båda 12) samt Pavel Bure (16). Man kan dock hävda att han drev offensiven mycket mer då han vann hela slutspelets poängliga med sina 34 poäng (närmsta lagkompis var Messier, med 30).
Coffey var tio pinnar efter Gretzky, som gjorde sanslösa 47 poäng. Det tar oss då till Hedman. Det vore fel att säga att han driver Tampas offensiv då Nikita Kucherov har 26 poäng och Brayden Point har 25. Ska man dock bara prata målskytte är Hedmans prestation fullt jämförbar med övriga herrars, i alla fall så här långt.
Han är ett mål efter ligaledande Bo Horvat. Av finaldeltagande spelare så är han delad etta med Joe Pavelski, Dennis Gurianov och Brayden Point, och ett mål före Jamie Benn, Aleksander Radulov och Ondrej Palat.
Hedman har med andra ord chans att åtminstone tangera rekord, och kanske framför allt att bli den första backen någonsin att vinna slutspelets målliga.
Hur sannolikt är det?

2 – Hållbarheten
Victor Hedman har skjutit 14,5 under slutspelet vilket är en sanslöst hög utdelning för en back. Det är givetvis inte hållbart för en spelare som normalt sett har en effektivitet som inte ens är hälften av det (6,8) men har pratar vi inte om hållbarhet över tid – vi pratar om fyra-sju matcher till.
Det senaste decenniet finns hyfsat jämförbara säsonger bland hans backkollegor. 2013 gjorde Slava Voynov 5 på 34 för 17,7 procents utdelning. Två år senare sköt Brent Seabrook 7 på 44 för 15,9.
Hedman har såhär långt 9 på 62.
Vad den moderna historien lärt oss är att det är svårt för backar att hålla i sådana här formtoppar över stora skottvolymer. Den enda andre backen som under 10-talet hållit tvåsiffrigt i skottprocent på minst 50 skott i ett slutspel är PK Subban, som gjorde 5 på 50 för jämna 10,00 2014.
Så datan säger oss att krutet borde surna nu. Men är det kört?
1 – Gör han det?
Hedman snittar 7,5 skott på mål per 60 minuter i alla spelformer det här slutspelet. Spelar han tre timmar i finalserien (dvs snudd på 26 minuter per match över sju matcher) skulle han med nuvarande utdelning och skottfrekvens göra tre mål och tangera rekordet.
Det utdelning är dock som sagt skyhög och ingen back med den avslutsvolymen har i modern tid varit nära en sådan effektivitet.
Men o andra sidan är det bland det vackraste med hockeyn – ibland styr hockeygudarna studsarna åt ett håll som siffrorna säger att de inte borde.
En ren okulär besiktning säger också att Hedman, som alltid varit mer av en framspelare, verkligen tänker skott i alla lägen nu. Det sjunger till så fort han får pucken i läge på blå och han är väldigt villig att aktivera i anfallen.
Cooper var också mer benägen att skicka ut Hedman tillsammans med Point och Kucherov i match sex, vilket öppnar upp för en annan typ av mer högkvalitativa chanser. Fortsätter det så är det så klart positivt för rekord-utsikterna.
Jag tror det finns lite sparkapital i påfyllningarna. Han har som sagt ofta tryckt på gaspedalen så fort Tampa vunnit puck i egen zon, men jag tycker inte att lagets forwards lyckats fullt ut med att använda honom i omställningarna.
De här elementen kommer att behövas om han ska fortsätta göra mål, för oavsett hur hårt och välriktat hans slagskott är (mycket) så lär effektiviteten på distansavsluten avta.
En förutsägelse då: Hedman blir inte första back att vinna slutspelets målliga och han slår inte Coffeys rekord, men han tangerar det.
****
Mycket Hedman-vurmande nu, men John Klingberg ska verkligen också ha heder: i studion till match ett kommer ett reportage med längre intervju med John, där vi fokuserar vilken viktig matchvinnare han har varit för Dallas.
För det har han i sanning varit.
Vi har gjort vårt allra bästa för att rama in den första finalmatchen på ett så värdigt vis som möjligt. Det blir från reporter också ett reportage om fenomenet Miro Heiskanen och så en intervju med Tampa-hjälten Fredrik Modin.
Givetvis blir det matat med massa annat intressant också, så brygg det svartaste kaffe du kan och häng med på lördagnatt.
***
Den tredje svensken i finalen är Mattias Janmark och han har så klart inte riktigt samma stjärnlyster som backarna, men han har gjort ett gediget jobb. Det har gått fullständigt troll i målskyttet men han gör ett grymt jobb tillsammans med Joe Pavelski i boxplay och med sin fart har han fixat nio powerplay åt Dallas i det här slutspelet, mer än någon annan spelare i hela finalserien.
***
***
***
Gillade du artikeln? Värd en 50/50 lott - för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.
