Frågetecknen kring Luleå måste rätas ut

Haussen kring årets lagbygge liknar den 2015 när Luleå Hockey målade väggarna i sina innandömen i Coop Arena i guldfärg innan säsongen började. Då hade klubben en finalförlust i fyra raka matcher mot Skellefteå bakom sig 2013 och en klar serieseger följt med 1-4 i matcher mot AIK i kvartsfinalen 2014 i färskt minne.

Satsningen inför 2015/16 andades tyngd, massor av tillförd offensiv spets och lika mycket "nej, nu djävlar". På backsidan adderades de egenfostrade bjässarna Per Savilahti Nagander och Christian Jaros med Brendan Mikkelsson och Ilari Melart, alla över 190 centimerer. Och på forwardsidan sågs liknande mått på Johan Harju, Christofer Mastomäki, Lennart Petrell och Anton Hedman. Peter Cehlarik och Emil Sylvegård snuddade även de på 190-strecket. Mest ljus och guldfärg kastades dock på poängmaskinerna som hämtats för stora pengar från konkurrerande klubbar. Jacob Micflikier var en, Toni Rajala en annan och Bill Sweatt en tredje.

Lokaltidningarna hakade på. Trots 1-3, 1-4 och så vidare mot mittenlag i finska ligan i träningsspelet fick man läsa om "superförvärvens" drömmål. Luleå hade svårt att få till bygget under dåvarande tränaren Joakim Fagervall den säsongen, men det bör påpekas att laget endast var ett stolpskott från avancemang i slutspelet mot blivande mästarna Frölunda och guldfärgssäsongen blev också den när centern Lucas Wallmark fick sitt stora genombrott.

Kloka nog att inte sätta press

Nuvarande sportchefsduon Thomas Fröberg och Ulf Engman är kloka nog att inte sätta liknande press på tränarna och spelarna. Någon guldfärg på väggarna innan premiären är det knappast tal om. Premiären mot Timrå lördagen 21:a september såldes ut under en kvart och den blytunga pressen finns där ändå.
Lokaltidningarna har redan slagit fast att förvärven Mathias Bromé och Brian O´Neill tillsammans med Linus Omark är en superkedja, att finska landslagsmeriterade trion Markus Niemi, Anton Levtchi och Eetu Koivistoinen kommer att leverera - och förutom leverans kommer Niemi fylla luckan efter flyktande Tyrväinen med råge. Vidare att backen Frederic Allard kommer att lyfta efter en skral säsong och att talangen David Granberg är bättre än vad morbror Mikael Renberg var vid samma ålder.
Nåja, vi får väl se vad det lider hävdar jag. Det är många frågetecken som måste rätas ut till kraftiga utropstecken innan Luleå ses som en stark kandidat till det efterlängtade guldet.

Halvblek i Zug

Här följer några:

1. Brian O´Neill rankas som en toppspelare utanför NHL, men han kommer till spel från en halvblek säsong i Zug där en svår nackskada höll borta honom från spel.

2. Linus Omark är 37 år. Noterades för sämst +/- i laget under slutspelet i våras. Såväl han som backgeneralen Erik Gustafsson måste visa att åldern "bara" är en siffra.

3. Centersidan med O´Neill, Koivistoinen och multiverktyget Jonas Berglund sägs vara kraftigt förstärkt. Albin Lundin har agerat mellan Brandan Shinnimin och Pontus Andreasson i ett par träningsmatcher. Jag skulle vilja se David Granberg klämma sig in i centerledet bakom O´Neill och Koivistoinen. Granberg är en talang som kommer att bli riktigt bra framöver och varför inte redan nu ge honom chansen på allvar.

4. Backsidan ser många som en topp sex-uppställning i SHL. Tveksamt i min bok. Det var för många med stora minussiffror förra säsongen och den har ju inte förändrats över huvudtaget.

5. Målvaktssidan är enligt många supporters en topp fyra-duo i SHL. Ja, rent av den främsta. Jag skjuter en aning från höften och säger 10-14 i min rank. I alla lägen måste Joel Lassinantti och Matteus Ward kliva upp ett par procent i statistiken om det ska dofta guld runt Luleå Hockey den här säsongen.

Beundrandsvärd siffra

40 raka säsonger i högsta serien (elitserien och SHL) är en respektingivande beundransvärd siffra när det gäller Luleå Hockey. Jag har många nära vänner som kan betraktas som "hardcore-fans" och de kallar Skellefteå för lillebror. Inför kommande säsong står Luleå med ett SM-guld på meritlistan och "lillbrorsan" med hela fyra. Att ett SM-guld är lika efterlängtat i Luleå som en Stanley Cup-buckla i Toronto eller ett VM/EM-guld till England i fotboll skriver de flesta längst upp i norr under på.

Men innan nytt SM-guldfirande i Luleå ska bli en realitet krävs att frågetecknen rätas ut till utropstecken. Och varför inte...