EK: Frågorna Wikegård behöver ställa sig

En stor applåd till hela den stående och sjungande kortsidan av Djurgårdssupportrar som inte ledsnade och avvek från Avicii Arena trots att 2–8 är pinsamt och smärtsamt. Det kommer fler matcher.

Men det var vid 2–8 och när Djurgården till sist bytte ut jätten Magnus Hellberg i målet som många ur sittplatspubliken fick nog, reste sig upp och lämnade Globen.

Då började det sjunka in att Frölunda gjorde mål när de ville och det fanns inget som detta Djurgården kunde hitta på för att få stopp på kallduschen.

13 950 åskådare. Det är den nya siffran för utsålt i Avicii Arena. 100 fler än klassiska 13 850 som var den tidigare lapp på luckan-siffran då Globen var rödare och fullsatt.

Sportsligt ansvarige Niklas Wikegård satt långt där uppe under taket och hade svårt att dölja hur genant raset var.

Hur kunde Djurgården gå från 2–5 efter två perioder. Till 2–11 efter tre?

Djurgården hade om möjligt lite mer att säga till om efter Albin Grewes snygga reducering till 2–1 på ett utsökt förarbete av Anton Frondell. Men August Bergs 2–4 gav ändå inte Djurgården någon kontakt med Frölunda.

Resten är en oförsvarlig kollaps.

Frölunda är definitivt en av guldkandidaterna i SHL den här säsongen. Lasse Johansson i målet är en av de bättre målvakterna. Backsidan är stryktålig, spelskicklig och väldigt rörlig och förståndig.

Kedjorna sitter ihop hur än nye huvudcoachen Robert Ohlsson laborerar med laget.

I Djurgården är det mycket som ännu inte har satt sig. Hur artig än Ohlsson var på presskonferensen där han satt bredvid Robert Kimby.

Djurgården har ett på papperet ganska väl sammansatt lagbygge. Även i praktiken har Kimbys lag fått visa vad man kan prestera och trepoängarna mot Skellefteå och Linköping är något att luta sig emot nu när höstmörkret börjar sänka sig över SHL.

I bortamatchen mot Växjö hade Djurgården kunna störa smålänningarna om det hade blivit mål på chanserna i början av matchen. Men det blev det inte och 4–0-förlusten var odiskutabel.

Att 11–2 i arslet inte är något att diskutera såg alla. Frågan är vad Djurgården hinner göra åt det före bortamötet med regerande mästarna Luleå på torsdag kväll.

Att Marcus Krüger saknas börjar bli oerhört märkbart. Han skulle ha axlat förstakedjan. Där kämpar Jacob Josefson nu. Josefson hade det svettigt med tekningarna mot Frölunda och vann bara fem av 21.

Djurgården bygger på att både Krüger och Josefson kan spela. Och det är så här när Krüger skadad står vid sidan, skadad, en aning riskabelt bygge. Båda är i 35-årsåldern med skadehistorik.

Anton Frondell är en lovande 18-åring och kapabel att bära en tredjekedja liksom Ludvig Rensfeldt (eller Arvid Costmar inom kort) kan klara en fjärdekedja.

Vad Niklas Wikegård nog behöver fundera ett varv till på är om det går att kalkylera med att både Krüger och Josefson håller för att vara toppcentrarna i Djurgården.

De skulle klara av det när de är hela och friska. Men oddsen för det… Ja, lite oklart. Och just nu är det oklart när Marcus Krüger är tillbaka. Om det är efter den här veckan eller efter nästa. Risken finns väl också att han så gärna vill hjälpa till att han kastar sig in i det för tidigt.

Krüger har spelat allsvensk final i Djurgården med ett ben och en arm mot Modo.

Som sagt. Djurgården har en del att klura på. Och då är ändå försvarsspelet den just nu mest akuta frågan.