DIF:s kamp för Globen och ny träningshall

I början av februari berättade Djurgården och ordföranden Rikard Josefson att oavsett vilken serie det blir för klubben kommande säsong så blir det bara fem matcher i nyrenoverade Avicii Arena.

– Vi kommer att spela fem matcher där. Varför vi inte spelar mer, det har att göra med ytterst två saker. Dels är det oklart hur ekonomin kommer att se ut i Avicii. Dels är den andra orsaken att Avicii är väldigt bokad nästa vinter redan för konserter. Och eftersom vi inte vet vilken liga vi spelar i så kommer det att bli så. Det spelar ingen roll om vi spelar i SHL eller HA, vi kommer inte att kunna spela mer än fem matcher där, sa Josefson till Hockeynews.

Tre månader senare vet Djurgården att det blir en återkomst till SHL.

Men det har inte förändrat läget. Än så länge. Trots att Globen/Avicii Arena var tänkt som hemmaarena för Djurgården från säsongen 2025/2026 blir det inte så.

Hovet fortsatt DIF:s hemmaborg

Djurgården kommer att spela den stora majoriteten av hemmamatcherna på Hovet som tidigare.

Globen får bara besök av Djurgården vid ett fåtal tillfällen.

– Fem som det ser ut nu, men det kan förändras. Det är dock inget vi vet idag, säger Josefson till Hockeynews.

En annan stor fråga för Djurgården är var klubbens alla lag ska träna efter det att Hovet, enligt planen, rivs 2029.

Tillsammans med fastighetsbolaget Hemsö jobbar Djurgården för att hitta en lösning med Stockholms stad för att få igång bygget av en träningsanläggning i Tallkrogen, fem minuter med bil från Globenområdet.

Rikard Josefson säger sig vara ”svagt positiv” jämfört med tidigare och att ”det har rört på sig lite grann”.

– Jag skulle säga att innan midsommar, då kommer vi att veta om det blir go eller no go, på Tallkrogen, säger Djurgårdsordföranden.

"Skapar framtidstro"

– Och blir det go så kommer det att ta en tid innan det blir klart och färdigbyggt. Men det skapar en framtidstro i den sportsliga delen av föreningen. Och blir det inte det så är Stockholms kommun och vi tillbaka vid ritbordet. Men det är ju nånting som måste lösas.

Det är många som berörs av en flytt från Hovet till Tallkrogen.

– Du går själv i katakomberna på Hovet och det där är idag en arbetsplats för människor. Det är klart att vi måste lösa det på ett eller annat sätt.

Josefson vidgar perspektivet:

– Det är inte bara för oss utan det gäller Stockholmshockeyn. Vi har i Stockholms kommun minst isytor i Sverige tror jag sett till folkmängden.

Några projekt är i alla fall igång när det gäller mindre ishallar i landets huvudstad.

– Det kommer två hallar nu, i Sätra, nån byggs i Hagsätra och den i Farsta har återuppstått och det blev en rink till på ”Myren” eller Mälarhöjden. Det gäller bara att få ihop det där så att Djurgården får ett bra hem och en träningsanläggning. Men vi är hoppfulla att det löser sig med Tallkrogen. Gör det inte det så kommer vi att hitta en annan lösning.

Är planen för Tallkrogen densamma som den som presenterades 2022?

– De görs om hela tiden, men i stort sett är tanken att det kommer att vara två hallar. En som har en publikkapacitet, om jag kommer ihåg rätt, på 2 000 pers, vilket gör att vi får en bra arena för SDHL-laget och juniorerna. Och sedan blir det en utan läktare höll jag på att säga och förhoppningsvis en skillsyta. Så blir det gym och kontor också. Får vi till det som vi vill så blir det en fantastisk anläggning och då kommer vi också att stänga gapet anläggningsmässigt mot andra föreningar i Sverige, säger Rikard Josefson.

Samtliga övriga 13 SHL-lag har antingen moderna eller nyligen renoverade arenor. Scandinavium i Göteborg är den som är lika gammal som Hovet, men den tar 12 000 åskådare jämfört med Hovet som har plats för 8 000.

– Långsiktigt är det helt avgörande. Det går inte att bedriva verksamheten i de här anläggningarna. Sedan ska vi inte gnälla. Om vi tycker att vi har dåliga anläggningar så kom vi trea i U16, guld i U18 och guld J20. Det är inte så att det inte går att bedriva en högkvalitativ verksamhet som vi har det nu, men gapet ökar lite hela tiden, säger Josefson.

Beslut före midsommar

Något exakt datum för politiskt beslut om bygget vid Tallkrogen finns inte. Men midsommar är ett riktmärke.

– De möten vi har haft med företrädare för kommunen är i positiv andra och jag tycker också att kommunen oavsett Tallkrogen börjar få en insikt i att det här är ett problem. Och det handlar inte bara om en hockeyrink utan det handlar om gym, fysteamen måste ha plats. Vi bedriver faktiskt en professionell verksamhet OCH vi bedriver en pojk- och flickverksamhet.

Dessutom fyller sporten en viktig samhällsfunktion för ett stort antal ungdomar?

– Framför allt om du tänker på hur det ser ut i Stockholm. I vissa delar är det sprängningar, ungdomar på glid. Jag tror att hockeyn är en del som kan vara en väldigt bra kraft.

– Samhället skulle vinna på att vi har en bättre anläggningsstruktur i hockeyn. Några ungdomar skulle säkert välja hockeyspåret före nåt annat.

Även om Hovet ska rivas senast 2029 kommer det att finnas kvar en isyta där.

– Rinken ligger ju under mark, det tänker man inte på, men den gör ju faktiskt det. Så man jämnar med marken och behåller en isyta. Men den isytan är som jag förstått det framför allt för när du har VM och internationella turneringar så måste det finnas en träningsrink. Om du har VM på Avicii så måste lagen kunna träna nånstans också, säger Rikard Josefson.