Flera av spelarna i Damkronorna menar att konflikterna som förbundskapten Leif Boork har haft med Emma Eliasson och Jenni Asserholt har stärkt laget inför OS i Sydkorea.
Laget har hanterat stridigheterna, lärt sig av dem och gått vidare.
Men den 25 januari, bara en dryg veckan innan Damkronorna ska resa till OS kastas ny bensin på elden. Då är det premiärvisning för dokumentärfilmen Underdogs i Luleå. Den förra landslagsspelaren Emma Eliasson och Leif Boork hamnade mitt i stormens öga med sin konflikt och innehållet i det brev som var roten till bråket kommer att avslöjas.
Tajmingen gör att filmen kommer att få mycket uppmärksamhet.
– Jag känner till det. Vad kan jag göra, hehe? Jag kan inte göra nånting åt det. Jag har varit med i de flesta sammanhangen om det där och det kommer nog att bli välbesökt den 25:e. Men jag kan inte gå och grunna på det för jag kan inte påverka det, säger Boork lugnt där han sitter bekvämt nedsjunken i en hotellsoffa i centrala Stockholm efter att ha presenterat Damkronornas trupp till OS.
Är detta något som kan störa er tror du?
– Jag hoppas inte det, säger han.
Inte dig kanske. Men laget?
– Jag vill inte spekulera i det. Vi får väl se vad som händer, men jag tror vi har en så bra grupp i dag att jag tror vi kan reda ut de flesta stormar i dag både om det skulle dyka upp några på och utanför planen, faktiskt.
Han utstrålar trygghet i vetskap om att Damkronorna har gått framåt under OS-säsongen. Förberedelserna har varit goda.
Men allt kan alltid vara en aning bättre i Boorks hockeybubbla.
– En sak som inte blev som vi hade tänkt oss var Tampa-turneringen. Vi var väldigt sena in där, plus att planet dessutom var försenat in så vi var ännu senare än vad vi skulle vara från början. Det är den största enskilda turneringen som vi har med Damkronorna, fyrnationsturneringen i Tampa i USA, där USA och Kanada är som bäst. Där var vi sent på det och det var jag väldigt kritisk till också.
Stora förluster i USA
Sverige fick bland annat stryk med 9-0 mot Kanada och 5-0 mot USA i Florida.
– Den turneringen, när man så sällan möter de två lagen, det är klart att förberedelserna är väldigt viktiga. Annars har vi det mest vältränade laget, om vi tittar på testerna, under min tid, och någonsin skulle jag vilja säga. Vi har haft hjälp av ”Leffe” Larsson på SOK som har kört under sommaren och även under isträningen så vi är väl förberedda på det sättet.
Boork är nöjd med att det svenska spelet har blivit jämnare i år och att laget varit med längre i matcherna mot de allra bästa motståndarna. Laget är sammansvetsat.
Men efter OS, den 1 april, är det dags för Leif Boork att lämna över jobbet som förbundskapten till Ylva Martinsen, som i helgen ledde U18-landslaget till final i JVM där det blev silver.
Boorks gräns för utländska spelare
Boork har som så många gånger förr åsikter om hur svensk damhockey ska bli bättre. Därför vill han att damligan SDHL inför begränsningar i antalet utländska spelare, ungefär som i herrligorna i Ryssland, Schweiz och Tyskland.
– Om vi får utländska spelare som leder klubblagen kommer vi som ska ta ut landslaget välja spelare som inte är ledande spelare, eller vana att vara ledande spelare, säger Boork och pekar på att Luleå, Linköping och HV71 har världsspelare som är bäst i sina lag.
– Jag säger inte att vi inte ska ha utländska spelare, men vi ska ändå diskutera antalet, tycker jag.
Vad är ett rimligt antal?
– Ja, den frågan har jag ställt mig också, vad ett rimligt antal är. Men, låt oss säga att det kan vara någon form av begränsning, fyra spelare i varje lag till exempel. Lagligt kan man inte göra det, men SDHL-klubbarna kan komma överens om att alla håller sig till det.
Boork berättar:
– De signalerna har jag skickat till förbundet, att man ska ta den diskussionen. Men damhockeyn är inte ett aktuellt ämne i hockeyn som sådan, därför tar man inte det på allvar. Men helt plötsligt är man där, att det är ett bekymmer och då kan det vara för sent att åtgärda.
Som assisterande förbundskapten fick han i OS i Sotji 2014 se Damkronorna tappa ledningen mot Schweiz i bronsmatchen och laget fick åka tomhänt hem från Ryssland. Sverige har inte tagit medalj i mästerskap sedan bronset i VM 2007.
Vilket OS-scenario ser du nu framför dig?
– Jag försöker se det i ett rätt kort perspektiv. Jag är inte så mycket för att drömma om medaljer och ha det där konventionella förhållningssättet som många tycker att man ska gå in med till ett mästerskap utan det gäller att ta varje dag för sig och respektera alla motståndare och sedan försöka förbereda laget absolut maximalt. Då kan vi spela mot alla lag, till och med de bästa.
– Då säger de som såg det här för fyra år sedan: ”Ja, men det går inte. Skillnaden är så stor”. Men skillnaden är mindre i dag. De är fortfarande de bästa och dominerande, men ser du till puckinnehav och vilka typer av mål du släpper så.
Han varnar för premiärmatchen mot Japan, ett motstånd som Damkronorna även hade i OS 2014 och där det blev en 1-0-seger. Det återstår att se hur det kommer att gå i Pyeongchang. Men oavsett resultat vill Leif Boork ha präglat damhockeyn på sitt sätt.
– Det jag hoppas att folk ska komma på, och inse, haha… Jag anser att damhockeyn var i lite problem när jag kom in. Jag tror också att det var därför jag kom in. Vad de kanske inte sa rakt ut, både SOK och Hockeyförbundet, var ju att det krävs lite ordning och reda och direktiv vad det är som gäller. Då vet de att jag är den typen av coach som tar tag i de sakerna. Många säger att: ”Du har inte nått dit”. Nej, men vi kanske har förhindrat en nedgång så att vi får riktigt stora problem. Den trenden kanske har vänt. Det hoppas jag kan bli eftermälet även om vi inte har tagit de där fantastiska medaljerna.
– Sedan bedöms man efter mycket medaljer. Men jag menar, om du tränar Norges landslag kan du inte bedömas efter om du ska vinna VM va. Då var målsättningarna helt annorlunda. Då var en seger (4-3) mot Kanada i St Petersburg (år 2000) det stora. Då man fick den stora Judaskyssen på pannan när man gick av efteråt. Det var jättestort där, men det glöms bort snabbt.
– Det tror jag att eftermälet blir. Lite ordning och reda, strikta upp, skapa vissa principer, som gäller alla. Bas i spelet. Kraven på genomförande vid träningar. Ska ni vara med så måste ni bestämma er för att satsa. Det tror jag kan vara bra också till yngre generationer att föra med sig.
Tror du att du får se Emma Eliasson och Jenni Asserholt tillbaka i Damkronorna när du har lämnat över?
– Ja, vi får väl se. Jenni tror jag definitivt kan bli det. Jag är mer tveksam till Emma. Hon har ju gjort ett antal uppehåll i sin karriär som jag tror kan bli ganska svårt vid hennes ålder att komma tillbaka. Hon var borta ett år efter Sotji. Hon har varit borta nu. Det är liksom inte bara att kliva tillbaka. Det har ju hänt saker medan de har varit borta. Jenni tror jag är i en annan situation. Hon har varit aktiv, hon blev mamma nu. Hon är en annan spelare än Emma. Det är möjligt att de kan få andra roller också. Det vet man ju inte. I damhockeyn börjar det finnas organisationer och där kan det bli maktspel.
– SDHL kan börja ställa krav på förbundet. Att det blir förhandlingar och vad blir kontentan av de förhandlingarna och hur kommer det att påverka hockeyn? Kommer det att bli färre landslagsdagar? Kommer spelprogrammet att se annorlunda ut? Kommer vi att få begränsningar på spelare? Kommer SOK att vara med? Det finns massor av sådana frågor som jag tror är viktiga, avslutar Leif Boork.
50% rabatt i 3 månader Skaffa PLUS. (Säg upp när du vill.)
