Det är verkligen två ytterligheter sett till hur matchbilderna var i kvartsfinalerna. Växjö ägde puck och kontrollerade andelen avslut (Corsi%), Malmö gjorde det inte. Växjö hade klar fördel när vi även justerar för (en del av) kvalitet på lägen (Expected Goals%), Malmö gjorde det inte. Malmö hade en knapp edge i mål gjorda vid lika styrka (10-9), Växjö hade en enorm övervikt (12-3).
Båda lagen var effektiva, men vi ser inte några skyhöga siffror och båda lagen fick mycket bra målvaktsspel vid lika styrka. Där Malmö verkligen var starka var i special teams, med positiv målskillnad i boxplay och 36% i PP. Att Frölunda hade så mycket puck och stor andel av avsluten var delvis pga score effects – Malmö gjorde sina mål tidigt i ett par matcher och då brukar matchbilden bli sådan, särskilt i slutspel.
Växjö har absurda siffror, och medan Brynäs sprattlade till med starkt PP i en match, så blev matchbilden till viss del så ensidig på grund av Brynäs många skador. Miele, Pesonen m.fl. mötte J20-forwards istället för erfarna SHL-spelare, och över tid blir den skillnaden tydlig.
Malmö fick Frölunda att ta fler avslut utifrån än under grundserien, även detta till stor del på grund av att man i flera matcher hade tidig ledning och man försökte försvara ytan framför mål med fem spelare.
Växjö hade en skottkarta som offensivt inte var helt olik Frölundas, men den primära skillnaden var att Brynäs inte hade något att sätta emot offensivt, medan Malmö lyckades med sina kontringar och även tryckte på ordentligt när de lyckades flytta upp spelet.
Jag ska försöka att inte dröja mig kvar allt för mycket i kvartsfinalerna, men Jonas Gunnarssons insats måste ändå diskuteras. 95.4% vid lika styrka, 95% i PK. Han var den enskilt största faktorn till att man lyckades vinna serien. Inledningsvis efter match 1 såg det ut som Alsenfelt skulle vara den faktorn, men i match 2 lyckades Frölunda pumpa på och såg ut att ha löst offensiven. Efter det klev Gunnarsson in och levererade en av de bästa målvaktsinsatserna i en serie på många år.
Om vi ser till förväntad utdelning och Frölundas lägen i Gunnarssons fyra matcher, så förväntades Frölunda göra 5 fler mål än man gjorde vid lika styrka och drygt 2.5 fler i PP. Hans arbetsmängd var hög, det var mycket av hög kvalitet och han levererade på en otrolig nivå.
Frågan är givetvis om han kan upprepa den i semifinalen, eller om han ens får chansen om Alsenfelt är frisk. Jag tror matchbilden generellt sett kommer vara ungefär samma, men inte lika extrem som i lagens kvartar. Växjö äger mer puck och tar fler avslut, Malmö försöker vända snabbt och skapa genom att kontra. Den huvudsakliga faktorn till att jag tror det inte kommer vara lika ojämnt i andel avslut är att jag inte tror Malmö kommer spela med ledning lika mycket som i kvarten och därmed tvingas flytta upp spelet och jaga.
Växjö kommer förmodligen inte aktivera backarna offensivt i samma utsträckning som Frölunda, utan (som under andra halvan av säsongen) skjuta mer från backposition och jobba på styrningar/returer/lösa puckar och få Malmö att sprida ut sin box när man försvarar med fem man.
En sak som måste ske om Malmö ska gå vidare är att deras PP fortsätter leverera. Vi såg vissa tecken i kvarten att Växjö emellanåt drar på sig ganska många utvisningar. Om så blir fallet i semifinalen ökar givetvis Malmös chanser. Samtidigt är Växjö å sin sida hyperfarliga i PP och jag tror inte Malmö kan hålla de till bara 1 mål i PP som man gjorde i kvarten mot Frölunda.
Svårigheten för Växjö kan bli att hålla tålamodet uppe om Malmö lyckas med sina tre nycklar: kontringsspel, power play, försvarsspel/målvaktsspel. Samtidigt, om de inte lyckas med sina tre nycklar, kan det här bli en väldigt kort serie.
Här hittar du de senaste SHL-nyheterna
