Vilken kraftmätning Frölunda och Luleå bjöd på. Folket, de 9 442 i Scandinavium, njöt av varje åkduell, varje närkamp och alldeles uppenbart av de förvånansvärt många felpassningarna från båda håll som inte sällan ledde till frilägen och målchanser. Ni som vet vad coacherna Roger Rönnberg i Frölunda och Thomas ”Bulan” Berglund tycker om sånt vet att de hade väldigt lätt för att hålla sig för skratt i de två första perioderna när lagen verkligen kände in sig. Som två armbrytare som utforskar varandras styrka och teknik och som spänner ögonen i varandra i en arg lek.
Det är i såna här matcher man tar rygg på en lagkapten som Joel Lundqvist eller på en trygg back som Erik Gustafsson.
I en böljande match tog Luleå ledningen när den eminente forwarden Isac Brännström gav sig iväg på en blixtkontring ihop med Einar Emanuelsson och tryckte in 1–0. Brännström går från klarhet till klarhet och det är lätt att förstå att hans förra klubb HV71 gärna vill vara med i kampen om honom när han bestämmer sig var han vill spela kommande säsong.
##Men ledningsmålet var överlag det roligaste Luleå hade under mötet med Frölunda i Göteborg. För sedan kom misstagen. Luleå tappade puckar och förlorade både initiativet och matchen.
Frölunda fick rejält med luft i lungorna när lagets andra mål för säsongen i powerplay kom och det var inte den första PP-enheten med Ryan Lasch som fixade den detaljen. Det går fortfarande trögt för Lasch i numerära överlägen och känslan är att det inte alltid beror på honom utan Lasch och Rönnberg har ännu inte hittat rätt konstellation. Det är vad jag tror.
Men den andra enheten där Patrik Carlsson och Jacob Nilsson är spelfördelare får det att flyta på bättre. Och det var Carlsson som hittade Anthony Greco vid bortre stolpen och då var det 1–1.
Matchen avgjordes när Luleå på nytt slarvade. Då högg OS- och VM-forwarden Max Friberg direkt. Han snappade upp pucken i mittzonen, lurade brallorna av Konstantin Komarek och rundade både Erik Gustafsson och Joel Lassinantti innan han pillade in 2–1 och sitt trede mål för säsongen.
##Det måste ha varit ljuvligt för super-Max att få höra Scandinavium skandera ”Friberg, Friberg, Friberg”. Men det var han så väl värd.
Frölunda har haft Joel Lundqvist som den givna hjälten och ledaren i med- och motgång i över ett decennium. Men mot Luleå åkte han på en smäll och blev skadad. Det var så det såg ut. För om inte järnmannen Joel Lundqvist spelar klart en match är det förmodligen något tråkigt.
Det blev en påminnelse om att 40-årige Lundqvist, hur vältränad han än är, har ett bäst före datum som kommer att passeras. Så var det till och med för Zlatan Ibrahimovic som under sin sagolika karriär sällan var skadad. Nu är inte karriären över än, men det är inte så långt bort. När han närmade sig 40 kom skadorna och de senaste åren har han inte gjort så många matcher.
Nu vet jag inte alls vad som stör Lundqvist, men Frölunda får nån gång, inom inte alltför lång tid, göra sig redo för att någon annan tar över den där stafettpinnen.
Vad som imponerade i den tredje perioden och utan Joel Lundqvist som härförare och förstetekare var de tre andra centrarna och hela lagets enorma jobb för att slå vakt om de tre poängen och kämpa ner Luleå.
I detta kämpande blev målvakten Lars Johansson en nyckelfigur. Efter en tuff start på säsongen gjorde han en strålande match rakt igenom. Han tog friläge från Juhani Tyrväinen och täppte igen fullständigt. Johansson fick 18 skott emot sig, men många av dem var svåra och Frölunda behövde honom – och han gjorde sitt jobb till fulländning.
Vem som ska ta över efter Joel Lundqvist som lagkapten blir förhoppningsvis en fråga för en annan dag. Just denna lördag var de många i Frölunda som ledde sitt lag till tre poäng.
