Trump-varning på kritiken mot SHL

Det börjar bli som ett mantra, detta. Vad än SHL gör så ska det kritiseras, vad än Jörgen Lindgren säger så är han en ”pamp” som bara ser till SHL:s bästa.

Lite Trump-varning, känner jag. Om så USA:s president utrotade världssvälten hade han ju varit ett stolpskott i mångas ögon.

(det är han förstås, i flera aspekter, men det är inte poängen här)

Liknande läge med SHL; det finns krypskyttar som ligger beredda, färdiga att jaga minsta detalj som går att missförstå för att därefter krama åt avtryckaren på sina sniper rifles.

Nu, när ligan vill stämma av med fansen vari den senaste (som vanligt nyansbefriade) kritiken består för att bättre kunna hantera den, då kallas det ”åsiktsregistrering”, att man vill ”tysta sin publik.”

Jag tar mig för pannan. Vad vill folk? Att ligan inte ska lyssna på betalande supportrar som –  med all rätt ibland – är kritiska? Att ligan inte ska bemöta de åsikter man anser är baserade på  felaktig information? 

Det känns som att ett virrvarr av osanningar och halvsanningar kokas ihop till något slags häxbrygd och sedan serveras till landets hockeysupportrar.

Möjligen kan den smaka gott initialt.

Men skit ska alltid ut … 

## Tacka fan för att Jörgen Lindgren ser till SHL:s bästa.

## Det är hans förbannade jobb.

Ungefär som att Aftonbladet ser till Aftonbladets bästa, det är knappast ansvarstagande för Byköpings Allehanda som är ledstjärnan.

Lindgren, och hans kolleger, har fått ihop ett superduperavtal med C More, det garanterar svensk hockeypublik underhållning av högklassiga spelare många år framöver, Djurgården kunde hålla Dick Axelsson kvar i Sverige, Linköping fick möjligheten att ta ”hem” Broc Little, bara för att ta två färska exempel.

## Hockeymördare?

## Give me a frickin’ break.  

Senaste snackisen finner jag svår att uppröras av:

Det är väl bra som tusan att tydliga, tidiga krav ställs på de allsvenska klubbar som vill ta steget upp i SHL.

Jag vill veta att klubben XX uppfyller kraven innan kvalmatcherna spelas.

Jag vill inte att vilka lag som ska spela i SHL avgörs av förbundets (inte SHL:s) licensnämnd på sommaren.

Ska allsvenska XX eller YY kvala bör ekonomin vara så god att klubben – med de C More-miljoner som delas ut påföljande säsong – klarar kraven.

## Utestänger det en del klubbar? Jaha. 

## Kan inte alla småorter ha en klubb i SHL? Nähä.

Åshöjden är fiktion, inte verklighet. Inte fan kan jag dejta Pamela Anderson heller.

Däremot, och här förstår jag verkligen SHL-kritikerna, är jag ingen fan av arenakraven.

Kan en klubb få ekonomi i att spela i en lada med 3000 stående – go for it.

Jag tror det blir svårt (därför känns arenakriteriet onödigt) men fungerar det, finns en hockeyfilantrop av Ingvar Kamprad-typ i bakgrunden – kör, bara kör.

Bara häftigt med spännvidd – från Malmö Arena till Isladan Arne.

Kan lilla klubben från lilla orten bråka med storebror från storstaden – härligt, bygger intresse, skapar dramatik.

Alltså, låt lag spela var de vill (givet att det finns bra förutsättningar för C More att sända).

Men ekonomin ska vara i ordning, hålla måttet. 

Det gäller alla, även lag som ska kvala till SHL.

## Jag är alltså brutalt trött på slentriangnället på SHL, det blir som ett jäkla mantra, och ni vet hur det är när man mässar saker, det är inte mycket av eget tänkande som föregår orden.

## När snöbollar tar fart är sanning, sans och balans alltid första offret.

Betyder det att SHL gör allt rätt? Herregud, nej.

Arenakravet är en grej, allsvenska klubbar (och de längre ned i seriesystemet) bör också få vettigt betalt för de SHL-spelare man utbildat.

Här finns att diskutera, här finns att kritisera. På sunt, sansat, vettigt sätt.

Jag tror så här: svenska hockeyfans och SHL är inte så vansinnigt långt ifrån varandra som en del populistiska krönikörer vill göra gällande.

Mitt tips till SHL:

Åk runt och träffa supportergrupperna från klubbarna i högsta och näst högsta ligan, lägg några veckor på det, berätta ingående hur ni ser på saker och varför, bjud på lättöl och smörgåstårta.

Inbjudan skrivs förslagsvis så här:

”Hej – välkomna att träffa några hockeymördare”

Vem hade inte nappat …