"Omöjligt att vinna tre matcher i en"

I natt kan Washington Capitals säkra den Stanley Cup-titel som gäckat föreningen under hela dess existens, och då i synnerhet de senaste halvtjoget år. Missar de i natt får de två chanser till och faktum är att bara ett enda lag har bränt en 3–1-ledning i en Stanley Cup-final. Det var också milt sagt ett tag sedan – närmare bestämt 1943, då Detroit sumpade det övertaget mot Toronto.

Man skulle visserligen kunna påpeka att Capitals visserligen har tappat 3–1 hela fem gånger i slutspel, men låtom oss låta bli att kludda Hin håle på väggen och istället konstatera att det ser väldigt ljust ut för gänget från huvudstaden.

Vi skall återkomma till den saken, men först vill jag tala lite om Pierre-Edouard Bellemare.

Får jag tillfälle påtalar jag ofta att Bellemare är en av mina absoluta favoritmänniskor i den här branschen – till stor del på grund av att han är synnerligen trevlig glädjespridare, men också för att han kanske mer än någon NHL-spelare jag träffat verkar uppskatta vilket privilegium det är att spela i världens bästa liga. 

Jag har bevakat Pierre sedan Skellefteå-tiden, och intervjuat honom åtskilliga gånger vid stora steg i karriären (första NHL-kontraktet, Team Europa-succén, när Bones-skådisen David Boreanaz ville träffa honom efter en match i LA). Vid varenda stopp har han uttryckt något som kanske bäst kan beskrivas som förundran över att just han får vara med om det här.

Kanske logiskt – men lätt att glömma var man kommer ifrån

På ett sätt är det väldigt förståeligt att han tänker så, med tanke på den osannolika bana han tagit hit. Uppväxt i Frankrike där han som yngling kunde bli stoppad av polisen på väg till träning för att de undrade om hockeyklubban var någon form av vapen, 13:e forward i allsvenska Leksand som 21-åring och inte NHL-kontrakt förrän vid 28 års ålder.

Så på ett vis är det logiskt.

Men å andra sidan har man sett många människor glömma bort var de kommer ifrån eller trubbas av inför en ny vardag. 

Inte Pierre. 

Och han har även dragit ett jättelass i den här finalen. På isen har ni sett det – Vegas fjärdekedja med honom, Ryan Reaves och Tomas Nosek är den enda formationen som verkligen kommit nära toppen av sin förmåga och det var de som avgjorde den enda matchen Vegas vunnit så här långt.

Vid sidan av isen tror jag att Pierre har tillbringat mer tid framför mikrofoner än någon annan spelare i hela finalserien. 

För snäll för att säga nej, för intressant för att journalister ska lämna honom ifred. Så han kör match efter match – först engelska, sedan franska och så till slut så halkar jag in och vill ställa mina frågor på svenska.

Efter den fjärde finalen satt han där, som en av få Vegas-spelare, och svarade på frågor vid gott mod. 

– En match I taget, upprepade han på engelska, svenska och franska (antar jag).

Kan man verkligen ta en match i taget?

– Det är omöjligt att vinna tre matcher i en, så det blir bara en i taget.

Svårt att säga emot det. 

Anekdot om en vinnarskalle

Han höll gott mod där, men samtidigt så gissar jag att det brinner i honom – att han verkligen inte vill gå miste som den här möjligheten.

En historia från säsongen 2012-13 för att illustrera Pierres attityd: varenda morgon när Pierre kom in till Skellefteå Kraft Arena från den becksvarta kyla som den västerbottniska vintern bjuder så möttes han av någon som förmodligen kändes både mörkare och kallare än så.

I sitt skåp på hallen hade Pierre nämligen lagt silvermedaljen från föregående säsongs finalförlust mot Brynäs.

För att varje dag påminna sig om en besvikelse han inte ville uppleva igen.

Kanske tänker han på besvikelsen andraplatser ger när han kliver in i T-Mobile Arena i kväll, kanske tänker han på glädjen som kom efter de två gulden som följde efter den där långa vintern med en blängande silvermedalj – och kanske tänker han inte på något av det, utan tar verkligen bara en match i taget.

Oavsett vad så är det sista Golden Knights har att oroa sig för att han inte kommer att ge allt och lite till.

Och om de på något sätt vänder det här kommer jag verkligen unna honom det.

Kan bli det mest klassiska pokallyftet sedan Bourque

Om Vegas å andra sidan inte vänder det här finns det sannerligen många i Capitals som man också kan unna den här vinsten. Klubben är i ett läge man aldrig varit i förut, bara en match ifrån att säkra Stanley Cup-titeln. Bara det gör det här till en potentiellt speciell seger – men sedan finns ju historiken, av år efter år av besvikelser för Ovechkin, Bäckström och de andra.

Om Capitals vinner i natt kan jag räkna med att ni kommer få bevittna en av vår generations mest klassiska Stanley Cup-mottaganden.

Som jag redogjorde i mitt förra inlägg så vinner stjärnforwards sällan Stanley Cup så här sent i sina karriärer, och under lönetakseran saknar vi ett motstycke till de många säsonger av briljans som Ovechkin och Bäckström tillsammans radat upp bara för att utan undantag få avsluta säsongerna med förkrossande besvikelser.

Jag sticker ut hakorna och säger att en Capitals-seger i natt kommer ge oss den mest klassiska Cup-mottagningen sedan Ray Bourques seger i Colorado 2001 (ingenting lär någonsin slå den).

Så speciellt kan det bli.

XXX

Bara en liten enkel betraktelse om Bäckström: han har givit ett synnerligen harmoniskt intryck under hela finalserien. Är på gott humör hela tiden, ger bra intervjuer och delar ut leenden som om de vore flippmackor i PP.

Jag vet inte exakt hur mycket man ska läsa in i det, men jag tänker mig att det någonstans speglar att han är i en väldig balans mentalt och det är ju onekligen positivt. 

XXX

Intervjuade Gary Bettman härom dagen, bland annat om ligans initiativ NHL Green. Tycker ni ska klicka in där och läsa på om det, är ett strålande ställningstagande från en liga som har en tendens att vara ängslig i känsliga frågor (och tyvärr så tenderar ju faktiskt global uppvärmning att vara en känsliga fråga i USA). 

Den kommer att dyka upp på internet inom kort, men jag vill ändå lyfta fram det redan nu. Gör ligan en bra sak så ska de hyllas för det.

XXX

Under Bettman-intervjun som genomfördes i NHL:s provisoriska kontor i Washington satt Rasmus Dahlin i bakgrunden och tryckte pasta. Dahlin imponerade väldigt mycket under den cirkus som var topptalangernas besök på finalen. Ödmjuk och trevlig, vilket var väntat, men gav också ett väldigt avslappnad och bekvämt intryck framför de många mikrofonerna – även när han fick göra media på engelska. Bådar gott inför en säsong som kommer medföra enorma mängder rampljus.

XXX

Som några av er säkert sett kör jag Facebook live ifrån arenorna inför varje match. Vi hade Sportsnets insider Chris Johnston med senast och han lyfte fram hur nära han tror att det var att Vegas nöp Erik Karlsson vid deadline – och att de mycket väl kan göra det i sommar.

Full transparens: frågan jag ställde till var med vilka lag han tror att Oliver Ekman Larsson och Erik Karlsson kommer inleda sina säsonger. Han svarade Arizona och inte Ottawa.

Ni kan se hela alltet här på Facebook.

XXX

En tanke som känns mer och mer logisk ju mer den marineras i mitt huvud: Erik Karlsson till Colorado. Tillåt mig utveckla.

Ottawa kommer att behålla sitt draftval i sommar och därmed tillfaller deras förstarundeval 2019 Colorado (en del i Matt Duchene-trejden). När Ottawa nu sannolikt verkar tvingade att trejda Erik i sommar så kommer det valet sannolikt att bli ett väldigt högt sådant (eftersom de lär vara usla utan Erik i vinter), och det vore förödande att tappa det valet.

Ett satt att reparera lite av den soppa de satt sig i är att bygga en trejd med Colorado där förstavalet kommer tillbaka (skulle givetvis krävas mer än så från Avs, men de har ju till exempel offensiva backtalangen Cale Makar att fresta med).

För Avalanche blir logiken i detta att de kan bygga en topp fyra med Karlsson och Eric Johnson som ankare i varsitt par (där Johnson kan ta hand om de grisigare defensiva minuterna) och samtidigt skulle det tillåta dem att trejda Tyson Barrie, vilket säkerligen skulle kunna ge en bra förstärkning till andrakedjan (Ryan Nugent-Hopkins kommer spontant upp i skallen, då Oilers desperat jagar högerfattad back).

Med en sådan uppgradering av backsidan och möjlighet till att värva en till kvalitetsforward så borde Avalanche vara väldigt mycket närmare att kunna orsaka lite skada i ett slutspel. 

För mig finns det mycket som vore logiskt i det här.

En hake är så klart att Avalanche bara skulle göra det här i ett scenario där Erik går med på en kontraktsförlängning innan trejden genomförs. Vill han lira i Avs? Om de är beredda att betala marknadsvärde, så varför inte? Denver verkar vara en fantastisk plats att bo på, och med MacKinnons stora genombrott och deras fina talangbank så borde det här kunna bli en utmanare ganska snart.

Tål att tänkas på.

XXX

På tal om svenskar som kan flytta: mycket surr om Carolina sedan nye ägaren Tom Dundon fått in in sin nya klubbledning. Både Victor Rask och Elias Lindholm har nämnts i spekulationer kring vilka som kan vara på väg bort.

XXX

Mitt favoritsätt att relativisera William Karlssons 43-målssäsong: de senaste sju säsongerna har bara sex olika spelare gjort fler än 43 mål på en säsong. Det är en tämligen begåvad skara vid namn Alexander Ovechkin, Sidney Crosby, Evgeni Malkin, Steven Stamkos, Patrick Kane och Patrick Laine – spelare som alla valts som etta eller tvåa i draften och är (eller kommer bli, i Laines fall) legitima superstjärnor och förmodligen redan nu Hall of Fame-mässiga.

Galet.

XXX 

Till Nattens sändning bidrar jag med en närmare med en närmare titt på Marc-André Fleury som gått från 94,7 första tre rundorna till 84,5 i finalen – och det kommer även ett litet kåseri om första gången Capitals pokal-firade. 

Häng med på det, och allt annat NHL-studion bjuder på – utöver själva matchen, så klart. 

Matchen spelas i natt med start klockan 02:00 och visas på Viasat Hockey och Viaplay.