Davos har blivit schweiziska mästare sex gånger på 2000-talet. Men nu ligger den klassiska klubben näst sist efter 25 matcher och det är hela 15 poäng upp till Lugano ovanför kvalplats.
Nyligen fick demontränaren Arno del Curto lämna Davos efter mer än 22 år. Det är oväntat bistra tider.
– Ett underpresterande lag och ett tränarbyte och det var liksom inte vilken tränare som helst. Det var ett jävla liv efter det, berättar Magnus Nygren när HockeyNews.se ringer upp honom i ett snöigt Davos som är tre grader kallt.
– Vi har egentligen inte haft arbetsro någon dag under året förrän nu och vi har inte lyckats vinna när vi valde att plocka bort Arno heller. Vi spelar betydligt bättre, men det finns noll självförtroende i gruppen, så det kommer att ta tid att bygga upp det.
Nygren missade härom veckan ett par matcher på grund av den magmuskelskada han har. Det gick helt enkelt inte spela.
– Om man är lite småskadad kan man oftast underhålla allt om man vinner eller får med sig poäng, men om man inte får med sig det gör de här skavankerna lite ondare av naturliga skäl. Man kanske låser sig i vissa situationer som man normalt är avslappnad i. Det är inte bara förluster i sig utan det tillkommer så extremt mycket.
– Det är tuffa beslut när legendarer ska flytta på sig hit och dit. Men. Men. Man blir en erfarenhet rikare för det är aldrig någon som har varit i den här situationen tidigare. Någonting positivt måste man försöka ta med sig ur det.
Det låter som att det här är det tuffaste du har varit med om med något lag?
– Ja, det är det. Sedan har man varit med om tuffa saker, som en hjärnskakning som höll i sig en hel säsong, men lagmässigt är det överlägset det tuffaste jag behöver gå igenom. Det tycker jag nog.
– Det är inte bara resultaten utan med dem kommer obekväma möten och det är obekväma beslut som ska tas. Ledande spelare blir inblandade väldigt mycket och det finns inte tid och utrymme att fokusera på det du verkligen behöver fokusera på. Man vill bara kunna kolla på video och lära sig något om matcherna och gå vidare och spela nästa match. Men en sådan här säsong krävs så mycket mer och man ska vara tillgänglig dygnet runt. Man ligger hemma själv och funderar på lösningar och man pratar med gubbarna om vad fan som händer och vad vi ska göra. Och som sagt, ingen annan i Davos är van vid att vara i den här situationen. Det är första gången för dem som klubb också. Det är inte bara att vända blad. Det finns människor bakom allt.
Magnus Nygren ligger lite lågt i snacket när ämnet bedövningssprutor kommer på tal, men bekräftar:
– Jag har spelat på sprutor en längre tid, som inte alls är bra, men det är i den situation vi är i. Det är eget val också, det är ingen som har tvingat mig. Men det är frustrerande att inte kunna gå för fullt när kroppen säger nej. Det här brejket kommer minst sagt lägligt för oss, att få tillbaka tongivande spelare. Och vi som spelar med skavanker ska förhoppningsvis ha några veckor att bli helt friska.
28-årige Nygren har spelat i två VM med Tre Kronor och har gjort 43 landskamper. Han var aktuell för OS och spelade i turneringarna i Finland och Ryssland före uttagningen, men blev inte uttagen.
– Alla som var med på förturneringarna inför OS i fjol hade nog bara en och samma tanke och ett gemensamt mål och det var att ta sig till OS. Jag var en av dem. Min känsla var aldrig bra.
Nygren säger åter igen brutalt ärligt:
– Man ska vara så pass stark, eller nykter mot sig själv, att man speglar sig och förstår att förmodligen andra ligger närmare att få chansen eftersom jag och mitt powerplay överlag inte har levererat. Då förstod man att man absolut inte var given, så lite förberedd var jag på det måste jag säga även om jag så klart in i det sista hoppades på att få en chans att vara med och spela ett OS. Det var blandade känslor, men inga problem att tackla. Jag har alltid försökt vara ärlig mot mig själv och min känsla vara att jag inte levererade tillräckligt bra innan och fick inte till det i de offensiva momenten och då är det andra som kliver fram direkt och tar chansen och så ska det vara. De bästa för stunden ska spela i landslaget och den inställningen kommer jag alltid att ha oavsett om jag är med själv eller inte.
Magnus Nygren är inne på sin andra säsong i Davos, men känner ingen akut hemlängtan läget till trots.
– Nja, hemma är alltid hemma och det är korta säsonger, så man hinner inte börja längta så jättemycket. Vad jag längtar efter är att vinna någonting. Det är verkligen det enda jag längtar efter, och ännu mer när det går som nu. Att få känna glädje. Det kommer jag att lägga som det allra tyngsta i vågskålen när det kommer till kontraktsskrivning, säger han.
– Jag kommer inte, och det kan jag ta gift på, att skriva med något lag som jag på förhand inte har någon känsla för kan blanda sig i någon toppstrid. Då är det inte intressant för mig. Det är min enda strävan. Jag vill vinna och vara med på en häftig resa och spela hockey långt in i april och inte något kval nedåt. Det ska vara slutspelsmatcher och det är klart att då måste man leverera topphockey själv oavsett vilket lag man är i. Jag längtar verkligen efter att vinna, det måste jag säga.
– Jag vann 2011 med Färjestad, sedan har det inte varit någon mer guldmedalj och det är den man vill åt.
Eftersom ämnet har kommit på tal berättar Magnus Nygren hur han resonerar inför kommande säsong. Hans kontrakt med Davos löper ut i april.
– Davos är absolut ett alternativ för mig i fortsättningen också. Sedan finns det intresse från andra lag både i Sverige och utomlands. Det är väl något sätt skönt att känna, att även fast laget har knackat rejält i år, och man tar mycket stryk för självförtroendet får sig en kyss. Men då är det skönt att få den här bekräftelsen, att det finns intresse.
Den förre Färjestadskaptenen går inte in på vilka lag i SHL som kikar på honom. Men att det finns intresserade klubbar råder det inget tvivel om.
– Det har jag väl aldrig varit orolig för heller, men jag kommer att väga tungt för ett lag som visar tydligt att det här är vår ambition, så här vill vi göra och det är så här det ska gå till. Jag vill vinna, betonar Nygren.
– Det är kontraktsår och det är sådana saker man måste tänka på inför framtiden. Det är ett väldigt viktigt kontraktsår för mig också. 28 år. Vad ska man göra? Ska man blicka hemåt Sverige? Ja, då kanske man inte får chansen igen i den här ligan. Det är ont om platser och spelare ryker till höger och vänster. Det är få förunnat att få chansen att spela här. Det är inspirerande. Det är mycket man får väga in i de tankar och funderingar man har.
Här kan du läsa fler nyheter om NLA
Nyligen fick demontränaren Arno del Curto lämna Davos efter mer än 22 år. Det är oväntat bistra tider.
– Ett underpresterande lag och ett tränarbyte och det var liksom inte vilken tränare som helst. Det var ett jävla liv efter det, berättar Magnus Nygren när HockeyNews.se ringer upp honom i ett snöigt Davos som är tre grader kallt.
– Vi har egentligen inte haft arbetsro någon dag under året förrän nu och vi har inte lyckats vinna när vi valde att plocka bort Arno heller. Vi spelar betydligt bättre, men det finns noll självförtroende i gruppen, så det kommer att ta tid att bygga upp det.
Magnus Nygren säger som det är och sminkar inte över något. Davos är illa ute.
Nygren missade härom veckan ett par matcher på grund av den magmuskelskada han har. Det gick helt enkelt inte spela.
– Om man är lite småskadad kan man oftast underhålla allt om man vinner eller får med sig poäng, men om man inte får med sig det gör de här skavankerna lite ondare av naturliga skäl. Man kanske låser sig i vissa situationer som man normalt är avslappnad i. Det är inte bara förluster i sig utan det tillkommer så extremt mycket.
– Det är tuffa beslut när legendarer ska flytta på sig hit och dit. Men. Men. Man blir en erfarenhet rikare för det är aldrig någon som har varit i den här situationen tidigare. Någonting positivt måste man försöka ta med sig ur det.
Det låter som att det här är det tuffaste du har varit med om med något lag?
– Ja, det är det. Sedan har man varit med om tuffa saker, som en hjärnskakning som höll i sig en hel säsong, men lagmässigt är det överlägset det tuffaste jag behöver gå igenom. Det tycker jag nog.
– Det är inte bara resultaten utan med dem kommer obekväma möten och det är obekväma beslut som ska tas. Ledande spelare blir inblandade väldigt mycket och det finns inte tid och utrymme att fokusera på det du verkligen behöver fokusera på. Man vill bara kunna kolla på video och lära sig något om matcherna och gå vidare och spela nästa match. Men en sådan här säsong krävs så mycket mer och man ska vara tillgänglig dygnet runt. Man ligger hemma själv och funderar på lösningar och man pratar med gubbarna om vad fan som händer och vad vi ska göra. Och som sagt, ingen annan i Davos är van vid att vara i den här situationen. Det är första gången för dem som klubb också. Det är inte bara att vända blad. Det finns människor bakom allt.
Magnus Nygren ligger lite lågt i snacket när ämnet bedövningssprutor kommer på tal, men bekräftar:
– Jag har spelat på sprutor en längre tid, som inte alls är bra, men det är i den situation vi är i. Det är eget val också, det är ingen som har tvingat mig. Men det är frustrerande att inte kunna gå för fullt när kroppen säger nej. Det här brejket kommer minst sagt lägligt för oss, att få tillbaka tongivande spelare. Och vi som spelar med skavanker ska förhoppningsvis ha några veckor att bli helt friska.
28-årige Nygren har spelat i två VM med Tre Kronor och har gjort 43 landskamper. Han var aktuell för OS och spelade i turneringarna i Finland och Ryssland före uttagningen, men blev inte uttagen.
– Alla som var med på förturneringarna inför OS i fjol hade nog bara en och samma tanke och ett gemensamt mål och det var att ta sig till OS. Jag var en av dem. Min känsla var aldrig bra.
Nygren säger åter igen brutalt ärligt:
– Man ska vara så pass stark, eller nykter mot sig själv, att man speglar sig och förstår att förmodligen andra ligger närmare att få chansen eftersom jag och mitt powerplay överlag inte har levererat. Då förstod man att man absolut inte var given, så lite förberedd var jag på det måste jag säga även om jag så klart in i det sista hoppades på att få en chans att vara med och spela ett OS. Det var blandade känslor, men inga problem att tackla. Jag har alltid försökt vara ärlig mot mig själv och min känsla vara att jag inte levererade tillräckligt bra innan och fick inte till det i de offensiva momenten och då är det andra som kliver fram direkt och tar chansen och så ska det vara. De bästa för stunden ska spela i landslaget och den inställningen kommer jag alltid att ha oavsett om jag är med själv eller inte.
Magnus Nygren är inne på sin andra säsong i Davos, men känner ingen akut hemlängtan läget till trots.
– Nja, hemma är alltid hemma och det är korta säsonger, så man hinner inte börja längta så jättemycket. Vad jag längtar efter är att vinna någonting. Det är verkligen det enda jag längtar efter, och ännu mer när det går som nu. Att få känna glädje. Det kommer jag att lägga som det allra tyngsta i vågskålen när det kommer till kontraktsskrivning, säger han.
– Jag kommer inte, och det kan jag ta gift på, att skriva med något lag som jag på förhand inte har någon känsla för kan blanda sig i någon toppstrid. Då är det inte intressant för mig. Det är min enda strävan. Jag vill vinna och vara med på en häftig resa och spela hockey långt in i april och inte något kval nedåt. Det ska vara slutspelsmatcher och det är klart att då måste man leverera topphockey själv oavsett vilket lag man är i. Jag längtar verkligen efter att vinna, det måste jag säga.
– Jag vann 2011 med Färjestad, sedan har det inte varit någon mer guldmedalj och det är den man vill åt.
Eftersom ämnet har kommit på tal berättar Magnus Nygren hur han resonerar inför kommande säsong. Hans kontrakt med Davos löper ut i april.
– Davos är absolut ett alternativ för mig i fortsättningen också. Sedan finns det intresse från andra lag både i Sverige och utomlands. Det är väl något sätt skönt att känna, att även fast laget har knackat rejält i år, och man tar mycket stryk för självförtroendet får sig en kyss. Men då är det skönt att få den här bekräftelsen, att det finns intresse.
Den förre Färjestadskaptenen går inte in på vilka lag i SHL som kikar på honom. Men att det finns intresserade klubbar råder det inget tvivel om.
– Det har jag väl aldrig varit orolig för heller, men jag kommer att väga tungt för ett lag som visar tydligt att det här är vår ambition, så här vill vi göra och det är så här det ska gå till. Jag vill vinna, betonar Nygren.
– Det är kontraktsår och det är sådana saker man måste tänka på inför framtiden. Det är ett väldigt viktigt kontraktsår för mig också. 28 år. Vad ska man göra? Ska man blicka hemåt Sverige? Ja, då kanske man inte får chansen igen i den här ligan. Det är ont om platser och spelare ryker till höger och vänster. Det är få förunnat att få chansen att spela här. Det är inspirerande. Det är mycket man får väga in i de tankar och funderingar man har.
Här kan du läsa fler nyheter om NLA
Allt nytt innehåll på Hockeynews PLUS för bara 69 kr! Skaffa Hockeynews PLUS
JUST NU: TV4 Play+ på köpet! (värde 118 kr)
