Axelsson: Färjestad är inte ett halvdant AHL-lag längre

Så jag vet, det är lätt att komma med det här nu när det har tagit 21 av 24 poäng men det gör det inte mindre sant för det.

Jag gillar verkligen laget som Rickard Wallin och hans stab har satt ihop till den här säsongen och jag gillar verkligen sättet de spelar hockey på.

Jag minns när vi mötte dem i min första SM-final 2006. Det var en maskin med fyra kedjor och tre backpar som bara nötte på. Vi hade “tur” som lyckades sno två matcher av dem. 

Det är extremt jobbigt att möta sådana lag som hela tiden bara matar på. En egenskap som jag alltid hävdat är något man behöver ha för att gå långt, eller för den delen, vinna i ett slutspel.

Den här säsongen har de en riktigt bra mix av spelare i laget. 

Allt från den smarte Marcus Nilsson till härföraren Linus Johansson, den tunge Victor Ejdsell, den snabbe Joakim Nygård, den hårdskjutande och spelskicklige Magnus Nygren.

Plus ett gäng “breddspelare” som i stort sett alltid ser till att göra jobbet.

Och då har vi inte ens nämnt de två bra målvakterna än…

Det känns även som att man har en bra hierarki i laget där alla vet om och accepterar sina roller.

Kvartsfinalserien förra året mot Frölunda var en av de bästa serierna jag sett på väldigt länge i svensk hockey och i år har Färjestad kryddat det laget ytterligare.

Färjestad är också en klubb som andas professionalism. Sättet de tränar på, hur de uppträder både på och utanför rinken, hur de tar hand om sina före detta spelare och så vidare.

Personligen har jag alltid tyckt det varit trevligt att komma till Karlstad. Man blev väldigt bra bemött av delegater, vilket jag kan intyga att andra spelare och ledare också håller med om.

Ett exempel på det är hur halva speakerbåset kom in och tog en kaffe med oss i omklädningsrummet innan matchen och “snackade skit”. Även en som Håkan Loob kom ibland och hälsade oss välkomna. Så även om man lärt sig att “hata” Färjestad så hade man en enorm respekt för sådana (kan tyckas) småsaker. 

En otrolig skillnad jämfört med en del andra klubbar som på sin höjd bjöd på tejp som möjligtvis gick att använda på 80-talet.

Jag tyckte ett tag efter guldet 2011 att Färjestad hade tappat lite av sin identitet. Det började värvas in spelare som inte andades Färjestad utan mer andades ett halvdant AHL-lag. 

Visst, de radade upp en del okej resultat – men att tappa spelare som Jörgen Jönsson, Thomas Rohdin, Pelle Prestberg, Jonas Frögren, Rickard Wallin och många andra under en relativt kort period satte så klart sina spår, allt annat vore konstigt.

Tack och lov så strävar de inte efter att se ut som ett halvdant AHL-lag längre och det är en av anledningarna till att jag tror att Färjestad går mot en väldigt ljus framtid.

FOTNOT: Anton Axelsson har spelat 483 matcher i högsta serien för Frölunda och Timrå.

Läs mer

Drömnamn och hemvändare – så kan Skellefteå se ut 26/27

TV-profilernas vänskap: "Kan inte fika lika ofta"

HV71:s mardröm – backen av skadad