Annons



BIF:s agerande lämnade en hel del att önska


2 mars

I en tuff, snabb sport som ishockey kommer spelare alltid fatta fel beslut. Skaderisken kommer vi aldrig ifrån. LHC:s Andrew Gordon steg i min aktning tidigare den här säsongen. Brynäs agerande i går lämnade däremot en hel del att önska.


Annons

Kommer ni ihåg när Andrew Gordon sänkte HV71:s Sebastian Wännström i november? 

Gordon ville inte skada.

Det blev fel i hastigheten.

Som det blir i sporten ishockey där aggressivitet och tacklingar premieras och beslut ska fattas på en tiondels sekund.

Gordon träffade huvudet på Wännström (av alla spelare i HV var det förstås just den olycksdrabbade killen som råkade illa ut) och straffet blev hårt: fem matcher.

Istället för att gnälla sa Gordon till Corren:

Jag håller till hundra procent med om att jag ska stängas av för det jag gjorde. Det var absolut inte min mening att skada någon, men det var en tackling som inte hör hemma i hockeyn. Jag tar mitt straff. (…) Jag hade tagit det dubbla straffet bara han är okej. Så självklart ska jag säga att jag är ledsen och vill be om ursäkt.”

## Nej, det hjälpte förstås inte Wännströms skalle, men det var en utmärkt signal till andra när Gordon tog sitt straff utan att gnälla, istället visa ånger och förståelse för att det han gjort var fel.

## Snyggt. Grymt snyggt.

Så går vi till matchen mellan Brynäs och Frölunda i går där Jörgen Sundqvist sänkte Mats Rosseli Olsen med en tackling riktad direkt mot huvudet – straffet på fem matcher kändes korrekt.

Inte på något sätt vill jag kasta skit på eller hänga ut Sundqvist, återigen: beslut ska fattas blixtsnabbt, ibland blir det fel, nästa gång kan det vara Rosseli Olsen som tacklar en motståndare på farligt sätt.

Inte heller köper jag att Brynäs ska kritiseras som förening, initiativet (inför förra säsongen) mot huvudtacklingar var alldeles utmärkt, här togs ställning på ett berömvärt sätt, full  credd för detta.

Men 1:

Varför höll sig Jörgen Sundqvist borta från media efter matchen i går? Varför gick han inte ut till de väntande journalisterna, satte upp händerna och sa: ”Jag ber om ursäkt, jag menade inget illa, det var dåligt av mig, jag tar på mig skulden och hoppas Rosseli Olsen mår så bra som det går. Får jag ett straff tar jag det.”

## Varför?

## Så mycket det hade betytt, så bra det hade varit som markering.

Men 2:

Varför pratade sportchefen Stefan Bengtzén om ”en ren olyckshändelse” och en ”olycklig situation”? Varför kunde han inte ha sagt: ”Det där vill vi i Brynäs inte se, jag känner Jörgen, det är en tuff men schyst spelare, han menade inget illa, men här blev det fel, självfallet köper vi att han bestraffas.”

## Varför?

## Så mycket det hade betytt, så bra det hade varit som markering.

Till sist, eftersom jag vet att det så lätt blandas in klubbsympatier vid sådan här tillfällen:

Jag är en stor fan av Brynäs initiativ mot huvudtacklingar, jag är inte ute efter att hänga ut eller såga enskilda individer, det är en fråga mycket större än så.

Capisce?

Annons


Annons

Annons

Annons

Annons