Landslagen presenteras av:
IQ Fuel Makes you better, for real!
Redan 2010 var en då 22-årig Anders Lindbäck med i Tre Kronors VM-lag i Mannheim i Tyskland. Men eftersom både Jonas ”Monstret” Gustavsson (då i Toronto) och Jacob Markström (då i Brynäs) var uttagna fick Lindbäck (då i Timrå) ta rollen som tredjemålvakt.
Sedan bar det av till Nashville för NHL-spel. Och det är främst på grund av, eller snarare tack vare, åren i Nordamerika som det inte ens har blivit en handfull landskamper med Tre Kronor för den 199 centimeter långe målvakten.
– Under mina år i USA var jag ofta kvar i slutspelet så det blev aldrig VM-aktuellt och någon gång har jag varit tvungen att tacka nej. På senare år har jag varit sugen, men sedan hade jag väl inte det bästa året i Schweiz och förra året tyckte jag att det gick bra, men det är en tuff konkurrens och det är flera bra målvakter här i KHL och många svenskar är bra. Det är kul att få vara med äntligen. Igen, säger Lindbäck inför lördagens möte med Finland i Moskva.
Anders Lindbäck har fin form i KHL där han spelar med Jokerit och har spelat 15 KHL-matcher (92,1 i räddningsprocent). Nyligen var han med om att besegra storklubben SKA St Petersburg med 2–1 på bortais. Han låter nöjd med sitt spel så här långt.
ANDERS LINDBACK DOESN'T GIVE AF 😱 pic.twitter.com/5PgyNQQj9P
— Here's Your Replay ⬇️ (@HeresYourReplay) December 13, 2020
Men under coronapandemin är ingenting som vanligt.
– Vi har haft som alla lite rörigt med allt runtomkring. Vi har varit från och till inlåsta och vi har spelat med halva laget här och där. Men nu har vi gått igenom det (covid-19) allihop, förhoppningsvis, och vi har ett bra lag. När vi väl har kommit in i det tycker jag att vi har gjort flera bra matcher mot bra lag och visat att vi kan vara med i toppen och slåss. Det ska bli kul efter jul och de sista månaderna att försöka komma in med en bra känsla till slutspelet, säger Lindbäck i telefon från Moskva.
LÄS MER: Åberg om succédebuten i Tre Kronor – och sin stora längtan: "Det är dags"
I Finland har den inhemska ligan varit nedstängd samtidigt som Jokerit, som spelar i KHL, har fått spela på med kraftig publikbegränsning under matcherna i Hartwall Arena. Livet utanför hockeyn har varit mer påverkat än det inne i bubblan.
– Vi har i princip inte fått röra oss utanför huset, tänkte jag säga, när vi har varit hemma. Det har varit ganska inlåst. Det är inte som en vanlig säsong, och ändå är vi på ett ställe där allting rullar på. Vi ligger sex matcher efter alla andra, men samtidigt, man är liksom lite glad i det här att det ändå funkar. Varje dag man kommer till rinken och det är match eller det är träning och man kan hänga med allihop. Man får vara glad för de ganska få grejerna. Man får vara beredd på att allting kan hända och man är inte förvånad över sakerna som händer runt omkring. Man får försöka göra det bästa när det tillåts.
Anders Lindbäck har rest runt i hockeyvärlden efter spel i Brynäs och Timrå i början av karriären. Han har spelat 130 NHL-matcher för Nashville, Tampa Bay, Dallas, Buffalo, Arizona, men också tillbringat tid i AHL i städer som Milwaukee, Syracuse och Ontario (Kalifornien).
Senast han var hemma i Sverige och spelade var under 2016/2017 då han spelade en halv säsong i Rögle och var med om att rädda laget kvar i SHL. De senaste åren har han varit i Davos, Nizjny Novgorod och nu i Helsingfors.
– Jag har ju varit på riktigt många bra ställen. Jag gillar att åka skidor så Davos var fantastiskt. Sedan i USA var vi i både Arizona, Tampa och Nashville och Dallas är ett kanonställe också, så vi har varit bortskämda, säger Lindbäck när han ser tillbaka.
– Sedan var det kul också, även om Nizjny Novgorod inte är toppen på listan, så var det ett nyttigt år. Man blir lite ödmjuk av att bo i Ryssland också. Jag har fått se världen!
Och hela tiden har han och hans familj haft huset utanför Gävle som utgångspunkt framför allt mellan säsongerna.
– Det har vi haft ganska länge och det är väl det som har gjort att det har gått att göra så här, att flänga runt med familjen. De sista åren har vi tagit ett år i taget. Så länge vi tycker att det är kul och känner för det och det är någonting som vi är sugna på att prova har vi bestämt oss för att fortsätta. Just nu är det Helsingfors och det är kanon. Hade det varit ett vanligt år så hade det varit nära för familj och vänner, men oavsett är det ett jättebra ställe att bo på och familjen trivs bra.
Hur har du det med känslorna för Brynäs?
– I Sverige är det där hjärtat finns. Det är så klart. Jag vet inte, det skulle vara roligt om man lyckades vinna något med Brynäs så är det. Det har jag alltid tyckt. När och om och hur, det vet jag inte riktigt nu. Jag försöker som sagt inte kolla så långt fram just nu utan jag tycker att det är kul att vara på så hög nivå som möjligt. Jag känner att de sista åren har jag utvecklats och hittat stabiliteten som jag kanske inte hade i mina tidiga dagar och som gjorde kanske att jag inte lyckades hålla mig kvar och bli en förstemålvakt i NHL. Det är väl därför jag tycker att det är roligt att spela i KHL just nu.
Anders Lindbäck i Brynäströjan i februari 2009. Foto: Bildbyrån.
Anders Lindbäck känner att han fortfarande utvecklas som hockeymålvakt. Vid 32 års ålder har han mycket kvar att ge och han vet vad som krävs för att lyckas.
– Jag upplever att det är mycket med tålamod hos målvakten, att kunna läsa spelet. Många kan göra stora grejer, men det handlar om att ha en hög lägstanivå och vara stabil om du vill vara en bra förstemålvakt och att kunna göra de avgörande räddningarna i situationer. Det är mycket mer mentalt än vad man tror.
Oh no you didn't, Anders Lindback 🇸🇪! pic.twitter.com/kmyDz70Sa0
— KHL (@khl_eng) December 9, 2020
– De grejerna har för mig varit också att spela matcher. Ju mer matcher jag spelar, desto bättre tycker jag att jag har blivit. Som andremålvakt i NHL fick jag inte så mycket matcher. Det är också svårt att utvecklas och bli så bra man kan om man inte får det. Det är en annan grej att bara träna och spela lite.
– Alla säger att målvakter är bättre lite senare (i karriären) och det har nog mycket med erfarenhet och mognad att göra.
LÄS MER: Det kostsamma coachbeslutet i Tre Kronor: "Inte samma bilder"
På senare tid har han även lyckats få rätsida på skadorna och förebygga dem på ett bra sätt.
– Jag har väl haft min beskärda del, men jag har också försökt lära mig av dem och förstå och letat efter svar till varför det har blivit som det har blivit och varför kroppen har gått sönder. Jag har känt mig jäkligt bra i kroppen de sista åren och fått ordning på saker som tidigare har varit lite sådär. Det är kul att man även där kan utvecklas. Det är många bitar som gör en målvakt. Det är som du säger, man ska kunna röra kroppen fritt åt alla håll och kanter också.
Har du gått och blivit doktor Lindbäck på ”gamla” dar?
– Ja, men man börjar samla på sig lite och man får lära sig av enormt duktiga människor på alla ställen jag har varit på också. Det är det när man hoppar runt möter man inte bara många olika målvaktstränare utan också fysioterapeuter och doktorer och det har jag också försökt ta tillvara på och använda de resurserna och lära mig. Man ser efter tio år ett samband mellan vilka saker som fungerar och applicera det på sig själv och hitta vad det är som verkligen funkar för mig. Jag tror att det är viktigt att utbilda sig i sånt också.
***
Intressant? Värd en kokt med bröd – för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.
Silly season 1 månad för 1 krona Skaffa PLUS. (Säg upp när du vill.)
