Uträkning: AIK och Linköping klarade inte kraven

I Reglementet för Licensprövning 3.2 står det: ”Det egna kapitalet per den 30 april respektive år ska vara en procentsats för eget kapital i relation till intäkterna enligt årsredovisningen för den vid denna tidpunkt avslutade säsongen. Kraven är lika för SHL, SDHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan.”

Enligt EFN:s uträkningar saknas det 774 178 kronor i eget kapital för Linköping i relation till intäkterna för att nå de åtta procent som krävs för att klara licensen. För AIK saknas 383 723 i eget kapital

Linköpings vd Carl-Johan Stålhammar säger till EFN Finansmagasinet:

– Vi har alltid bedömts på eget kapital i relation till omsättningen. Men det är en djungel, och jag önskar tydligare regler.

Svenska ishockeyförbundet skriver till EFN Finansmagasinet, efter förfrågan om en intervju med ordförande Anders Larsson:

"Vi har inte – och ska inte ha – samma insyn i föreningarnas ekonomi och organisation som nämnderna har. Därför kan företrädare för Svenska Ishockeyförbundet inte svara i detalj på nämndernas beslut. Vi sätter reglerna – nämnderna gör bedömningar utifrån de underlag som föreningarna skickar in."

Flera lag i riskzonen

Elitlicensnämnden har i mail till klubbarna erkänt att begreppsförvirring råder. Reglementet säger att kapitalkravet ska baseras på intäkter, men besluten har grundats på nettoomsättning. Detta har lett till kritik mot licenssystemets transparens. Ett nytt förslag kring licenskraven presenterades på Ishockeyförbundets ordförandekonferens och väntas beslutas vid förbundsmötet 2025. Förbundet skriver att målet är att skapa ett mer förutsägbart och rättvist system för alla ligor.

Till nästa år var planen att det skulle krävas tio procent i eget kapital. EFN Finansmagasinet konstaterar att SHL-lag som Örebro (8,52%), Linköping (9,06%), Malmö (9,50%), Rögle (10,3%) och Timrå (11,72%) låg i riskzonen med den nuvarande modellen, den nivån väntas nu ändras till fem procent.