Uppropet – vill förändra svensk hockey

Det är ishockeyförbundet för Stockholm, Gotland, Uppland och Södermanland som tillsammans med AIK, Almtuna, Djurgården, SDE och Södertälje har enats om ett antal motioner till Svenska ishockeyförbundets årsmöte som de anser ska förbättra svensk ishockey. 

De skriver gemensamt att de är oroade över att antalet aktiva spelare minskar och att många elitföreningar dras med lönsamhetsproblem. De är också oroade över de ekonomiska skillnaderna mellan SHL och Hockeyallsvenskan, samt att lag i Hockeyettan och Hockeytvåan tackar nej till avancemang i seriesystemet på grund av ekonomin. 

”Den ekonomiska modellen för svensk ishockey är inte hållbar, och de ekonomiska förutsättningarna måste stärkas för att sporten ska kunna utvecklas på sportsliga grunder” skriver man i sitt yttrande, samt att ”Nuvarande seriesystem och ligaorganisationer motverkar den dynamik som krävs för att den svenska idrottsmodellen ska fungera”.

Södermanland och Södertälje står inte med som avsändare på samtliga förslag, men sammanlagt har sex motioner skickats in till årsmötet i juni. 

Bland annat vill man förändra fördelningen av intäkterna i svensk hockey ”så att sportslig framgång och överlevnad inte kräver externa bidrag”.

Bland annat vill man se att två lag flyttas upp och ner varje säsong mellan de tre högsta serierna, att man inför en gemensam ligaorganisation för SHL och Hockeyallsvenskan och att man ska göra en ny utredning kring hur många lag som i varje serie som är mest gynnsamt för svensk hockey i stort. 

Även nya ekonomiska ramar, begränsning av utländska spelare i samtliga serier och ett gemensamt sista övergångsdatum för ungdomsserier i hela landet finns bland motionerna. Även lönetak nämns som en möjlig åtgärd, för att fördela mer pengar till ”utvecklingsverksamhet” istället för spelarlöner. 

”Det senaste decenniets ökande resurser har nästan uteslutande gått till högre spelarlöner. Mycket tyder på att den samlade lönekostnaden i SHL inom kort kommer att överstiga en miljard kronor. Under många år har det förts diskussioner om införandet av ett lönetak, även om dess juridiska status i en EU-kontext är osäker”, skriver man bland annat.