"Svensk hockey håller ett djupt andetag"

Efter 32 år på flera ledande positioner inom Djurgården lämnade K-G Stoppel klubben.

56-åringen söker ett nytt jobb, helst fortsatt inom hockeyn på något sätt, men tills något är klart följer han SHL och Hockeyallsvenskan som vanlig åskådare.

Efter många år som vd och sportchef för en klubb som pendlat mellan serierna har han också en syn på hur svensk hockey är utformad.

Under en lång intervju om de många åren i Djurgården, som kommer publiceras framöver på Hockeynews, så uttrycker K-G Stoppel en stark oro över hur svensk hockeys framtid kan se ut.

– Det känns som att svensk hockey håller ett djupt andetag och håller för öronen till 2030 för att se vad som ska hända då, säger K-G Stoppel.

Det han syftar på är att tv-avtalet mellan SHL och TV4 går ut just säsongen 2029/30, men eftersom tv-bolagen dras med lönsamhetsproblem nu så finns risk för en stor värdesänkning på tv-avtalet som kommer bortom 2030.

– De pengar som försvinner då, måste komma in på något annat sätt, säger K-G.

– Och om tv-pengarna går ner väldigt mycket så kanske man tappar gentemot Schweiz och kanske även mot Tyskland eller Finland, fortsätter han.

Men svenska hockeyklubbar har en ekonomisk stress över sig redan som det är. Både i SHL och särskilt i Hockeyallsvenskan finns det problem med lönsamhet, många klubbar visar röda siffror och i framförallt HA är det inte många klubbar som har något större eget kapital att falla tillbaka på.

De centrala intäkterna, till största delen tv-pengar, är i Hockeyallsvenskan omkring en tiondel av det som finns i SHL.

Men i SHL finns också problem – det senaste är naturligtvis tisdagens nyhet om Leksand. Men även för lagen i botten skapas snabbt en stress.

– SHL hinner inte sätta igång så har man X antal krislag, och hela tiden är lösningen att det ska in någon ny spelare. Det som stressar till dåliga beslut och höga insatser i form av ekonomiskt spel är för att det är så stor skillnad på pengarna, säger K-G.

Vill att fler lag kan åka ur SHL per år

Vissa ser en lösning i att banta ner SHL och HA. Frölundas ordförande Mats Grauers föreslog i en TV4-intervju den gångna helgen att SHL och HA skulle bantas till tolv lag, och att de centrala intäkterna för dagens lag 13 och 14 i SHL kunde följa med ner till HA.

K-G Stoppel tycker inte att storleken på serierna är det primära.

– Det viktiga är inte mängden lag, utan flödet. En mindre fallhöjd och en öppnare SHL tror jag är lösningen.

Med andra ord: en annan fördelning av pengarna, så att ligorna är jämnare ekonomiskt, skulle enligt K-G Stoppel minska stressen hos klubbarna.

– Jag skulle vilja se att fler lag per år som riskerar att åka ur och gå upp, och det är nog inte fel att även lagen från de olika ligorna kan ställas mot varandra, säger han.

– Någonstans måste man hitta former som gör att inte systemet är stressat för att fallhöjden från SHL är så jävla högt. Det är den stressen som gör att man är villig att ta stora ekonomiska risker. Just nu är det väldigt mycket fokus på handlingskraft. Lösningen är oftast att plocka in nya spelare.

Han fortsätter:

– Man ser att det är många vd-skiften och sportchefsskiften. Det är snudd på ett omöjligt uppdrag att vara konstnadskontrollerad och samtidigt hantera det höga trycket utifrån på att vara kortsiktigt sportsligt framgångsrik. Och det krävs inte många förluster för att det ska bli ett hårt tryck. Och går man upp, så ska det byggas om jävligt fort. Man önskar att man kunde bygga något som blir hållbart över tid.

Vill ta efter fotbollen

Han tar Modo som ett bra exempel på det. Ö-viksklubben som har en verksamhet som inte bygger främst på starka finansiärer och tv-pengar, utan där man säkrat upp trygga återkommande intäkter i den arena man äger själva, genom bland annat konserter och en populär restaurang.

– Modo hade gjort ett bra jobb under många år och skapat sig en grund som gjorde att man tog sig upp. Det var ingen ”quick fix” liksom. Det tror jag är den hälsosamma vägen, säger K-G Stoppel.

Men för att svenska elithockeylag ska må bättre vill han se att tröskeln sänks mellan SHL och HA – detta genom en annan fördelning av ligornas tv-intäkter och mer samarbete mellan ligorna.

– I dag har vi ett system i hockeyn som säger att 14 lag delar exakt lika på pengarna i SHL och 14 lag delar på exakt lika på pengarna i allsvenskan. Fotbollen har ju en massa incitament där mer pengar delas ut beroende på hur sportsligt framgångsrikt och hur publikt dragande laget är. Jag tror att hockeyn måste komma dit också.

Han utvecklar:

– Naturligtvis, har man gjort det sportsligt bra så ska det synas ekonomiskt. Men även hur populära man är. Man pratar mycket om räckvidd, alltså hur stort intresse det är för en klubb. Det kan handla om tv-tittare, följare, publik etcetera.

Ökar inte de ekonomiska klyftorna mer då?

– Det kan det göra, men samtidigt behöver man få betalt för att man får ett bra jobb, inte bara att man tillhör en viss liga. Syns de delarna i båda ligorna, så kan det jämna ut det lite. Det skulle kunna finnas en kaka som alla i SHL delar på, som är mindre än i dag, en kaka som alla i HA delar på, som är större än i dag, och en tredje kaka som fördelas mer på hur sportsligt framgångsrik och populär man är. Hur betydelsefull man som klubb är för ligorna, säger K-G Stoppel.

Allsvenskan och superettan ingår i en gemensam ligaorganisation, Svensk elitfotboll. Men så viktigt för hockeyn tror inte K-G Stoppel att det är att hockeyn enas i en och samma organisation.

– Det behöver det inte vara. Det kanske blir lite ineffektivt, men det kanske blir mer samarbete. Det skulle ju gå att lösa ändå.