Stjärnorna: "Nånstans faller det på mig"

Mika Zibanejad fick inte vinna något VM-guld i hemstad, inför familj och vänner. 

– Tungt. Det suger. 

Vad är det som inte stämmer idag? 

– Rätt mycket. Jag tycker att vi blir för långa. Jag tycker att vi blir för utspridda. Det blir som att vi inte kuggar i heller. Vi gör för många pucktapp. Vi är för långa hemåt. Vi är för utspridda som sagt. De gör ett bättre jobb tycker jag och pressar oss. Och ger oss inte den tiden som vi kanske haft de andra matcherna, säger han.

Han fortsätter:

– Men vi hittar inte lösningar genom det. Och får liksom inga längre anfall, får inte det här trycket som vi vill ha. De gör mål på andra, tredje chanserna framför mål som vi inte gör ett bra jobb nog på, för att städa undan de chanserna. Så det är mycket som inte stämmer idag. 

Tre Kronor fick ändå energi efter reduceringarna till 2–4, och då kokade Globen och vädrade en vändning. 

– Det är klart att det vaknar lite. Både laget och trycket inne på Avicii och så. Så det är klart att vi slutar inte tro på det. Sen så blir det väl 5–2 där, då är det bara tungt.

Kaptenen Rasmus Andersson var givetvis också besviken.

– Jag är ledsen, frustrerad, alla möjliga tankar går och jag är mest besviken och förbannad.

Han tog också eget ansvar över förlusten. 

– Någonstans faller det väl på mig som kapten i rummet att vi har en alldeles för dålig start. Så det faller väl på mina axlar. 

På frågan om vad han kunnat göra annorlunda då, säger han:

– Försöka pusha på boysen ännu hårdare. Kanske visa vägen mer på isen. Det är lätt att stå här och vara efterklok, men om inte laget är redo så faller det på mig som kapten.

Han fortsätter:

– Jag är extremt frustrerad såklart. Som jag sa, ledsen besviken. Det var en ”once in a lifetime”-möjlighet som vi slarvade bort.