Stjärnan kan vara på väg tillbaka till hockeyn

Det var i fredags som Robert Nilsson dök upp på Djurgårdens träning på Hovet. Den förra NHL- och Tre Kronor-spelaren ringde sin vän Michael Holmqvist, som är assisterande coach i Djurgården, och frågade om han fick göra ett studiebesök.

– Ja, se om det är roligt att komma in i hockey igen. Det är jävligt roligt att vara där ute och i omklädningsrummet och så vidare. Så jag ringde ”Honken” (Michael Holmqvist) och frågade om jag kan vara med en dag och se hur det är. Det var ”Pajen” som sa till mig.

Och ”Pajen” är förstås Robert Nilssons kusin, Leksands assisterande tränare, Niklas Persson.

– Han sa till mig att det är bara att hänga på. Man vet inte vad man tycker är roligt. Sedan vet man inte vad man är bra på heller. Man har aldrig varit på den här sidan i båset.

Har du fått tillbaka suget till ishockeyn?

– Ja, det börjar komma tillbaka. Man har ju gjort det hela livet och har varit lite trött efter hjärnskakningarna och det var inget sug alls. Men nu har det kommit tillbaka lite. Och det tror jag också har att göra att jag är med och spelar i tre-mot-tre-ligan i Haninge. Nu är man på is en-två gånger i veckan för skojs skull. Det har nog med det att göra. Det är ju kul att vara på is. Vi är ute på Dalarö ofta, så det är nära. Vi får se vad som händer.

Behöver du gå tränarkurs?

– Jo, men det kan vara smart att göra. Jag har inte gjort det. Det här var bara en spontan grej. Jag skickade till ”Honken” för bara tre dagar sedan.

– Jag har ringt runt lite och frågat om tips och hur allting funkar. Jag vet inte om det här är roligare eller om det är kontoret. Kollar runt lite bara.

Skadades precis före OS 2018

Robert Nilssons karriär som spelare tog i praktiken slut kort före OS i Sydkorea 2018. Han var med i Tre Kronor månaderna före OS och var bland annat med i Karjalaturneringen i november 2017.

Ryggen hade krånglat lite så han och dåvarande förbundskaptenen Rikard Grönborg kom överens om ett han behövde spela någon match i klubblaget ZSC Lions i Zürich för att se att kroppen höll för OS-spel.

Nilsson var med i en ligamatch och råkade då ut för en karriärsavslutande smäll mot huvudet.

Det blev en hjärnskakning för mycket. ”Mini-Magic” som han kallades som son till förra superstjärnan Kent Nilsson försökte att komma tillbaka till hockeyn.

– Jag var med och tränade två-tre gånger i veckan, 20 minuter, sedan gick jag av.

Hur mådde du?

– Så där. Det tog. Första åren var väldigt jobbigt.

Hur var vardagen?

– Då var det inte så bra, men nu känns det bättre än innan efter att ha tränat upp hjärnan och huvudet och allt sånt där.

"Det blev depression"

Robert Nilsson behövde bli människa igen efter hjärnskakningarna. Han hade många tuffa symptom att brottas med.

– Det var allt möjligt. Varenda hjärnskakning har varit annorlunda. Den här gången sa hjärnan typ stopp. Det blev depression. Man såg ingen utväg. Jag skulle säga efter sex-sju månader började det hända lite grejer. Nånting jag gör funkar, så det var skönt.

Det var inte minst i KHL och i den ryska hockeyn som Nilsson åkte på hjärnskakningar och det rapporterades att han mer eller mindre blev tvingad att spela trots att han inte var fysiskt redo.

Han flyttade till Zürich 2013 och var i ZSC Lions till 2018. Karriären förklarades vara över i december 2019.

Efter det fick han rehabilitera sig efter alla hjärnskakningar.

– Du kan gå igenom hela hjärnan, genom ögon och allt sånt där. Det var mycket ögonträning, memory, koordination, få igång allting och det tog ett tag.

Nilsson fortsätter:

– Jag var runt lite överallt, men den som jag kände gjorde det bäst var en kille som heter Leif Sockander i Kungälv utanför Göteborg. Jag åkte dit och så var man där en hel vecka och jobbade. Man kollade efter hur det kändes. När man gick ner lite jobbade man en vecka till.

– Det var skönt. Man åkte dit ensam och körde rehab, käkade middag, gick och lade sig och så rullade det på en vecka.

Inget hockeyjobb efter karriären – än...

De senaste fem åren har Robert Nilsson ”inte gjort nånting”.

– Jag har varit i USA på vintrarna och i Sverige på somrarna. Nu börjar det kittla lite i benen och ska försöka hitta nånting roligt att göra. Det blir första vintern i Sverige sedan 2005. Vi får se om frugan tycker att det är roligt.

Frugan är belarusiskan Sasha som är dotter till förra ryska NHL-målvakten Nikolaj Chabibulin.

– Hon är vitryss, men är uppväxt i USA. Jag spelade med hennes pappa Chabibulin i Edmonton. Det är deras hus vi bor i när vi är i USA. Mamma är vitryss och pappa är ryss. De fick henne när Nikolaj var 18-19. Det var väldigt tidigt.

Gift med dottern till "The Bulin Wall"

Robert Nilsson spelade för Edmonton i NHL mellan 2007 och 2010. Nikolaj Chabibulin, eller ”The Bulin Wall” var den första ryska målvakten att vinna Stanley Cup, vilket han gjorde med Tampa Bay 2004.

Så hur och var träffades ni du och Sasha?

– Vi träffades en gång, men då var hon bara 16 bast. ”Habis daughter”, du vet. Några år senare hade vi gemensamma kompisar eftersom jag spelade i Ryssland. Då började vi snacka som de här grabbarna gör nu, på internet, på Facebook. Sedan blev det lite FaceTime så vi snackade i en tre-fyra månader innan jag åkte till Madrid och mötte upp henne, för hon bodde i Spanien när hon spelade tennis. Det var 13 år sedan.

Nu är paret Nilsson och Chabibulina gifta.

Barn på gång?

– Inte ännu. Vi har en liten hund bara, men vi jobbar på kids, haha.