För sjunde året i rad har rådgivnings- och revisionsföretaget EY analyserat SHL-klubbarnas årsredovisningar i rapporten "Hur mår svensk elitishockey?". Rapporten går bland annat igenom vilka konsekvenser elpriserna kan ha på klubbarnas ekonomi. I rapporten står att elkostnaderna kan öka med 400 procent, oavsett om klubben äger sin arena eller inte, och att elkostnaden för en ishall som i dag ligger på tre miljoner kronor skulle kunna stiga till 15 miljoner kronor.
– De stigande elkostnaderna kan alltså påverka klubbarnas möjligheter att uppfylla licenskravet i framtiden. De senaste två åren har licensnämnden valt att frångå kravet på eget kapital som en följd av coronapandemin. Säsongen 2022/23 införs en ny modell med ett procentuellt krav som baseras på den totala omsättningen i respektive klubb. Vi anser att denna modell är mer rättvisande och bättre anpassad till de stora skillnaderna som finns klubbarna emellan. Samtidigt säkerställer modellen finansiell stabilitet, säger Carlos Esterlind, partner på EY och medförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande.
År 2022 krävs två procent av klubbens totala omsättning i eget kapital, något som samtliga 14 klubbar i SHL klarar enligt rapporten. Kravet trappas stegvis upp till minst tio procent av omsättningen i eget kapital till år 2025, något som tio av 14 klubbar i SHL når upp till i dagsläget. "Övriga klubbar bör tänka på framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser", står det i rapporten.
Klubbarna som i dagsläget inte når upp till kraven för år 2025 är Linköping (3 procent i eget kapital i relation till total omsättning), Timrå (4 procent), Malmö (7 procent) och Örebro (10 procent).
– De kommande orosmolnen sätter kniven ännu mer mot strupen för de klubbar som redan har det svårt i dag. Efter coronapandemin hoppades nog många klubbar kunna fokusera på det sportsliga, men istället kommer nya utmaningar som ökad inflation och räntor samt av ökade elpriser, säger Carlos Esterling till HockeyNews.se.
