Ersättningen till svenska klubbar när spelare lämnar för NHL är en återkommande stridsfråga.
Nu har diskussionen tagit ny fart efter måndagens möte i New York, där Svenska Ishockeyförbundet och SHL framförde önskemål om högre ersättningar.
I december väntar regelrätta förhandlingar om ett uppdaterat och förlängt avtal.
HockeyNews expertpanel – med Viggo Ekebjär, Andreas Hanson och Carl Juborg – diskuterar vad spelarna borde vara värda, hur mycket Sverige kan kräva – och varför mer pengar måste nå föreningarna längre ner i seriesystemet.
Viggo Ekebjär
1. NHL:s ekonomi växer – får svenska klubbar rimligt betalt för spelarna de utvecklar?
– Nej. Ett exempel är när Leksand tappade Emil Heineman, Isak Rosén, Calle Själin, Nils Åman, Max Véronneau och Filip Cederqvist (som inte ens hann debutera för dalaklubben) till NHL-organisationer sommaren 2022. Det är inte rättvisa förutsättningar. Samtidigt har spelarförsäljningarna blivit en motor i svensk fotboll, med pengar som återinvesteras i akademier och organisation. Visst, marknaderna fungerar olika. Men principen är rimlig: den som utvecklar spelaren ska få ekonomisk kraft att utveckla nästa. Hockeyklubbarna får ersättning, men måste fylla luckorna på en tunn marknad, till betydligt högre löner.
2. Hur hårt kan svensk hockey pressa NHL?
– Att hota med att stänga dörren blir ihåligt när redan spelarna står med väskorna packade för att nå sitt livslånga mål på andra sidan pölen. Fotbollen har flera köpstarka ligor som konkurrerar om talangerna. Hockeyn har ett NHL som förhandlar gemensamt. Det är ett verkligt underläge. Men det får inte bli ursäkten för att nöja sig. NHL:s vice kommissionär Bill Daly säger själv att ligan behöver svenska spelare, särskilt vid en möjlig expansion. Börja där. Kräv ersättningar som följer ligans ekonomiska utveckling och ett rejält påslag vid sena övergångar. Ju mindre tid klubben får att hitta en ersättare, desto mer ska det kosta.
3. Om NHL betalar mer – hur ska pengarna fördelas mellan SHL-klubbarna och föreningarna bakom spelarnas utveckling?
– Mer måste nå föreningarna som gör jobbet långt innan spelarna blir namn för den nationella publiken. Elitklubbarna ska självklart ha betalt för sin del, men de har inte ensamrätt på att ha fostrat en NHL-spelare. Bakom honom finns ofta en mindre klubb som lagt grunden med små resurser och ideella krafter. Där kan en större ersättning betyda fler utbildade tränare och lägre avgifter för barnen. Ska ett bättre NHL-avtal stärka svensk hockey måste det också ge fler råd att spela den.
Andreas Hanson
1. NHL:s ekonomi växer – får svenska klubbar rimligt betalt för spelarna de utvecklar?
– Nej, helt klart inte. Med tanke på hur mycket pengar NHL omsätter och hur många spelare Sverige bidrar med så borde varje spelare vara värd mer. Som det land som bidrar med flest spelare utöver USA och Kanada så är svensk hockey guld värd för NHL-klubbarna, och det borde avspeglas i högre övergångssummor eller att det på något sätt genererar mer pengar beroende på spelarens prestation. Sen ska man komma ihåg att i dagsläget får SHL lika mycket pengar för alla spelare, oavsett om det blir en storstjärna eller någon som studsar runt i AHL och kommer tillbaka. Det glöms bort i debatten, kan jag tycka.
2. Hur hårt kan svensk hockey pressa NHL?
– Det är ju kruxet. SHL sitter i en väldigt svag förhandlingsposition. Med de stora skillnaderna i pengar som är, så kommer spelarna alltid vilja ta chansen att slå sig in i NHL. Alla vill bli bäst och spela på högsta nivå. Det kommer aldrig gå att stoppa spelare från att spela i NHL. Sen ska man nog rent krasst ha klart för sig att NHL står inte och faller med svenska spelare – självklart tillför vi något till NHL, men det finns nog med spelare för att NHL skulle klara sig utmärkt utan svenskar också. NHL är starka och dikterar villkoren, precis som SHL gör i svensk hockey i stort.
3. Om NHL betalar mer – hur ska pengarna fördelas mellan SHL-klubbarna och föreningarna bakom spelarnas utveckling?
– Jag tycker att SHL ska bidra med mer pengar nedåt i systemet oavsett om NHL betalar mer eller inte. SHL-klubbarna skulle kunna avsäga sig en mycket större del av de centrala intäkterna och klara sig alldeles utmärkt ändå. Idag är det främst utbildningsersättning som skickas nedåt till föreningar på lägre nivå, och det är ett system som skulle kunna utvecklas mer, men de pengar som svensk hockey genererar stannar i allt för stor utsträckning på toppen av seriepyramiden och går till allt högre löner, matcharrangemang och annat lull-lull. Samtidigt har vissa klubbar, särskilt i Hockeyettan, knappt råd att åka på bortamatcherna. För mig är det ofattbart att inte Svenska ishockeyförbundet tar ett större ansvar i den här frågan, vilket de kan då de äger de kommersiella rättigheterna. Dessa går ut nästa gång 2030, och när dessa nu snart ska förhandlas igen så har förbundet chansen att förändra hela seriestrukturen och bygga upp en modell som är hållbar för alla, inte bara för SHL.
Carl Juborg
1. NHL ekonomi växer – får svenska klubbar rimligt betalt för spelarna de utvecklar?
– Nej, det tycker jag faktiskt inte. Titta bara på hur mycket pengar det finns i NHL i dag jämfört med vad svenska klubbar får när de tappar sina bästa spelare. Det är ju vi som är med och utbildar dem under många år, med tränare, istider och rätt så stora resurser ändå. Sedan kommer NHL och hämtar spelarna när de börjar bli riktigt bra. Jag tycker det är självklart att ersättningen måste följa med den ekonomiska utvecklingen i NHL. Det handlar inte om att vi ska tjäna pengar på unga spelare, utan om att svensk hockey ska ha råd att fortsätta utveckla dem. Viktigt ämne detta...
2. Hur hårt kan svensk hockey pressa NHL när spelarna själva vill dit?
– Man måste vara realistisk och ha koll sin omvärld inom hockeyn. Vi kommer aldrig kunna eller vilja stoppa en ung spelare som har chansen att förverkliga sin NHL-dröm. Det vore helt fel väg att gå. Men samtidigt tycker jag att vi ibland är lite för försiktiga från svensk sida. NHL är beroende av att det kommer fram bra spelare från Europa, inte minst Sverige. Det borde vi kunna använda bättre i förhandlingarna. Men då måste vi hålla ihop, gärna med Finland och de andra europeiska ligorna. Det blir svårt om varje land ska försöka lösa det på egen hand. Tror dock att det är massvis med prestige och att flera stora hockeynationer själva vill knäcka de här koderna.
3. Om NHL betalar mer – hur ska pengarna fördelas mellan SHL-klubbarna och föreningarna bakom spelarnas utveckling?
– Jag tycker ju att det är viktigt att pengarna inte bara hamnar hos klubben som spelaren råkar tillhöra när han åker över. Självklart ska den klubben ha en stor del, men vi får inte glömma alla föreningar som varit med på vägen. Det kan vara en liten klubb som haft spelaren från att han var sex år tills han fyllde femton, typ. Där har man nog lagt ner enormt mycket tid och engagemang, ofta med ideella krafter. De föreningarna måste också få ta del av pengarna. Annars riskerar vi ju att försvaga själva grunden som gör att Sverige fortsätter få fram så många bra hockeyspelare. Generellt är det mycket sticka huvud i sanden-politik när det gäller NHL-frågan. Många ute i klubbarna är också relativt dåligt pålästa.
