Lundbergs sista match: "Hungrig på något nytt"

Förbundskaptenen lämnar uppdraget efter sex år och det var ytterst nära att han fick kröna det hela med ett OS-brons.

Men Schweiz avgjorde i förlängningen.

– Hade väldigt gärna unnat spelarna att få stå där med bronsmedaljer runt halsen. Och vi hade våra chanser till exempel när vi äntligen fick ett powerplay i slutet av tredje perioden. Då kunde vi ha tryckt dit den och så hade det varit en fantastisk saga. J– Men vi har från första början redan från 2020 och definitivt under den här samlingen sagt att vi har gjort precis allt tillsammans. Vi vinner tillsammans, vi förlorar tillsammans. Och jag minns en sån här kväll, en e plats där vi åkte ut med buller och bång i Peking kontra att vi är otroligt nära en bronsmedalj.

– Det är en ganska häftig resa.

Du säger att ni fick en fel powerplay så att du var ganska arg på domarna under matchen?

– Vi förtjänade ju verkligen det där powerplayet. Domarna gör så gott dom kan. Vi fick en rättmätig utvisning där och vi hade läge att trycka in den i powerplay med två minuter kvar.

Ulf, hur ser du på formatet 3 mot 3? Det är lika för båda lagen och sådär?

– Jag såg ju naturligtvis kommentarerna från igår. Jag tycker det är en sån där grej som man ska prata om med lite distans till mästerskap och inte ta just nu. Vi visste de förutsättningarna precis och vi hade en del chanser i 3 mot 3 också. Så jag har ingen mer att säga om det ännu.

Du kan ju zooma ut lite för vår skull nu?

– Jag är ganska bra på att zooma ut, men jag vet också att det är så lätt att uppfattas på fel sätt. Så låt lite tid gå och jag tror när man utvärderar den här turneringen så ser man att det är en otroligt tuff konkurrens och det är många som har satsat och vi är definitivt en av dem.

Hur ser du på förlängningen? Blev ni lite försiktigare offensivt?

– Jag coachade ju väldigt hårt på spelare. Det kändes helt rätt att göra det. Och sen blir det trötthet såklart när övertiden kommer. Men jag tycker i 3 mot 3 så blir det ju viktigt att man måste kunna slå på och slå av i spelet.

– Och det är väl ingen tillfällighet att det är Alina Müller som sen avgör. För det är en otroligt skicklig spelare. Men det kunde lika gärna ha varit vi som avgjorde.

Du sa ju innan den här matchen att du inte visste hur du skulle reagera känslomässigt på att det är din sista match. Kring den biten, hur är känslan där nu?

– Vi har varit tillsammans i en månad nu och det här är ju som en andra familj. Ledarteamet och spelarna. Så det är jättetufft såklart. Men snabbt så kom jag också in i det här att nu går det inte att påverka den matchen mer. Utan det vi kan göra är att ta hand om varandra.

Hur ser du på framtiden?

– Jag tycker den är ljus. Jag tror det är jätteviktigt att fortsätta satsa för det är det många andra nationer som gör. Det är superviktigt. Det här som jag har sagt länge, vi är bäst på allt som är gratis. Det har vi verkligen, spelarna har verkligen anammat det. Det kommer till inställning, bemötande, kommunikationsinsemellan etc. Så det är jag stolt över.

Vad ska du själv göra i framtiden?

– Det är inget klart än så det vet jag inte. Men jag är tillgänglig. Och nyfiken ska jag säga, det brukar jag alltid säga. Det är det viktigaste, jag är nyfiken och hungrig.

Saknar du klubblagsmiljön?

– Jo det kan jag göra. Jag har ju varit väldigt många år på landslag men jag har också varit i klubblag både innan jag började på förbundet och några år i Södertälje. Så det kan jag göra. Just det här att få bygga ett högpresterande system och att få bygga både ledarteam och spelargrupp. Det är jag nyfiken på igen, säger Ulf Lundberg.