Det var AIK, Björklöven, Leksand, Modo, Södertälje och Timrå som den 20 november förra året skrev brev till Svenska ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson och skickade också en kopia till respektive vd för SHL och Hockeyallsvenskan.
De allsvenska klubbarna uttryckte en stark oro över att det nya tv-avtalet som börjar gälla från och med nästa säsong, och som enligt uppgift ger SHL-klubbarna omkring 45 miljoner kronor var medan de allsvenska klubbarna får 2,3 miljoner var, gör att klyftan mellan ligorna ska växa ännu mer.
”I praktiken blir det omöjligt att ta sig upp i landets högsta serie. Sverige får i praktiken en stängd högsta ishockeyliga”, skrev klubbarna gemensamt.
De vill se snabba åtgärder och begärde svar redan före årsskiftet.
Förbundsordföranden Anders Larsson menar att debatten var i gång i hockey-Sverige långt före brevet från de sex klubbarna och att elitkommittén dessutom håller på att utvärdera kvalmekanismen.
– Samtidigt har vi avtal i dag mellan SIF och SHL och mellan SIF och Hockeyallsvenskan som förlängs två år i taget. Första november var ett brytdatum i höstas. Om någon part hade sagt upp avtalet till omförhandling så hade man kunnat göra det. Men den första november förlängdes alla de här avtalen till och med våren 2020. Ingen part har sagt upp avtalen. Det betyder att det är ganska givet hur det ska se ut med kvalsystem, antal lag och medierättigheter och så vidare. Det är klart, innan 2020 skulle man teoretiskt kunna ändra, men då bygger det på att alla parter verkligen vill det. Mycket av diskussionen nu är hur det ska se ut längre fram, säger Larsson till HockeyNews.se.
Hur reagerade du när det tre veckor efter den 1 november dök upp ett brev till dig från de allsvenska klubbarna?
– Jag kan egentligen inte svara på exakt hur de har gjort eller vad de borde ha gjort, säger Larsson och hänvisar till att klubbarna helst ska gå via sina ligaorganisationer för att göra processen så effektiv som möjligt.
Klubbarna ville ha svar före nyår skrev de i brevet. Hur går det?
– Vi har en del diskussioner som har pågått en tid. Det är ingen hemlighet att exempelvis Hockeyallsvenskan har uttryckt en del synpunkter på hur kvalmekanismen ser ut och det finns en del andra frågor. Så fort vi kommer fram till något som har värde att berättas så kommer vi att göra det. Nu finns det inget sådant, säger Larsson.
Sedan omkring 20 år tillbaka har ligorna förhandlat till sig rätten från förbundet att få till kommersiella kontrakt, bland annat tv-avtalet med CMore.
– Elitserien hade ont om pengar när de första avtalen kom till i slutet på 90-talet. Det har gjort att vi har en jättestark förstaliga. Allsvenskan har kommersialiserats. I grund och botten är det bra. SHL har gjort det otroligt bra och har fått en väldigt mycket pengar.
Hur ser du på att SHL ekonomiskt har blivit så mycket starkare än serierna under?
– I grund och botten är det bra att det kommer in mer pengar. Där tycker jag att debatten ibland är lite konstig. Sedan ställer det ännu högre krav på hela hockeyn, på hockeyförbundet och på ligan att vara kloka. Hur hanterar vi det? För historiskt, om man ska titta på när de nya arenorna kom till, och när de första tv-avtalen kom till och de här stora intäktsökningarna kom till, om man ska vara lite grov har det gått till högre löner för samma spelare. I väldigt stor utsträckning i alla fall. Därför är de här nya licensreglerna jätteviktiga som vi har fått på plats. Att man verkligen använder en del av pengarna till att få ordning i sin ekonomi och organisation.
Flera allsvenska klubbar, däribland Pantern och Tingsryd, är hårt ansträngda för närvarande. Det finns en fara i att systemet utarmas och mindre bemedlade klubbar går under när SHL-klubbarna blir överlägsna mätt i ekonomiska muskler.
Anders Larsson:
– Vi behöver naturligtvis titta på hur vi får pengar ner i systemet. Hur ska det se ut och hur ska helheten se ut?
Ni har makt att trycka på mot SHL-klubbarna under resans gång fram till 2020 så att de på egen hand och frivilligt delar med sig innan det blir påtvingat. Eller hur?
– Absolut. Vi är huvudorganisation. Samtidigt respekterar vi de avtal som finns och de ingångna gäller till 2020. Sedan för vi samtal om vad som är bäst för hockeyn. SHL är också beroende av att svensk hockey mår bra. Det är en helhet.
SHL förstår förstås det?
– Absolut, i de samtal vi för. Vi håller på att titta på en hel del olika frågor i det här och så fort det finns något att berätta kommer vi att göra det. I min roll kan man framstå som man inte har de stora rubrikerna och de stora orden, men ska man kunna komma framåt måste man hantera det internt tills man är överens om det. Då ska vi vara duktiga att berätta om det, säger Anders Larsson lugnt.
