Kimbys ord efter DIF:s kollaps: "Käftsmäll"

Djurgården kom snett in i den femte semifinalen hemma mot SSK på Hovet.

Efter en period var det 0–2.

Efter två perioder var det 0–4.

Det blev 0–5.

Det blev aldrig match. Och för första gången under säsongen föll Djurgården för andra matchen i rad.

– Jag tycker vi förlorar väldigt mycket dueller framför allt i de två första perioderna. Jag tycker att de vinner alla skridskorace. Det var nånting som vi verkligen hade som punkt inför. Det blir för mig en väldigt stor del i matchen. Det bygger energi hos dem och vi hamnar i dumma situationer hela tiden, säger Kimby.

Kimbys analys

Han är analytisk, men säger också de saker som alla de 8 094 åskådarna på fullsatta Hovet också kunde se.

– Jag tycker att vårt försvarsspel inte är lika bra som det har varit tidigare vilket jag tror är en effekt av det. Det blir en väldigt jobbig resa för oss där jag tycker att vi inte är i närheten av att ge oss själva chansen.

Han forsätter och skrapar på ytan till vad som gick tokfel.

– Jag vet att vi verkligen försöker och vill, men det ser lite grann ut som att vi tycker att vi har spelat bra de senaste matcherna och vi ska bara ut och fortsätta, men vi måste betala ett mycket högre pris än vad vi gör idag.

Hur kan det bli så här?

– Sport, idrott, hockey. Mentala delar. Som jag sa, jag vet att vi kommer hit och verkligen vill kriga för det men nånstans är de mer redo för krig än vad vi är. Vilket inte ska få hända.

Södertälje var mer igång, mer noggrant och påslaget.

– De är påslagna, men jag tycker att vi har oss själva att skylla för jag tycker att vi kommer inte upp alls till den nivå som vi vill göra.

Åtta tacklingar på två perioder – sedan tio

Under de första två perioderna delade Djurgården ut åtta tacklingar. I den sista perioden kom ytterligare tio vid ställningen 0–4.

Först då, alltså.

– Det är nånting vi understryker redan innan matchen, som vi inte får ut. Det kommer väl fram nån form av frustration. Men då ställer jag mig frågan – vad är det som vi inte har det där från början? Vi vill ha det där hela tiden och tycker att det är en del av vårt spel. Jag är glad att det kommer fram även om jag vill att vi ska hålla oss på rätt sida av nivån. För det innebär att jag som tränare kan sätta tryck på oss att spela så här hela tiden.

Blev det övertänt efter 0–4?

– Ja, både ja och nej. Det ligger säkert en del frustration i det också. Det är inget vi vill kliva ut och göra i det läget. Vi vill ju skapa energi genom att åka skridskor och vinna närkamper men nånstans blir det för sig själv att man vill visa att man säger ifrån. Jag tycker att det höll sig ändå på rätt sida även om jag förstår vad du menar.

Han säger sig inte ha varit orolig över att någon av hans spelare skulle gå över gränsen och balla ur.

– Nej, absolut inte. Men den här matchen är inte slut. Vi ligger under med 3–2. Det är två matcher kvar. Nu ska vi bara göra oss redo för nästa match och vara mycket bättre än vad vi är idag för det håller inte att det ser ut så här. Vi är alla fokuserade där inne. Antingen väljer man att se det som något tråkigt och jobbigt, men vi har fortfarande som målsättning att vi ska spela mycket längre än den här matchserien. Det är nånting vi måste gå igenom och hantera och växa av.

Hårtorken kom tidigt

Vid första powerbrejket i den första perioden och vid underläge 0–2 såg det ut som Djurgårdens spelare fick sig en utskällning. En hårtork.

– Det är viktigt att man inser att det här håller inte, men det är mycket hockey kvar att spela. Det är 50 minuter. Vi vill nånstans sätta några punkter som vi kan förhålla oss till och successivt äta oss in i matchen. Och det gör vi, men det lyckas vi inte med, förklarar Robert Kimby.

Hur ser du på Arvid Costmars matchstraff (en crosschecking i huvudet på Olli Vainio)?

– Jag vet inte. Det lilla jag ser. Jag har inget att säga om den. Jag tycker att den sitter väl där uppe.

En klubba i ansiktet?

– Ja, alltså. Ja. Han försöker sätta emot och den tar fel. Han vill inte sätta den där uppe, men så tittar de på den och då lär det vara rätt.

Finns det nåt positivt att ta med från det här?

– Nja. Både ja och nej. Det finns småstintar där vi gör bra saker i anfallszonen. Men det är liksom alldeles alldeles för lite. De stintarna är heller inte tillräckligt höga. Nej, det gör jag inte. Det vi tar med oss och det vi kan ta som positivt är att vi får en rejäl käftsmäll och lär resa oss efter den.