Racet mot SHL fortsätter i rasande fart i Hockeyallsvenskan.
Laget att slå nu är utan tvekan BIK Karlskoga, som är i en makalös form med tio (!) raka vinster och leder serien med fem poäng.
Ett BIK som gör allt rätt och spelar med ett skyhögt självförtroende där det ser ut som att man flyger fram.
Efter 39 omgångar har de gjort näst mest mål och släppt in minst. Man kan börja gräva i underliggande statistik hit och dit, men en målskillnad på 63 på det antalet matcher är den mest uppseendeväckande siffran för mig.
Man är så oerhört tunga att möta, ett välbyggt lag med en blandning av rutin och ungdomlighet, hunger och erfarenhet. Samtliga lagdelar har en fin dynamik och mix, det finns kulturbärare och talanger men också tydliga stjärnor som kan avgöra matcher.
Henrik Larsson har en fantastisk säsong, på väg mot 40 poäng.
Eskild Bakke Olsen som var så bra i fjol då han gjorde 37 poäng, är nu på väg mot 55.
Theodor Pistek har fått sitt genombrott, på väg mot samma poängsumma som Bakke Olsen, en dubblering mot förra säsongens personliga notering.
Men det som kanske är det mest karaktäristiska för mig är den här prestigelösheten man känner när man hör spelare och ledare. Man vet vilka sina stjärnor är, men det är inte viktigt att det är de som gör poängen.
Samtidigt som spelarna som kanske skulle vilja göra mer poäng tar sin roll och gör det bra.
Eller så har de redan en tydlig tvåvägsroll och tar den med glädje.
Där särskiljer man sig mot övriga toppkonkurrenter, tycker jag. Det finns inget lag i ligan som är så mycket lag som BIK, och just nu håller de på att varva serien.
Det vore en mardröm för SHL
Jag tror inte att någon glömt bort BIK inför säsongen, jag gjorde det i alla fall inte när jag satte dem tvåa i mitt tabelltips.
Men nu tornar de upp som favorit till att gå hela vägen.
SHL nästa för Bofors? Det skulle vara något det för SHL-ledningen, som naturligtvis hoppas att det blir Djurgården som går upp.
Djurgården tickar i alla boxar för SHL att stärka varumärket, och det finns ingen klubb i HA just nu som andas så mycket SHL som DIF. Man har fortfarande kvar en relativt stor organisation, man har kvar självkänslan av en storklubb, man har kavajerna med emblemet på, man har kvar presskonferenserna efter match som alla andra klubbar slutat med för länge sen eftersom det ändå oftast bara är någon enstaka journalist på plats.
DIF vägrar ge upp sin SHL-mentalitet och det är naturligtvis också en drivkraft som fungerar för dem. SHL har heller inte gett upp hoppet om att få tillbaka huvudstadslaget, som nästa säsong dessutom ska spela sina hemmamatcher i renoverade Globen.
För SHL vore det däremot en kommersiell mardröm att få upp BIK. En klubb från liten stad med liten arena och ett varumärke som knappast ger några pengar utanför Värmland.
Men SHL förtjänar att få BIK, tycker jag.
31 procent av intäkterna är tv-pengar
Jag reagerade häromdagen på hur Örebros ordförande pratade om att det vore en ekonomisk katastrof för klubben att åka ner i Hockeyallsvenskan. Det är det naturligtvis, ekonomiskt sett.
Men det är SHL själva som har skapat den där höga fallhöjden som gör att man nästan slår ihjäl sig om man ramlar ner.
Skillnaden är enorm mellan ligorna sett till vilka pengar som genereras. Tar man just Örebro så innebar enbart tv-pengen på 47 miljoner (för 2024, den siffran är högre nu) 31 procent av omsättningen på 147 miljoner.
I HA får man grovt räknat en tiondel av den där tv-pengen och innebär en mycket mer knivig vardag, en mycket större utmaning att få allt att gå runt, trots att SHL faktiskt är beroende av att det finns klubbar längre ner som fostrar, utvecklar och förädlar svenska hockeyspelare.
När klubbar lägre ner i seriesystemet knappt har råd med bussresorna sitter vissa SHL-klubbar och får leta sätt att spendera dem på. SHL-klubbarna har mer pengar än någonsin, och de vet hur svensk hockey blöder men de väljer ändå att behålla nästan allt för sig själva.
Så skulle SHL kunna göra
Ja, tv-avtalen är skrivna för ligorna var för sig, men SHL har alla möjligheter att dela med sig. Till exempel genom att höja ersättningen för de spelare man värvar underifrån. Det hade räckt med att varje SHL-klubb hade lagt en, två, eller tre miljoner ytterligare för att göra en stor skillnad. Det hade kunnat vara en mycket större och viktigare del av budgeten för HA-klubbarna än det är nu.
Man hade även kunnat öppna upp för att slå samman ligaorganisationerna likt i fotbollen, för att samarbeta mer och göra skillnaderna mindre, minska glappet och göra det mindre kännbart att åka ur.
För faktum är ju att minst ett lag kommer åka ur varje år och det ser inte ut att ändras på länge. Det är märkligt att inte mer görs aktivt för att försöka dämpa fallet för det lag som ryker.
Men det är SHL inte intresserade av. Antingen bränner de pengarna på högre spelarlöner till breddspelarna eller på lull-lull som HA-klubbar måste prioritera bort. Vissa klubbar lägger pengarna på hög bara, och sitter med ett större eget kapital än alla klubbar i HA och Hockeyettan tillsammans.
Därför tycker jag att SHL förtjänar att få BIK Karlskoga.
Och just nu ligger de nog bäst till att ta den platsen.
ERBJUDANDE med Hockeynews: 3 mån/halva priset på TV4 PLAY SPORT TOTAL (säg upp när du vill)