HANSON: De orkade inte med sig själva längre

Den här matchserien gav oss fyra perioder med hård, tät och tillknäppt hockey.

Man skulle kunna kalla det för rätt tråkigt, faktiskt. 

Sedan exploderade det fullständigt. 

Match två började med 20 mållösa minuter där det knappt skapades en målchans. 

Men det slutade 4–6, seger för gästande AIK efter att båda lagen haft varsin tremålsskytt och där Gerry Fitzgerald till och med satte ett fjärde i tom kasse, efter att Scott Pooley slagit sin femte (!) assist. 

BIK bjöd tillbaka och det blev mer fart och fläkt, med Hampus Platos hattrick och  där även Henrik Larsson var mer delaktig offensivt, och där det fanns fler chanser att ta vara på. 

Man kan fundera på varför det plötsligt blev en målfest där lagen bytte chanser med varandra. 

Jag tror att anledningarna är två, och enkla. 

Dels går det emot Hockeyallsvenskans naturlag att en semifinalserie över sju matcher skulle kunna vara tråkigt och chansfattig. 

Dels tror jag att spelarna tröttnade på sig själva till slut. 

Till slut klarar de inte längre att spela riskminimerat över så lång tid och ärligt talat ville de nog inte ens göra det. 

Både BIK och AIK är defensivt starka lag, men de är inte defensiva lag. 

De vill gå framåt och de vill att deras intensitet ska leda till målchanser, helst utan att spilla onödig tid med att ta någon annan väg än den rakaste mot målet. 

Den här kvällen var det AIK som gynnades av det mer öppna spelet, och formationen med Gerry Fitzgerald, Scott Pooley och Jordy Bellerive hade en lysande kväll där de låg bakom fyra mål i spel fem mot fem, och Pooley var även delaktig i ett femte mål i powerplay.

Det var precis det AIK behövde och saknade, och om de nu har kommit igång så kan det innebära en jättefördel för dem. 

Apropå Pooley – han har alltså gjort 1+8 på fem matcher sedan han kom tillbaka från att ha varit petad två matcher.

Så tar man en petning.

På samma sätt som TV4 kunde visa bilder på där han åkte runt till synes lojt och energilöst i matcherna före petningen, kunde TV4 nu visa bilder på där han har energi och driver laget framåt.

Alla kan ha tyngre stunder, och spelarna är trots allt människor. Vem vet vad den där formsvackan berodde på? Men att komma tillbaka på det sättet, det kännetecknar ett proffs. Om Pooley och Fitzgerald börjar hitta form på den här nivån, då kan det göra skillnaden för AIK i att gå till final eller gå på semester nästa vecka.

Men BIK har också spelare som behöver komma igång och det är inte omöjligt att exempelvis Theodor Pistek får det att lossna på liknande sätt på lördag.