År efter år strömmar det in utländska stjärnspelare i SHL och Hockeyallsvenskan. För att spelarna ska gynnas av att flytta till Sverige och spela ishockey vill de ofta ha betalt i netto, alltså pengar rakt i handen.
Men vad kostar det egentligen klubbarna, och är det verkligen billigare att plocka in en utländsk spelare än att värva en svensk? Hockeynews tog hjälp av en rad olika personer som har insyn i ämnet och försöker förklara det så enkelt som möjligt.
För det är en djungel, minst sagt.
De dyraste toppspelarna som bjuds ut i Sverige i dag ligger på runt 300 000 USD netto per säsong. Omsätter vi det till svensk valuta blir det cirka 3,1 miljoner kronor. Det är alltså innan arbetsgivaravgifter och sociala avgifter. Totalkostnaden för klubben blir alltså långt mycket högre än bara de här 3,1 miljoner kronorna.
För att ge er ett färskt och tydligt exempel så tar vi Brian O’Neill. Den 35-årige amerikanen skrev på för två säsonger i Luleå för en tid sedan och ponerar vi att han har en lön på 300 000 USD netto per säsong på sitt tvåårskontrakt så blir alltså nettosumman cirka 6,2 miljoner svenska kronor för de två säsongerna.
För att undkomma så mycket skatt som möjligt lägger klubbarna ofta upp kontraktet med en sign-on och sign-off bonus. Det innebär att spelaren redan innan han kommer till Sverige får en summa pengar utbetald, samt en lön efter att kontraktet löpt ut. På dessa bonusar betalar klubben nämligen bara 11.25% skatt, samt sociala avgifter på 31.49%.
För att få ta del av så kallad expertskatt får du inte ha bott i Sverige de senaste fem kalenderåren. Expertskatt innebär att 25 procent av arbetsinkomsten är fri från skatt och sociala avgifter under dina tre första år i Sverige.
Flera personer Hockeynews pratar med vittnar om att det är normalt att sign-on och sign-off ligger på ungefär samma belopp.
– Ja, det är så vi brukar vi göra i alla fall, säger Modos sportchef Henrik Gradin.
– Ja, det är det normala, säger Luleås vice gm Ulf Engman.
Spelaren måste dock enligt praxis ha en marknadsmässig (minst 100 000 kronor) lön varje månad, vilket gör att klubben inte kan betala ut för stor sign-on och sign-off.
Du har alltid rätt att plocka ut din sign-off, men då skattesatserna blir så pass mycket högre om du inte är ute ur landet i minst 183 dagar så väljer många att skjuta den på framtiden. En sign-off bonus kan skjutas upp i max fem år. Så med andra ord kan du skriva på för ett annat lag i tre år framöver och sedan plocka ut din sign- off från din tidigare klubb efter det.
En annan sak som varierar mellan spelarnas kontrakt är om det skrivs på nio- eller tolv månader. Luleås vice general manager Ulf Engman som är expert på ämnet förklarar:
– Man skriver ofta nio månader första året med en utländsk spelare, vilket innebär att kontraktet börjar i augusti när de kommer hit. Väljer man sedan att förlänga blir det ofta tolv månader.
– När det gäller svenska spelare så gäller det från då de skriver på, så skriver de på på innan säsonger så börjar kontraktet den 1 maj. Men skriver de på i slutet av juli börjar kontraktet gälla den 1 augusti.
Ovan är några av parametrarna vi ska ha med oss när vi nu ska återkomma till totalkostnaden för Brian O’Neill och vad han egentligen kostar Luleå Hockey om han har en årslön på 3,1 miljoner kronor netto per säsong.
Men först, några saker till. Agenterna brukar allt som oftast vilja förhandla in fri bil och bostad, som måste förmånsbeskattas, vilket flera klubbar uppger är rör sig om mellan 11-12 000 kronor per månad. Vissa klubbar väljer att höja lönen med motsvarande belopp och låta spelaren själv betala hyran för att det helt enkelt blir billigare. Lägg därtill att klubben står för dyra flygbiljetter och transport för spelare med familj.
Inräknat all skatt, arbetsgivaravgifter och sociala avgifter, flygbiljetter, fri bil och bostad så landar notan på ungefär 5,4 miljoner kronor.
– Det skiljer sig litegrann i hur man lägger upp det från klubb till klubb, men på ett ungefär hamnar det någonstans där om han tjänar 300 000 dollar per säsong, säger Luleås vice gm Ulf Engman.
Ett tvåårskontrakt för Brian O’Neill skulle kunna utformas likt detta:
1 206 544 kr miljoner i sign on (inkluderat skatt) Brian O’Neills 120 000 kr i månadslön brutto varje månad = 3 786 912 kronor i kostnad för Luleå per år efter expertskatt och sociala avgifter. 1 206 544 kr i sign off (inkluderat skatt)
Då har spelaren alltså nått upp i de 6,2 miljoner kronor han erbjöds netto när han skrev på kontraktet. Inkludera därtill boende, bil, flygbiljetter och så vidare och vi börjar närma oss de 5,4 miljoner kronor per säsong som Ulf Engman pratar om.
Så då går vi till nästa punkt – vad skulle en svensk spelare kostat för en klubb om han vill ha ett motsvarande kontrakt och få ut lika mycket som O’Neill?
Betydligt mycket mer.
6,2 miljoner kronor + sociala avgifter på 31.49 procent vilket ger en totalkostnad på 8 152 380 kronor för Luleå per säsong. För två säsonger alltså över 16 miljoner kronor. Helt hiskeliga summor.
Så kontentan är att en utländsk spelare med nettobetalt i praktiken är billigare än en svensk spelare med bruttobetalt?
– Det blir lite billigare, men det handlar främst om att den utländska spelaren får ut mer pengar. Det blir lite lägre skatt och sociala avgifter för oss. Vi i Luleå Hockey gör om våra kontrakt till bruttokontrakt så vi betalar alltid ut bruttopengar. Sen gör vi bara en uträkning som är i netto, men vi tar ingen valutarisk, det får spelaren själv ta. Det förekommer att vissa klubbar tar netto i en annan valuta, men vi gör aldrig så i alla fall, säger Engman.
