Förslaget som skulle revolutionera ekonomin i svensk topphockey

En utvärdering av nuvarande system för upp- och nedflyttning mellan SHL och Hockeyallsvenskan är på gång, men först efter nästa säsong. För tredje gången pågår nu en kvalfinal i SHL där de två bottenlagen gör upp om vilket lag som stannar respektive vilket lag som åker ur högsta ligan.

Det SHL-lag som åker ur förlorar sin del av tv-avtalet vilket är värt över 40 miljoner kronor per säsong. När det nya avtalet träder i kraft om ett år ökar summan till omkring 60 miljoner kronor årligen fram till 2030.

Det gör att den ekonomiska klyftan mellan SHL och Hockeyallsvenskan blir gigantisk, vilket redan är ett faktum som lagen underifrån kämpar med.

De allsvenska småklubbarna Västervik och Almtuna brottas med ekonomiska problem och har mitt under säsongen sålt några av sina bästa spelare till konkurrenter i samma liga.

Den allsvenska toppklubben Mora har varit uppe i SHL vid flera tillfällen på 2000-talet och har gjort den organisatoriska omställningen ett par gånger.

Klubbdirektören Peter Hermodsson har lett Mora länge genom med- och motgångar och har en klar bild över hur han vill att de ekonomiska resurserna i toppligorna ska fördelas för allas bästa.

– Jag tror det jag alltid har trott och det jag har krigat för att vi kanske skulle ha lite färre elitlag, men ha en jämnare fördelning av pengarna för att skapa trygghet, så att inte en förening står och faller med att spela i SHL och inte, säger Hermodsson.

Han jämför med den allsvenska fotbollen och vill applicera det på hockeyn.

– Kommer du etta i SHL får du mest pengar och kommer du på 14:e plats i Hockeyallsvenskan får du minst pengar, men ändå inte att det är så att klubbarna måste säga upp 20 personer. Man ska ha råd att åka ur SHL och man ska ha råd att gå upp igen. Sedan kan det vara skillnad, absolut.

Hermodsson berättar att Mora utarbetade sin modell och presenterade det förslaget för utredaren Ola Lundberg när han turnerade inför det förslag som slutligen blev grunden för det system som råder nu.

LÄS MER: Föreningar tvingas betala tillbaka coronastöd: "Anser oss ha rätt"

– Vi kom med ett helt annat förslag än bara en kvalserie eller en icke-kvalserie utan vi kom med ett förslag som ändrar hela strukturen på ekonomin och centralorganisationer och var makten skulle ligga. Det hade varit roligare om två lag hade åkt ur SHL nu, men kanske att om man hade kunnat komma tillbaka inom ett år utan att man behövde säga upp 20-30 pers.

Så hur skulle ert förslag fungera i praktiken?

– Vi hade egentligen slagit ihop alla pengarna från Hockeyallsvenskan och SHL och lagt dem i en pott och sedan hade vi gjort fördelningen enligt 1 till 28. Och vi hade en centralorganisation som jobbar för de två elitligorna så att inte SHL hade en och Hockeyallsvenskan hade en utan en central.

Hermodsson fortsätter:

– Ett slutspel med pengar som delades ut till den som vann SM-guld. Vi fick ihop det ganska bra.

SHL-lagen skulle tappa tiotals miljoner kronor på Hermodssons förslag. Men de allsvenska lagen skulle må mycket bättre enligt en relativt jämn fördelning.

– Lagen i Hockeyallsvenskan hamnar från tolv miljoner till nio-tio. Och då har du en grundtrygghet som är ganska bra. Sedan hade vi också en bra trygghet när man ramlar ur SHL att första året i Hockeyallsvenskan hade man mer pengar. Vi hade jobbat ganska hårt på den här modellen och vi hade suttit och jobbat med den i ett par månader. Vi hade bra uträkningar och tänkte på det mesta, tyckte vi.

LÄS MER: Förbundets serieförslag går igenom – serie- och kvalsystemen ändras

SHL-klubbarna skulle säkerligen protestera om de blev av med så mycket pengar som Hermodsson föreslår.

– Man lade både (SHL:s) tv-avtal och även Hockeyallsvenskans tv-avtal i en pott, eller alla avtal egentligen, och så började man uppifrån och gick neråt. Hade man haft tio miljoner ungefär i Hockeyallsvenskan i centrala intäkter, vilket är 60 procent mer än vad man har idag, så hade vi inte behövt sälja spelare.

Just tv-avtalet är SHL-klubbarnas stora kassako och det som framför allt skapar ett gap mellan ligorna. Med så stora ekonomiska skillnader är det på sikt en risk att de allsvenska klubbarna skulle få mycket svårare att ta sig upp i SHL än idag. Och det är därför som HA-lagen har blivit garanterade åtminstone en plats i SHL inför varje säsong. Förut fanns det två möjliga platser att knipa.

Hermodsson menar att med dagens system finns det spelare som tjänar för bra i SHL i förhållande till vad de faktiskt uträttar.

– De enda som tjänar på det system vi har idag är spelarna och agenterna. Har du 100 000 kronor i månadslön och åker runt i en fjärdelina, det är ju liksom vad en vd, med 500 anställda, på börsen har. Det är nånting som inte stämmer, tycker jag i alla fall.

Hermodsson avslutar:

– Jag har inga problem om någon tjänar 300 000 och är en artist, som folk betalar för att gå och titta på. Men för att åka och jaga en puck och dumpa en puck, det kan man ifrågasätta.