Salming Trophy
Utmärkelsen Salming Trophy ges ut till den bästa svenskfödda backen i SHL eller SDHL. Priset utses av Hockeyjournalisternas Kamratförening i samråd med Stig Salming. För förra årets insatser blev Johannes Kinnvall prisad via 41 (12+29) poäng på 51 matcher. Vilket är andra året i rad som en Brynäsare får priset (Victor Söderström innan).
Kinnvall från IK Sätra är ett utmärkt exempel på att man aldrig ska ge upp och att genombrott kommer i olika åldrar. Backen spelade inte TV-pucken och blev inte antagen till Brynäs hockeygymnasium. Istället spenderade han juniortiden i klubbar som Sandviken, Gävle GIK och Valbo. Efter två U20-år i Brynäs, två säsonger i Timrå, kom genombrottet via en 40-poängssäong i HV71 och spel i Calgary Flames organisation väntade. Nu är han en etablerad SHL-back och alltså Sveriges främsta förra året.
Finlands sak är vår
Här vill jag berömma Axel Rindell. Finländaren har alltid varit en offensivt skicklig back som visat upp en mycket fin finurlighet med pucken på bladet. Däremot har han defensiv ofta varit blottad, vilket varit en anledning till att han inte tagit nästa kliv och kunnat hävda sig på en högre nivå. Nu har bara fyra matcher spelats men jag tycker att Rindell ser mer städad ut i försvarszon. Sprider inte puckarna på samma sätt, hänger med i vändningarna och sätter oftare stopp längs linjerna. Vilket bör ha att göra med att Rindell nu spelar i ett bättre fungerande försvar än hans tidigare klubbar Timrå, Leksand och HV71.
Nu har han dessutom fått börja spela powerplay och det ska bli spännande att se hur den offensiva zontiden fördelas mellan Rindell och Kinnvall. Kommer det hjälpa dem och trigga varandra att alltid vara sitt bästa varje kväll, något som kan leda till att BIF har två backar som ligger runt 35 pinnar. Eller stjälper det och herrarna landar på runt 20-25.
Högerfattade backar
Brynäs har tre backar med högerfattning på sina klubbor, tre spelare som i många moment påminner om varandra i spelstilen. Dels Kinnvall som redan har adresserats här uppe, men också de båda Axelarna (haha) i Rindell och Andersson.
Den sistnämnda blev målskytt igen och är en spelare som alltid imponerar. Vilken mjuk skridskoåkning, framåt som bakåt och hänger alltid med upp i anfallen. Nu spelar inte 26-åringen powerplay eller avgörande moment särskilt ofta men han har alla kvalitéer för att vara en plus 30 poäng back (har nått 17 som bäst). Alltid lurig med sin "reales" i skottet.
Ramträffarnas afton
Johannes Kinnvall hade en superchans som Jacob Johansson i TIK-kassen gjorde en jätteräddning på. Innan dess hade Jakob Silfverberg skjutit i stolpen, Axel Andersson träffat ribban, Axel Rindell träffat ribban via Johanssons plock. Dessutom han Julien Gauthier missa en straff. Det var en match som hade massvis med högkaratiga målchanser för hemmalaget men skärpan fanns inte där för fem öre. Nu höll jag dessutom på att glömma bort att Oskar Lindblom slog hål i luften när han hade öppet mål.
Nu gick det vägen i kväll men man kommer inte gå vinnande en hel säsong på ett så här risigt powerplayspel. Men visst är det en styrka att vinna fast spelet inte är på topp.
Källgren skadad?
Med drygt tio minuter kvar av den tredje perioden mellan Brynäs och Timrå tvingades Brynäs att byta målvakt. Erik Källgren hade gjort en mycket fin match och bland annat stått för några kvalificerade räddningar. Målvakten åkte för egen maskin till båset men därefter behövde han hjälp med att gå bort till omklädningsrummet. Samtidigt som han haltade synbart.
Exakt vad som hände med målvakten var svårt att se men det såg ut som att han sträckt sig samtidigt som han gjorde en längre sidledsförflyttning. Nu ska vi inte ge oss på några gissningar innan vi vet säkert men i sådana situationer brukar ljumskarna ta en del stryk. Extra synd för Källgren som annars hade gjort en mycket fin match.
Istället hoppade Magnus Chrona in och förvaltade Källgrens arv och kunde hjälpa hemmalaget till en 1-0 seger.
