Södertälje tappar mer och mer fotfästet mot Djurgården.
I den hittills enda vinsten, den första matchen på Hovet, var det målvakten Frans Tuohimaa och ett sylvasst powerplay som lade grunden till 4–2-vinsten. För all del. Det fysiska spelet var också en starkt bidragande faktor till att skaka om Djurgården.
Men i spel fem mot fem har Djurgården varit konsekvent bättre än SSK i alla tre matcherna hittills.
Den här fredagskvällen trodde man väl att Södertälje med hjälp av ett massivt publikstöd i Scaniarinken skulle ha glömt den på väldigt många sätt ruskiga 7–3-förlusten i onsdags på Hovet.
Och komma ut som ett lag. Starkare. Beslutsammare. Ta ledningen och spelmässigt räcka ett långfinger åt kaxiga Djurgården.
Nehej då.
Det blev precis tvärtom. Djurgården var om möjligt ännu mer överlägset, noggrant och puckskickligt.
Djurgården tog för tredje matchen i rad ledningen.
Tyler Kelleher fortsätter att skina i semifinalen mot SSK.
Med hjälp av en öppnande passning från Dick Axelsson fick han tid att sikta in sig och med Filip Eriksson parkerad framför Frans Tuohimaa small det i SSK-målvaktens vänsterkryss.
1–0 efter 7.33.
Södertälje hade ingenting att komma med. Noll.
Det blev bara ännu värre. Och när backen Olli Vainio åkte ut för en hög klubba hade Djurgården skruvat lite på sitt powerplay jämfört med senast. Dick Axelsson var tillbaka i den första PP-enheten med Colby Sissons, Marcus Krüger, Linus Klasen och Tyler Kelleher.
Och förra vårens MVP-vinnare Kelleher börjar verkligen att kännas igen. Han leker ishockey. Vrider, vänder, smider och sänder puckar till skottberedda lagkamrater.
Kelleher till Klasen och 2–0 i powerplay.
Södertälje gick in och skämdes i omklädningsrummet efter den pinsamma förstaperioden.
Det blev bättre i andra. Lagkaptenen Hank matade in en tackling tung som en blåval på Djurgårdsforwarden David Blomgren, som efter det tvingades bryta matchen.
Men Djurgårdsmålvakten Hugo Hävelid spelade lugnt och tryggt i kassen och fick hjälp av sina backar när Södertälje spelmässigt hade några bättre minuter.
Och så var det den där Tyler Kelleher. När Djurgården fick sitt andra powerplay var det klippt igen. Marcus Krüger skymde framför Tuohimaa och Kelleher hittade backen Sissons öppen och så var det 3–0.
Kelleher är uppe i slutspelsledande 13 poäng (4 + 9) på sju matcher. Mot Södertälje har han gjort två mål och åtta assist.
När han blev MVP i Brynäs förra våren gjorde han 15 poäng 13 matcher. Så poängmässigt har Kelleher ökat takten rejält.
Frågan är vad SSK ska hitta på härnäst.
Den här kvällen fungerade inte ens powerplay. Och kanske är det dags för Oliver Håkanson att få chansen från start på söndag. Nåt behöver Södertälje. Det går liksom inte att brunka sig förbi Djurgården över sju matcher.
Man behöver fler ingredienser än så.
Djurgården tappade David Blomgren i den här matchen. Efter tacklingen från Henrik Eriksson blev han sittande hopsjunken i båset. Han kände sig för ute på isen vid ett spelavbrott, men det höll inte. Djurgården har sedan tidigare Arvid Costmar och Patrick Thoresen på skadelistan och är nu nere i tolv forwards plus junioren Melvin Wersäll.
I Scaniarinken fick Victor Eklund ta Blomgrens plats bredvid Marcus Krüger och Linus Klasen och det blev ett lyft för Eklund som såg väldigt pigg ut.
I den tredje perioden dök Blomgren upp igen på Djurgårdsbänken, men utan att spela.
Och precis som i semifinal två klev Dick Axelsson av och spelade inte när matchen var körd. Något ska kanske Djurgårdslägret ha att fundera över.
SSK har efter den här 4–0-förlusten fått ännu mer att fundera på.
Som: hur gör man mål på Hugo Hävelid?
