Phil Di Giuseppe har bytt Nordamerika mot Umeå.
Efter tolv år som professionell hockeyspelare på andra sidan Atlanten är Björklöven hans första europeiska klubb.
– Det har varit bra så här långt. Det är mitt första år på andra sidan Atlanten och jag kom hit med ett öppet sinne. Jag tycker verkligen om staden och att ta sig runt här, säger Di Giuseppe till Hockeynews.
Familjen har snabbt kommit till rätta. En bra lägenhet, närhet till centrum och parker och en vardag som fungerat från start.
– Människorna känns fantastiska, alla pratar engelska så det är ingen språkbarriär. Det är mycket natur vilket jag gillar med, jag tycker om cykelspåren och skogspromenaderna, vilket min familj också gör. Vi har haft det bra.
Just familjen vägde tungt när 32-åringen skulle välja nästa steg i karriären.
Wallmark hörde av sig
När intresset från Europa började växa dök även ett bekant namn upp.
Lucas Wallmark, som Di Giuseppe tidigare spelat med i AHL, tog kontakt.
– Jag pratade med min europeiska agent och började få en del intresse i Sverige. Runt den tiden hörde Wallmark av sig till mig. Vi har spelat i samma lag i AHL, inte jättemycket men vi har spelat en del ihop. Vi hade en bra relation och det gör det enklare att göra flytten.
Han kände även till Chris DiDomenico sedan tidigare.
– Det finns en hel del faktorer men framför allt tänkte jag att detta är den bästa platsen för min familj.
Beslutet innebar samtidigt ett definitivt miljöbyte efter en lång kamp för att hålla sig kvar i världens bästa liga och Di Giuseppe använder själv en bild för att beskriva den kampen.
– Jag har bestigit berget för att ta mig till NHL, fallit av det berget, klättrat upp igen, fallit av det och klättrat upp igen, för att falla ner igen. När du blir äldre så blir berget också mycket större.
Förra säsongen blev den första under hans tolv år som professionell hockeyspelare där det inte blev någon NHL-match.
Totalt har 32-åringen passerat 300 matcher i ligan.
– När du är inne i det fattar du inte riktigt hur tufft det är. Du får din första match i NHL och känner att du är på toppen av världen. När du har fått ett smakprov av det vill du ha mer och mer.
– Alla vill spela på den högsta nivån och tävla mot de bästa spelarna, det har varit en del av min egen ambition och min egen resa.
Att skickas mellan NHL och AHL skapade ständiga kontraster.
– Att kallas upp är uppfyllande men det är också motsatt när du kallas ner efter att du har gjort allt du kan men inte riktigt räcker till.
– Då måste du kunna lägga det bakom dig och börja bestiga berget. Mycket upp och ner men väldigt tacksam för möjligheterna jag har fått.
Känner du ändå en stolthet över att ha gjort fler än 300 NHL-matcher?
– Som jag sade tidigare, du får en match och känner att du är bäst i världen. Då vill du ha mer. Inte många lyckas med det men tusen matcher är väl lite av ett vägmärke, det är målet tillsammans med att vinna Stanley Cup.
– Men samtidigt har jag jobbat hårt och dedikerat mycket av min tid. Mina föräldrar, min bror och så många andra har hjälpt mig till den plats jag är på i dag. Jag är absolut stolt men det är så många människor som förtjänar cred.
En dörr stängdes för Di Giuseppe i Vancouver säsongen 2024/25. Efter 20 NHL-matcher skickades han ner till Abbotsford.
Samtidigt öppnades en annan.
Efter att ha skickats ner till AHL blev han en del av laget som vann Calder Cup – hans första mästartitel under den långa proffskarriären.
Under slutspelet stod forwarden för 11 poäng på 24 matcher i AHL.
– Det betydde mycket. Jag hade ett rätt bra år i Vancouver men när fönstret stängde och jag skickades ner visste man att det inte skulle bli något mer spel där.
– Det slutade med ett av mina bästa år. En dörr stängdes men samtidigt kunde jag bidra i gruppen som jag vann ett mästerskap med.
För Di Giuseppe handlade titeln inte bara om den egna karriären. Han fick också se vad ett långt slutspel gjorde med de yngre spelarna i laget.
– Det är något som är svårt men samtidigt väldigt uppfyllande. Ett fantastiskt ögonblick att se unga killar växa och bidra till ett vinnande lag. Men också att de får inspiration och självförtroende för deras resor. Att vinna lär dig saker.
– En hel del killar i laget jag pratar med har växt och kan bära, inte bara sig själva, utan även NHL-laget de spelar för.
”Tusentals tankar gick genom skallen”
Ett år tidigare befann sig Di Giuseppe mitt i en helt annan berg- och dalbana.
Vancouver spelade Stanley Cup-slutspel våren 2024 när familjen väntade sitt andra barn.
Graviditeten hade blivit komplicerad.
Di Giuseppe lämnade laget när hans fru behövde genomgå en medicinsk procedur.
– Det var en komplicerad graviditet. Under slutspelet behövde jag lämna några dagar för att min fru skulle gå igenom en medicinsk procedur. Tusentals tankar gick genom skallen. Det var den läskigaste stunden i mitt liv.
Ingreppet gick bra och sonen föddes.
– Min fru klarade sig och vår son kom till världen. Det går bra för honom. En väldigt tuff tid som inte heller tajmades bra med den största upplevelsen i hockeykarriären.
Efter några dagar på sjukhuset anslöt Di Giuseppe till laget igen.
Vancouver befann sig mitt i slutspelsserien mot Edmonton.
– Jag åkte till Edmonton efter några dagar på sjukhuset utan sömn inför match fem och lyckades faktiskt göra mål.
Det var hans första slutspelsmål i NHL – och då kom känslorna.
– Jag blev väldigt emotionell efter det. En total kontrast. Jag hade precis kommit från en plats med mycket rädsla, där jag inte visste vad som skulle hända. Det var glädjande, inte bara att min son var okej, utan även min fru.
– Att efter det få göra mitt första mål i ett NHL-slutspel… det är ett minne jag kommer att bära med mig för alltid. Hela den berg- och dalbanan kommer jag aldrig att glömma.
Mål direkt i Sverige
Drygt två år senare har familjen alltså börjat ett nytt liv i Umeå och den sportsliga starten kunde knappast ha blivit mycket bättre.
I Björklövens första SHL-match efter återkomsten till högstaligan gjorde Di Giuseppe mål när Djurgården besegrades i Avicii Arena.
Även platsen betydde något särskilt för kanadensaren.
– Såklart var det speciellt för en ”outsider” att spela sin första match i Stockholm och Avicii Arena. Hans musik hade mycket inflytande på mig. Jag lyssnade mycket på det under mina tonårsår, så jag såg fram emot att spela i den arenan.
Han fick dessutom direkt känna på svensk läktarkultur.
– Du kände verkligen energin i rinken. Nu har jag bara den matchen som erfarenhet men om resten kommer att vara ens något i närheten av den matchen, då kommer det att bli väldigt kul att spela inför supportrarna.
– Människorna bryr sig verkligen och sjunger i två och en halv timme. Som spelare hör du det och får energi av ljudet.
