Dick ger Joel rätt – sju år senare: ”Tyvärr”

De har mötts i heta slutspelsmatcher, munhuggits på isen och samlat på sig minnen från en lång hockeykarriär. Jimmie Ericsson och Dick Axelsson känner Joel Lundqvist från olika håll – och när hans tröja nu ska upp i Scandinaviums tak finns det en hel del historier att berätta.

– Han plockade upp pucken och när han vände på sig var han helt röd i ansiktet. "Vad i helvete håller du på med?".

Det är bara en av alla gånger när den tidigare Skellefteå-kaptenen försökt få Lundqvist ur balans.

Jimmie Ericsson pratar om en specifik händelse inför en match när de båda lagkaptenerna skulle åka fram vid en ceremoni för ett klassiskt pucksläpp – som den tidigare Frölundaspelaren Robin Figren tidigare berättat om i podden "Släpp sargen".

När pucken väl var hade släppts skulle Joel plocka upp den för att ge den till personen som släppte den – och då kunde Ericsson inte hålla sig.

– Det var ingenting jag hade tänkt på utan det kom. Det var så att när han släppte pucken så skulle Joel, som inte är den vigaste, plocka upp den. Och när han då skulle plocka upp den så petade jag den typ 20 centimeter mellan han skridskor så han var tvungen att vända på sig och plocka upp den. Ett omoget retande men roligt, säger Jimmie Ericsson själv om händelsen.

Medan Jimmie Ericsson främst känner Joel Lundqvist som en gammal rival har Dick Axelsson fått uppleva honom från båda sidor – som lagkamrat och som motståndare. Deras relation har knappast varit fri från gliringar.

Vem var det som bestämde i svensk hockey egentligen?

– Det var Joel tyvärr, säger Axelsson.

Du kan erkänna det nu?

– Ja, nu har jag lagt det bakom mig och erkänt nederlaget. Så han får den.

Det klassiska citatet "Hur länge ska Joel få bestämma i svensk hockey?" har blivit synonymt med Lundqvist och Axelsson. Det var i en match i finalspelet 2019 när Joel satte in en tackling på Sebastian Strandberg, tidigare Djurgårdsspelare, som domaren bedömde det som en krock. Det fick Axelsson att se rött – vilket fångades på den klassiska domarkameran.

Frölunda gick senare hela vägen och vann SM-guld.

– Just i det slutspelet så var det hatten av. De var det bättre laget och jag unnar honom det guldet, tyvärr.

Saknar du den tiden nu när karriären är över?

– Det är klart. Framförallt att man hade en så bra relation ändå med Joel, och man har spelat med honom och kunde tjivas med honom på isen och så vidare.

Axelsson berättar att han fortfarande har god kontakt med Joel Lundqvist men att deras relation inte är fri från gliringar bara för att de båda lagt skridskorna på hyllan.

– Jag kan väl tjivas lite ibland när jag ser honom i sändningar och kanske kommentera skjortan eller kavajen.

Kommenterar han någonting om han ser dig på Sportbladet?

– Nej, han är för vuxen för det vill jag säga.

Under sina två säsonger i Frölunda hade Dick just Joel som lagkapten.

Är han den bästa lagkaptenen du haft?

– Vi säger att han är topp tre så han inte får hybris, säger Axelsson skämtsamt.

Trots att Joel haft en hel del duster med både Dick och Jimmie och att de många gånger varit oense på isen så har de bara gott att säga om Joel som person.

– Han gav alltid allt för sitt lag och utbildade sina lagkamrater för att laget skull bli så bra som möjligt. Samtidigt som han var sjukt pålitlig och en person som aldrig satte sig själv i fokus. Han gjorde jobbet och fick andra att skina, säger Jimmie Ericsson.

Joel har i en intervju med Norran, när Ericsson avslutade karriären, sagt att Jimmie alltid skulle ha sista ordet med domaren och var som en "liten minidomare".

– Det var nog jag som hade sista ordet mellan oss två.

Tror du att han skulle säga samma sak?

– Ja, det tror jag.

På lördag är det dags för Joel Lundqvist tröja nummer 20 att hissas i Scandinaviums tak.

– Min tanke är faktiskt att åka ner till Göteborg på lördag, säger Dick Axelsson.

Du är inbjuden?

– Jag blev det för fem minuter sedan, fortsätter han skämtsamt.