CHALLE efter Örebro - varningen om DIF:s nyförvärv: "Lite blyg"

Skönt att få kolla hockey igen, äntligen! Fan vad roligt!

Det var ett gäng matcher under torsdagskvällen – jag såg att Färjestad slog Linköping med 2-0 bland annat. Själv satt jag och tittade på Djurgården–Örebro, Järfälla ishall.

Fullsatt, folkligt, festligt.

Men en kort resumé av matchen då:

• Första perioden har Djurgården 2-0 på powerplay, men det händer egentligen inte något. Hafsigt, men samtidigt väldigt bra press av Örebro i deras penalty killing. Örebro gör 1-0, ett typiskt hockeymål – skott på mål och en vunnen retur av den före detta Djurgårdaren Jesse Ylönen, som letar pucken där och lägger in den i tom kasse. Örebro har ett friläge också, det är Liam Danielsson som kommer fri, men Marmenlind räddar. Djurgården har lite chanser där – Emilio Pettersson har ett bra avslut efter en spelvändning. Luke Martin gör 2-0 efter en snygg framspelning av Lucas Stockselius och Liam Danielsson. Liam kommer in i anfallszonen, vänder två gånger och spelar ner den i hörnet till Lucas Stockselius, som på bortre stolpen hittar Luke Martin. Han trycker dit 2-0 med en sekund kvar av första perioden.

• Spelmässigt är det som väntat väldigt hafsigt. Djurgården dumpar, forecheckar, vill ha mycket skridskoåkning och högpress, men har svårt att komma till riktiga lägen. Örebro gör det bättre. De har inte lika mycket offensiv istid, men vinner skotten 9-7. Skott brukar jag inte räkna så hårt på, men det visar ändå att med mindre offensiv istid tar de fler och snabbare avslut, med bra tryck mot målet framför Marmenlind.

• Andra perioden händer inte mycket. Gustav Lindström har ett kanonläge men skjuter utanför. Och så är det Jacob Josefson som får ett drömläge – ganska dåligt avslut, den tar på axeln. Hade han varit lite kyligare där hade han slagit Filip Larsson, som kom ut långt. Känslan över hela perioden är att Djurgården jagar chansen mer än Örebro, som spelar lugnt och metodiskt och sätter bra stress på Djurgården i egen zon.

• Tredje perioden blir ett lite annat ansikte. Djurgården får ytterligare ett powerplay, där Colby Sissons sätter en direkt uppe i krysshöjd. Jacob Josefson och Noel Gunler spelade bra i paraplyet, och det fanns bra tryck på kassen. Sen kommer ytterligare ett mål för Djurgården – Theo Stockselius kvitterar till 2-2 ganska snabbt efter reduceringen. Sebastian Hartmann gör ett bra jobb längs sargen, får in den till Vejdemo som spelar vidare till Stockselius, som går rakt in längs med och lägger in vid bortre stolpen.

• Där och då har Djurgården grepp om matchen. Men så drar man på sig en dubbelutvisning, och Örebro har ett 5-mot-3-läge bra länge. Djurgården håller ut tills Gustav Lindström kommer in, men då blir det en förflyttning där Karlkvist visar igen vilken härlig spelare han är och vilken speluppfattning han har. Djurgården kastar sig över honom för de är rädda för hans skott, och då spelar han bara rakt igenom till Kalle Kossila som lägger in den i öppen kasse. Karlkvist är förbaskat härlig att se när han spelar sin hockey.

• En sak om Örebros powerplay: Luke Martin stod på point, men där vet man att Quenneville kommer stå när han kommer in – han är makalöst bra där. Det här var nog bara en extrainsats. I första powerplayet Quenneville, i andra kommer Salo stå, det är jag ganska säker på.

• Generellt, vad såg jag? Örebro med Liam Danielsson, Stockselius och Egor Polin såg spännande ut. Salo är Salo – vi vet precis vad han kan sedan Malmö-tiden. Sen har vi en kedja med Karlkvist, Kossila och Max Véronneau. Det kan bli en väldigt spännande kedja, för jag tror att Kossilas och Karlkvists spelsätt kan passa Véronneau bra. Nu gäller det bara för Max att hitta målskyttet igen, som han inte haft de två senaste säsongerna. Det har varit väldigt frustrerande för honom, men jag hoppas han kan komma till rätta här i Örebro.

• I Djurgården har vi Stockselius, Theo – han var så kul att se. Viktigt för Gunler tror jag att han får göra assist direkt, det som kommer i DIF:s powerplay. Nya backen Brouillard – jag vet inte hur jag uttalar det, men jag försöker – är rörlig, men slarvar en hel del i passningsspelet och vill inte ta avslut i powerplay. Jag tror han var lite försiktig, lite blyg om jag ska uttrycka det så. Som helhet en ganska hafsig match, som man hade förväntat sig i en säsongspremiär. Vi ser fram emot nästa match, som kommer inom några dagar.