Det är en märkbart tagen Anton Blomqvist som kommer ut i katakomberna efter att AIK:s säsong tagit slut i Mora. Förlusten i den sjätte kvartsfinalen innebär också att en fyra år lång resa är över för "Blomman".
Efter uttåget bekräftar han att han lämnar för andra utmaningar.
– Det känns vemodigt. Jag har fått växa upp här i mitt tränaryrke och det är en speciell klubb att vara i. Mycket press och mycket möjligheter. Jag är extremt tacksam för de åren jag haft här och önskar AIK all lycka framöver, säger han.
Är det HV71 du ska till?
– Det är inte min sak att kommunicera ut den typen av grejer.
AIK hade en 2–0 ledning i matchserien, men förlorade sedan fyra raka matcher.
Anton Blomqvist medger bestämt att laget aldrig kom upp i önskad nivå i kvartsfinalen.
– Det hade varit lättare och skönare för mig att säga att vi är bättre än Mora och förlorar, men en matchserie först till fyra ljuger inte. Så jag kan inte mer än att gratulera motståndarna, säger han.
Han pekar dels på special teams – men framförallt på odisiciplin som den stora anledningen till att AIK står som förlorare i matchserien.
– Vi har pratat om det, men uppenbarligen har jag inte nått fram tillräckligt bra. Då hade vi inte tagit de här utvisningarna som vi tar idag.
– Vi kan tycka att disciplinnämnden gör fel och det tycker jag definitivt, men likt förbannat är det vi som drar i gång det så då bör vi förlora på det också. Vi har inte haft tillräcklig mental närvaro för att hålla oss skärpta i avgörande situationer och det blir tufft att spela så mycket boxplay, säger han.
Vad tar du med dig från de här åren?
– Det jag är mest stolt över är att vi förändrat kulturen. Det är viktigt att träna, att spela i struktur och göra rätt för sig oavsett vad du heter i AIK. Det är många duktiga spelare vi valt att inte ha kvar av vissa anledningar, just för att vi har velat bygga upp en kultur.
– Ska jag ta någon som bär facklan varje dag så är det (Richard) Gynge. Jag tror han kommer trea i den totala poängligan, han är den älsta i vårt lag och bland de äldre i ligan, men han gör rätt för sig varje dag. När du har den typen av ledare som visar vägen blir det lätt för dig som tränare.
Vad är det bästa minnet från de här åren?
– Slutspelsserien mot Modo var givetvis häftig även om vi kom ut på fel sida. Alla derbyn jag fått uppleva, jag har fått coacha ganska stora matcher tidigt i min karriär och det kommer jag ha väldigt mycket nytta av framöver.
– Jag har lärt mig hantera en storklubb och fått vara en del av en rörelse som är stor och betyder väldigt mycket för många. När jag blir lite äldre kommer jag säkert se tillbaka på den här tiden och hur häftig den var. Det har varit jäkligt roliga år.
