Det var mot Brynäs lördagen den 11 oktober som Loke Krantz fick göra sin A-lagsdebut för LHC borta mot Brynäs. Loke Krantz fick ett samtal dagen innan från J20-tränaren Jimmy Anderström att han skulle packa väskan och åka till Gävle.
– Det var en möjlighet att få göra det man drömmer om. Det är en dröm som går i uppfyllelse att få spela SHL-hockey i den här åldern. Jag är tacksam att jag fick göra det. Det är bara att fortsätta köra och hoppas på fler chanser, säger Loke Krantz till Hockeynews.
Vad säger du om din insats?
– Jag är jättenöjd med min insats. Jag åkte mycket skridskor och vågade ta för mig, ligga rätt i banan och fick mycket hjälp av laget. Jag är jättenöjd.
Den 18-årige forwarden, som spelade tillsammans med Zion Nybeck och Johan Johnsson, fick även göra sin första SHL-poäng. Något han kan återberätta i detalj,
– Det var sjukt kul. Jag får pucken och tar den från egen zon upp till mitten, driver ner i offensiv zon, lägger ner den djupt och vinner sedan kampen. Jag ger andra pucken till Zion som lirar till (Jonathan) Myrenberg, han lirar den sedan i runden. Jag går på byte men ser att pucken kommer och plockar upp den och lägger den till Bakke (Olsen), sen hämtar Kovacs den och skjuter ett ruskigt bra skott. Det var bra av Kovcas där.
Han fick efteråt ta emot mycket beröm av lagkamrater. Framförallt fastnade några värmande ord av lagkaptenen Christoffer Ehn.
– Det var väldigt roliga reaktioner. Framförallt från Ehn som säger efteråt att det är mitt mål för att jag vinner kampen. Det gav mig sjukt mycket energi. Alla kom och gav mig en klapp på benet och säger att jag gör det bra som får ner pucken djupt. Jag fick mycket kredd. Jag är väldigt glad över det.
Resan för Loke Krantz har däremot inte varit spikrak. Vi får backa tillbaka bandet tio år till 2015. Krantz var då åtta år gammal och hans föräldrar märkte att något var fel. Deras son var plötsligt väldigt orkeslös och tröttheten tog över alltmer.
– Vi upptäckte knölar på kroppen med blåmärken. Mamma och pappa förstod att något var fel och vi tog kontakt med vården.
Efter att ha tagit blodprover kom beskedet: Han hade diagnostiserats med leukemi.
– Det var en tuff tid i två och ett halvt, tre år. Det var mycket cellgiftsbehandling och tuffa dagar, tuffa veckor. Vi fick samtidigt väldigt mycket stöd av familj och släkt. Föreningen i Enköping som startade en insamling för mig. Jag är bara tacksam över all hjälp jag fick.
Krantz kommer ihåg mycket väl hur det kändes när beskedet kom.
– Det var jobbigt att få höra. Det blev jättetufft, för hela familjen. Det vände liksom väldigt snabbt, att helt plötsligt få åka till sjukhuset varje dag nästan och ta cellgiftsbehandling. Det var mycket som var jobbigt men vi var starka tillsammans.
Även om han bara var åtta år och gick igenom väldigt mycket själv så undgick det inte Krantz hur det hela påverkade hans omgivning.
– Jag märkte också att familj och släkt tyckte det var jättejobbigt. Jag hade också det tufft men jag förstod det redan, att det var tufft för dem. Framförallt för mamma, pappa och brorsan. Det var också såklart jobbigt för mig.
Han beskriver det som att han kom nära sin familj även om det inte var under sunda omständigheter för ett barn.
– Jag har alltid varit nära min familj sedan jag var liten men vi var liksom med varandra varje dag väldigt mycket. Vi var oftare med varandra under dagen. Jag var inte i skolan speciellt mycket så man spenderade mycket tid med familjen på sjukhuset. Det var jobbigt för att vara där och ha det tråkigt på sjukhuset istället för att hänga med kompisarna i skolan. Man hängde med familjen men inte på ett så bra ställe. Men vi har varit varandra väldigt nära sen jag var liten.
I juni 2018 blev Krantz friskförklarad. Efter det har allt pekat uppåt och han har fått mycket bättre värden.
– Nu känns allt fantastiskt. Det har gått framåt och det är inget som har blivit sämre sen dess.
Efter det växte han så det knakade och några senare fick han chansen att göra A-lagdesbut i Enköping i Hockeyettan som 15-åring, tillsammans med storebrorsan Leo Krantz som då var 18 år gammal.
– Det är såklart väldigt speciellt i jäkligt tidig ålder gör A-lagsdebut hemma med brorsan. Det var också jäkligt kul. En rolig upplevelse att få göra det med honom. Ett speciellt minne.
Även sin bror är någon han har kontakt med och är väldigt nära. Leo Krantz är kvar i Enköping, som fortfarande spelar i Hockeyettan.
– Vi är väldigt nära, jag och min bror. Vi har kontakt nästan varje dag. Vi har väldigt bra kontakt med varandra.
Hur är det stödet, att vara så nära någon som också spelar på en relativt hög nivå?
– Det är också speciellt. Vi lär varandra saker varje dag när vi har kontakt, det gör vi.
Efter den säsongen drog flyttlasset vidare till Linköping när det var dags att börja på Hockeygymnasiet. En flytt som Krantz är väldigt nöjd med.
– Sen jag kom hit har allt varit jättebra. Första året handlade det om att lära sig om rutiner och hur det är att vara på elitnivå. Det var mycket lärdomar. Sen var första sommarfysen lärde jag mig att det krävs att jobba hårt varje dag för att kunna nå sina mål och drömmar, säger han och fortsätter:
– Andra året visste man hur det var. Då var det bara att fortsätta köra och ta med sig det man lärde sig första året och bygga vidare. Därifrån till idag tycker jag att jag har utvecklat mycket så nu är det bara att fortsätta varje dag.
Hur kommer det sig att du valde Linköping?
– Det var mycket för faciliteterna med skolan, lägenhet och ishallar. Sen framförallt Niclas Hävelid från Enköping, det kändes som en väldigt bra trygghet. Jag kände att det skulle vara ett bra utvecklingsställe för att göra det man tycker om.
Känner du dig nöjd med det valet?
– Det tycker jag. Jag har fått jättemycket och lärt mig sjukt mycket saker och får chansen att göra det jag vill. Jag har fått ut mycket av det. Det är sjukt kul. Det blir bara roligare i längden.
Det har även blivit ett genombrott poängmässigt för Loke Krantz i J20 den här säsongen. Forwarden har på sju matcher i J20 Nationell så här långt snittat en poäng per match.
– Så är det. Jag har fått väldigt bra utveckling under mina juniorår jag är tacksam att få komma hit och göra det man älskar. Det gäller bara att göra det bästa man kan.
I somras tingades Krantz även i NHL-draften i den sjunde rundan av Seattle Kraken.
– Det är också en sjukt häftig upplevelse att bara få höra namnet av en NHL-klubb som vill ha mig som en potentiell spelare. Det är en sjuk upplevelse. Det är bara att köra varje dag för att nå sitt mål om NHL. Jag vill spela där en dag. Det är bara att träna hårt varje dag och ta dag för dag, då kommer det att bli bra.
Det var en överraskning för Krantz när han fick höra sitt namn ropas upp.
– Det var det. Jag kände inte att jag hade en jättestor chans. Jag är bara tacksam att de vill jobba med mig och utveckla mig. Jag är väldigt glad att de ville fortsätta med mig.
Hade du mycket kontakt med Seattle innan?
– Lite kontakt hade jag bara. Jag hade en intervju och lite såna grejer, jag hade inte speciellt mycket kontakt så.
Har ni haft mer kontakt efter draften?
– Det har vi. Jag har kontakt med en person väldigt ofta, vi går igenom olika saker och jag försöker lära mig saker varje dag från deras sida och göra det så bra som möjligt, för att utveckla mig som spelare och person. För att förstå vad som krävs av mig för att ta en roll där borta.
LHC hade en tuff start på säsongen men har nu lyckats vända trenden och vunnit fyra raka matcher. Vad som har hänt känner Krantz inte för att kommentera allt för mycket.
– Det har skett mycket positiva saker nu på senaste tiden. Sen vet jag inte så mycket. Jag ska inte säga så mycket heller. Jag vet att de hade en tuff start. Det är inget jag ska lägga mig i.
Det är inget du märkt av när du fått komma upp?
– Nej, faktiskt inte. Jag har bara märkt positiva saker. Fått bara ett bra och varmt välkomnande av spelare, ledare och alla runt omkring. Alla verkar ha jättekul med varandra och pratar med varandra. Bara positiva grejer vad jag har märkt. Mycket som går framåt.
Han har ett tydligt mål med säsongen: Att lyckas ta en ordinarie tröja.
– Den här säsongen är såklart att slå sig in i A-laget framförallt och få så bra utveckling som möjligt med J20, A-lag och alla coacher runt om. Jag vill lära mig nya saker varje dag och fortsätta utvecklas.
