BERGMAN: Att ingen är orolig gör mig orolig

Man brukar säga att en tabell ”börjar sätta sig” efter tio omgångar. Nu har det gått sju och bara ett helt sanslöst skadedrabbat Rögle ligger efter Leksand. Det går att peka på förra säsongen, då dalagänget bara hade fyra segrar första 12 och ändå gjorde en himla fin säsong. Det går, tydligen, att peka på en del underliggande siffror också.

– Jag är inte orolig, siffrorna visar att vi är på rätt väg. Vi har en grupp som gick igenom ett liknande scenario förra året. Då vände det mot Luleå med ett sent mål. Man kan inte veta exakt när den där vändningen kommer och exakt vad det är som gör att det vänder. Men, spelar vi som vi gjort på slutet är det bara en tidsfråga innan vi kommer att börja vinna matcher. Det vet vi när vi tittar på siffrorna. Det här kommer inte att hålla i sig, sa Tjomme till Falu-Kuriren inför Örebro-matchen.

– Inte alls orolig. Jag tycker vi tar kliv hela tiden. Försvarsspelet idag känns mycket tryggare och bättre. Mål har vi visat förut att vi kan göra, så det kommer släppa här, sa Kalle Östman i TV4 efter Örebro-matchen.

Alla är så o-oroliga så jag blir orolig.

I brist på tillgång till avancerade statistikverktyg (som jag säkert ändå inte hade kunnat utläsa ett dyft av) så bestämde jag mig för att bryta ner de två senaste matcherna i bitar som en hockeysupporter som jag klarar av att förstå. Detta för att se om o-oroligheten är befogad.

Två ganska passande matcher, tänker jag, eftersom att två hockeymatcher knappast kan se mer annorlunda ut. Vi börjar i torsdags i Skellefteå. Korta versionen är att hemmalaget gjorde mål på typ allt och att LIF brände typ allt.

Vi börjar med Leksands lägen. 

• 4 frilägen,1 mål

• #34 fritt skottläge i slottet

• #28 fritt direktskott i slottet 

• #15 fritt skottläge i slottet

• #11 styrning på benskydd i två mot etta

• Stolpskott x 2

Kontentan: Leksand skapade tillräckligt för att göra ännu fler mål. Problemet var snarare i andra änden. 

Skellefteås mål/lägen:

• 1-0 är kontring i Leksands power play efter dräll.

• 2-0 är dräll i egen zon och tio sekunder senare gör Pudas mål på passivt försvarsspel, och sådär målvaktsingripande.

• 3-1 är PP-mål där #11 har inte koll bakom ryggen, det blir genomspel och direktskott i mål.

• Chans: Två mot etta med spel över och direktskott där Mantas gör grym räddning.

• Chans: Pudas direktskott i slottet i stolpen.

• 4-1 är dålig backcheck av forwards plus att #3 går bort sig så det blir två mot etta och överspel samt direktskott av Heikkenen. Otagbart.

• 5-2 är det #26 och #25 som åker och byter när Saik vänder hem bara för att vända tillbaka. Hugg gör det grymt men hade de två inte åkt på byte hade det aldrig hänt.

• 6-2 är de fyra mot fyra i hemgång där #13 överarbetar och inte håller sin spelare #25 i Saik som får pucken och gör mål efter pass snett inåt bakåt på släpande back.

Summa summarum så:

Målvaktsspelet är inte dåligt. Men man har bytt bort Alsing och Lindholm och ersatt med en back som suttit på läktaren och den andra började säsongen med att spela över 20 minuter och mot Skelllefteå var han nere på 15 mintuer. Det är inte omöjligt att LIF-ledningen har övervärderat sina två finländare. Rindell behöver vi inte orda mer om och Lyytinen har lite svårt med tempot ibland och drar på sig dumma utvisningar samt hamnar i pressade situationer.

Varken Lindholm (bättre första året) eller Alsing (kom igång i slutet) hade sina bästa säsonger ifjol men vem ska spela deras minuter nu? Norén är bra, men han är bra när han spelar sina 15-18 minuter. Eddie Larsson samma sak.

Och så till lördagens drabbning mot Örebro där direktiven var lite annorlunda, att döma av spelet.

Leksand:
• Cehlarik bra läge i slottet
• Friläge Cehlarik
• Eljas jätteläge och bra räddning av Arntzen
• Friläge Karlberg
• Caito kanonläge i förlängningen

Totalt sex lägen för Leksand, förutom målet, som ska kunna bli mål.

Örebro:
• Norell drömläge efter pass i sidled där Hellsten gör en bra räddning.

• Även Backström hade ett bra läge som borde kunnat resultera
• 1-1 är ett skitmål mot ett samlat Leksands-försvar där Lyytinen skymmer Hellsten. Man blir alldeles för passiva.

• 1-2 också skitmål i förlängningen

Det var totalt sett ingen bra hockeymatch, men den föll nog tränarna i smaken. Två lag som drog ner på pucktempot och inte särskilt många klara målschanser men Leksand hade klart flest.

Så då kan vi konstatera att Leksand skapade chanser nog för att med en ”normal utdelning” i alla fall kunna få med sig fyra poäng från de här två matcherna istället för en. Andra saker i den enklaste av underliggande statistik som går att finna, pekar också på att det här snart borde vända.

Försvarsspelet har inte suttit och ineffektivteten offensivt har varit slående. När jag ska försöka vara lika o-orolig som Tjomme, Kalle & co tänker jag att när puckarna börjar studsa med offensivt så blir det mål -> laget får självförtroende och kan slappna av -> försvarsspelet blir mer självklart och rejält av sig självt.

Om jag ska vara orolig istället då så kan man förstås vända på allt det där. Man öser på, får inte in pucken/får in pucken efter mycket slit och sen vacklar försvaret, släpper in ett billigt som i sin tur gör att energin som behövs för att fortsätta ”pumpa på” inte ges.

Min slutsats är att jag nog inte är så orolig egentligen, utan det jag är mest orolig över är att ingen annan verkar orolig.