Niklas Hanssons retur till HV71 har varit allt annat än succéfylld. Första säsongen var fylld med skador och skavanker fastän Hansson spelade större delen av säsongen. Ett stark och rejält spel med Andreas Borgman i kvalet mot Leksand har dock gett ny energi till förhoppningar för Hansson. Likt så många andra fall så har det på ren svenska “skitit sig” för HV.
Hanssons 6 månaders skadefrånvaro rör till det i HV.
Bredden
Det kanske största problemet med HV71 senaste åren har varit skadeproblematiken. Denna skadeproblematik har senare visat på en lika stor brist i den tunnhet som man gått in med i säsongerna. Johan Hult valde att inte förlänga eller ersätta Axel Rindell samtidigt som Karl Annborn tidigt gavs besked om att han skulle vara borta en tid. Nu står klubben här med en brist på bredd i lagbygget. Malte Gustafsson kommer få en stor roll och kommer fylla den väl. Man kan däremot inte bygga ett lag på bästa tänkbara scenario. 1. Att alla friska och hela. 2. Att alla presterar enligt den position i laget som de är tänkta att fylla. Skulle någon av dessa frågor fallera för en spelare så öppnas ett hål direkt upp i lagbygget som behöver ersättas med en tunn marknad att jobba med. Det är tyvärr ett Niklas Hanssons skada är alltså både dråpligt och olyckligt för HV71, men det är mer av ett misstag i att gå in i säsongen utan utrymme för skador och underpresterande backar.
Stommen
En annan kärnfråga man haft svårt att åtgärda är påfyllnad av “egna spelare” i kärnan av truppen. Nu är Hansson inte en HV-produkt sedan barnsben men har likväl spelat i klubben tidigare och är här för att stanna över en längre tid. Den kärna som innefattar Andreas Borgman, Olle Alsing, Niklas Hansson och Hugo Fransson är nu en man kortare och det bygger på en problematik som redan innan var bristande. Det finns egentligen inget sätt att åtgärda denna fråga så länge inte Niklas Hjalmarsson snörar på sig skridskorna eller David Petrasek skriver om sin titel från styrelseledamot till HV:s nye backjätte. Denna fråga skapar dock en situation som Johan Hult behöver förhålla sig till i sökandet på ersättare på marknaden. Det behöver inte bara vara en stark två vägs back med högerfattning. Det behöver vara en kille med rätt personlighet.
Klubbfattning
Varje backpar ska ha en spelare med right-fattning och en med left-fattning. Det är lika stabilt och stereotypiskt som att du oftast bör skjuta på straffar istället för att dribbla. Det är något som HV tillsynes valt att helt gå ifrån inför kommande säsong. Hanssons skada är olycklig och går inte att säga annat om. Det går däremot att säga att man kunde tagit en större höjd för eventuella skador i truppen. Karl Annborn är den enda spelare som spelar på högersidan samtidigt som man släppte en offensiv klassback i Axel Rindell som spelade till höger. En pengafråga vet vi att det inte kan handlat om. Skulle det göra det så har jag svårt att se om HV71 verkligen lärt sig vad som kommer krävas för att ta kliv i den här ligan. Att undvika kval är en dyr uppgift när du inte har en kvalitativ hemmagjord spelarkärna som spelar på rabatt för klubbens bästa. Har man valt att gå in tunt på högseridan på grund av en pengafråga så spelar man ett högt spel som redan nu skadar klubben.
Utöver dessa frågor saknas alternativ till powerplay som ersättare till axel Rindell. Det finns scnarion där Malte Gustafsson, Hugo Fransson och Andreas Borgman löser en uppgiften väl. Men är det något vi lärt oss är det att framtiden sällan blir som HV önskat. Man har oftast fått ligga som man bäddat.. Dessutom är inte några av dessa backar speciellt offensivt viktade som i princip krävs i denna ligan. Jämför LaLeggia, Rindell, Quenneville, Kinnvall, Pudas och Rafferty för att nämna några.