Brynäs IF ligger fem på 14 inspelade poäng efter tio matcher. Det är bra men inte riktigt så bra som supportrarna och Gävleborna vill att sitt lag ska vara.
Säsongen är ung och det finns många argument för att BIF kommer att ha en lång och framgångsrik vår.
Det största argumentet är offensiven.
Man har gjort 28 mål hittills och det är en offensiv produktion som ger laget förutsättningar att hävda sig. Då har dessutom inte någon av de stora drakarna riktigt klivit fram än. Anfall är ofta bästa försvar.
I truppen finns Jakob Silfverberg, Anton Rödin, Johan Larsson och Kieffer Bellows. Fyra spelare som mycket väl kan ligga på strax under en poäng per match i snitt. Att Brynäs dessutom har flera offensiva hot gör laget svårare att stänga ner för motståndare över en hel matchserie. I slutspelet blir special teams och förmågan att utnyttja motståndarnas misstag ofta avgörande, och Brynäs har spelare som kan göra skillnad när tillfällena dyker upp.
Kieffer Bellows har dessutom kapacitet att vinna skytteligan. När Calle Järnkrok växlar upp finns det ett sparkapital att luta sig mot där med. Dessutom har man Johannes Kinnvall och Axel Rindell på backplats som båda två mycket väl kommer hamna runt 30 poäng. Då har jag dessutom inte ens nämnt Nicklas Bäckström.
Det finns en jäkla rutin.
Där kommer erfarenheten bli en stor fördel när matcherna står och väger. Slutspelshockey ställer andra krav än grundserien. Matcherna blir tätare, misstagen kostar mer och förmågan att behålla lugnet under press kan vara skillnaden mellan avancemang och uttåg.
Silfverberg, Rödin, Larsson, Järnkrok, Robert Hägg och Simon Bertilsson är exempel på spelare som kan bidra med både ledarskap och en stor förståelse för vad som krävs när insatserna höjs. Den erfarenheten kan bli särskilt värdefull i jämna matcher. Man har dessutom några yngre förmågor som mycket väl kan växa ut och få rejäla genombrott. Där tänker jag särskilt på Gustav Hillström men även Milton Gästrin och Charlie Forslund bör nämnas med i leken.
Brynäs har dessutom en trupp som kan kombinera rutin med offensiv spets. Om laget lyckas få ihop de delarna med ett stabilare försvarsspel finns det goda skäl att tro att Gävlelaget kan bli en obekväm motståndare för vilket lag som helst i ett slutspel.
Just nu i oktober kan man nog inte skriva något om Brynäs utan att belysa sorgebarnet powerplay.
Powerplay har betydligt mer att ge.
Men potentialen finns redan i truppen. Brynäs har haft stora problem i numerärt överläge under inledningen, men det finns flera faktorer som talar för att det snart vänder. Efter sju matcher hade laget gjort två mål på 24 powerplaytillfällen, en effektivitet på 8,33 procent.
Det är långt under fjolårets nivå på 24,62 procent, då Brynäs gjorde 32 mål på 130 numerära överlägen. Det finns alltså anledning att tro att laget kan lyfta sig när spelet börjar fungera bättre.
Brynäs har offensivt skickliga spelare som Jakob Silfverberg, Anton Rödin, Johan Larsson och Kieffer Bellows, samtidigt som backar som Johannes Kinnvall och Axel Rindell med hot från blålinjen. Dessutom har laget arbetat med förändringar i uppställningarna, positionerna och ingångarna i anfallszon för att skapa fler målchanser.
Johannes Kinnvall gjorde mål i powerplay mot Björklöven, Axel Rindell gjorde samma sak mot Växjö.
Om Brynäs får bättre rörelse, snabbare passningar, någon som tar "Tomas Holmström"-rollen framför mål och fler avslut kommer det förbättras rejält. I ett slutspel, där utvisningar och special teams ofta får stor betydelse, skulle ett fungerande powerplay kunna bli en avgörande faktor och göra laget betydligt farligare än vad säsongsinledningen hittills har visat.
Tidigare nämnda Bellows kommer att fortsätta att skjuta och skjuta. Därtill kommer Julien Gauthier och Jaret Anderson-Dolan att växa in i svensk hockey mer och mer. Vi vet alla att Bellows hade det tufft under förra året men är nu en av lagets främsta spelare. Alltså har "JAD" och Gauthier någon att ta rygg på.
Den oerhörda bredden.
Det är något som man ofta tar upp i Brynäs fall.
Den kommer att bli en viktig faktor i jämna matcher och i slutspel. Motståndarna kommer att försöka neutralisera lagets främsta poängproducenter, och då blir det avgörande att även andra kedjor kan skapa chanser och göra mål. Brynäs har förutsättningar att sprida ut det offensiva ansvaret och därmed bli svårare att scouta inför en matchserie. Om Järnkrok dessutom hittar rätt i sin nya omgivning kan lagets offensiva kapacitet växa ytterligare.
På pappret har man fyra kedjor av väldigt hög kvalité. Som dessutom bara kommer att bli bättre. Det finns alltså en uppsida i truppen som inte nödvändigtvis är i fullt slag redan under hösten. Är det något gäng spelare som bör vara på topp när det ska avgöras är det laget som innehåller 4594 NHL-matcher.
Bäst när det gäller som mest. Det bör vara Brynäs IF.
