Presenteras i samarbete med Coolbet
6 214 hade bänkat sig i gamla, slitna Hovet. De flesta satt där för att vråla fram sina respektive lag till säsongens tredje raka seger.
Själv var jag mest nyfiken på två saker:
1) På hur många olika sätt kan AIK vinna matcher i år?
Och.
2) Har Modo på allvar lämnat de svajiga säsongerna bakom sig och äntligen fått in något som kan liknas vid stabilitet?
Fråga ett väljer jag att återkomma om vid ett senare tillfälle, men tre matcher in på säsongen har de i alla fall visat upp två olika sidor av sig själva – en mot Karlskoga, en annan mot Västervik och en slags kombination av dessa mot Modo.
Svaret på fråga två är uppenbarligen nej. Inte än.
Och det märkliga här är att jag satt och tänkte “ja” lite drygt 20 minuter.
För det här kändes länge som Modos match. Gästerna fick effektivt stopp på AIK:s fart och energi och kunde på ett klokt sätt spela sig ur hemmalagets press i första perioden.
Det gav snabba spelvändningar för Modo och huvudbry för AIK. Att det stod 1–1 efter första berodde mest på att “Gnaget” fick spela fem mot tre i nästan två minuter.
Men sedan kom den då, dippen med stort d.
Jesper Frödén gjorde 2–1 och 14 sekunder senare vispade Max Lindholm in 3–1. Det var starten på tre fantastiska minuter av AIK som, hur logiskt och rättvist som helst, även kunde göra 4–1 genom Johan Larsson.
Det tog tre minuter och 13 sekunder.
Tre minuter och 13 sekunder som förstörde matchen för Modo.
Vad hände egentligen? Var det AIK som helt plötsligt bestämde sig för att växla upp? Det är en delförklaring, men lika mycket handlar om Modo som för några ögonblick såg tveksamma och fega ut.
Den typen av skönhetsfläckar måste Modo sudda bort om man planerar att vara med och bråka i den absoluta toppen. Mot bra lag straffar det sig nästan alltid.
***
Han har med rätta snackats upp som en fantastisk värvning, och i de två senaste matcherna har han visat varför. Johannes Jönsson var strålande mot Västervik senast och var inte så mycket sämre mot Modo. Så här långt är AIK garanterat nöjda med den värvningen.
***
Tobias Enströms blotta närvaro verkar ingjuta både lugn och mod i resten av laget. Modokaptenen var dessutom inblandad i gästernas ledningsmål tidigt i första perioden när han såg Tim Wahlgren komma susande genom mittzonen. Passningen var inte perfekt, men visst schabbel av Filip Windlert gav Wahlgren öppen gata och 1–0.
***
AIK vill spela med så hög fart som möjligt, speciellt hemma på Hovet, och bita fast motståndarna högt upp. Det är fascinerande att se hur AIK:s energi och fantasi nästan alltid resulterar i målchanser när de får snurr i offensiv zon.
