Det blev en klar förlust mot mot Tjeckien. Sedan en lite snöplig förlust efter en fin uppryckning mot Ryssland. Och sedan en tredje torsk (1-2) mot Finland, men där var Tre Kronor, efter den i Karjalaturneringen obligatoriskt svaga förstaperioden, riktigt bra.
Det var 22-4 i skott på det finska målet i den andra perioden och stundtals ett puckregn mot Harri Säteri i kassen.
Johan Garpenlöv och hans assistenter har inte fått ihop vare sig powerplay eller boxplay.
Och effektiviteten har det varit sisådär med.
– Vi är tre nya tränare, vi förmedlar sakerna på ett lite annorlunda sätt. De måste vänja sig vid oss. Vi har ett år på oss fram till VM att försöka kugga i vi också. Killarna måste få lära känna oss, hur vi vill spela. Det kommer nog att ta några matcher innan vi blir helt ikuggade i varandra och spelarna känner oss, säger Garpenlöv.
Om SHL-lagen brukar säga att ett landslagsuppehåll kommer lägligt efter ett tufft spelprogram med många matcher på kort tid är det något den nya Tre Kronor-ledningen kan säga efter Karjalaturneringen.
”SHL-uppehållet” kommer lägligt.
Nej då, skojar bara. Men det finns mycket att lära sig av de tre förlusterna.
Roligare då att titta på det som har varit bra. Eller de som har varit bra.
##Bästa svenskar i turneringen skulle jag vilja utse ett gäng till.
• Adam Reideborn, mv, Ak Bars Kazan
Den förre Djurgårdsmålvakten har blivit ännu snabbare och ser rörligare ut än vad jag har sett tidigare. Reideborn har under hela hösten i KHL visat sin klass och han har tagit med sitt fina spel till landslaget. Han är en matchvinnare för Ak Bars Kazan och är den segerrikaste av de svenska KHL-målvakterna.
• Mikael Wikstrand, b, Ak Bars Kazan
Det är tydligen i Kazan man ska spela om man vill nå nästa nivå i sin karriär. Wikstrand har varit en av KHL:s bästa backar så här långt och den tidigare Färjestadskaptenen spelar med stort självförtroende både med och utan puck. Han är förstås någon som NHL-klubbarna har ögonen på inför nästa säsong.
• Klas Dahlbeck, b, CSKA Moskva
Redan under sin första KHL-säsong blev han mästare. Den tidigare LHC-klippan är en toppback även för Tre Kronor och vi lär få se honom i de flesta turneringarna fram till VM. En defensiv trygghet.
• Niklas Hansson, b, Rögle
Han spelade inte mot Tjeckien i torsdags utan debuterade mot Ryssland under lördagen. Och vilken första landskamp han gjorde. Offensivt skicklige Hansson gjorde 4-4-målet som räddade en svensk poäng och han gjorde sedan ett vackert straffmål i avgörandet. Det räckte inte till seger, men han gjorde ett snabbt avtryck. Även mot Finland var han skarp och fick massor av istid.
• Carl Klingberg, f, Zug
Den svinhårt jobbande högerskytten vet att hans chans att ta en VM-plats, som vid guldet 2107, är att göra just det obekväma, energifyllda slitet. I Karjalaturneringen kommer han dessutom mer med i det offensiva spelet och bjöd på ett av de vackraste målen när han satte en straff mot ryssarna.
Av en del spelare hade jag väntat mig mer:
Djurgårdens Patrik Berglund håller på att spela sig i form i SHL efter sitt sju månader långa speluppehåll från hockeyn efter vantrivseln i Buffalo. Han gör mål i SHL utan att glänsa offensivt. Åtta mål på 17 SHL-matcher är väldigt bra.
Kanske att steget till Tre Kronor, och en ledande topproll, var lite för stort med tanke på var han befinner sig i form. Det hände inte mycket i de här tre matcherna.
En annan NHL-center som har lämnat NHL för spel i Europa är Oscar Lindberg. Det sprakade inte om honom offensivt och kanske är det att förvänta sig lite för mycket?
Lindberg har fått en bra start i Zug och kan säkert komma mer till sin rätt i en mer renodlat defensiv roll.
Bland spelarna jag saknade i den här Tre Kronor-truppen nämner jag ännu en gång Timrås Jonathan Dahlén. Han är för spännande att inte bli testad i Tre Kronor helt enkelt.
Så vad sägs om en tidig julklapp till Channel One Cup i mitten på december?
