Modins nya liv i USA: "Gnuggar minnen och påminner varandra om hur bra vi var"

NHL-resan från kust till kust presenteras av ATG Sport 

Stanley Cup-finalen presenteras av Olearys 

Endast 28 hockeyspelare tillhör den skaran som man kallar för Trippelguldsklubben – spelare som under sina karriärer fått vinna OS-guld, VM-guld och Stanley Cup.

Nio spelare är svenskar. Tomas Jonsson var först ut Fredrik Modin blev den sjätte svensken att ta plats i den åtråvärda skaran efter OS-guldet med Tre Kronor i Turin 2006.

Han vann VM-guild i Zürich 2008 och Stanley Cup med Tampa Bay Lightning 2004.

Modin var på isen i sista bytet när slutsignalen gick i den sjunde och avgörande finalen mot Calgary Flames, det var första och enda gången i klubbens historia som man fått lyfta den åtråvärda bucklan.

Modin fyller 45 i oktober senare i år och när vi träffar honom i den nya hemstaden Columbus så börjar han med att konstatera:

– Det går undan, speciellt när man slutar spela så visslar det till och åren går fort. Vi kom över hit 1996 som var mitt första år i Toronto och det är som sagt ett par år sedan nu.

Hur ser ditt och familjens liv ut här nu?

– Ja, det är lugnt och skönt… tänkte jag säga. Vi har två barn som är 17 och 14 år och vi är så involverad vi kan i deras aktiviteter. Båda sysslar med sport, sonen spelar hockey och dottern spelar fotboll och Lacrosse. 

Modin i OS i Vancouver 2010. Foto: Bildbyrån

Har ni kvar huset hemma i Njurunda utanför Sundsvall?

– Ja, det har vi. Vi kommer hem när barnen gått klart skolan under sommaren i juni och juli. Vi spenderar tid hemma med familj och vänner och det är något vi ser fram emot och barnen tycker att det är roligt men de har mycket kompisar här och ju äldre dom blir så drar det ut på tiden lite. Sommaren kan vara i fara i framtiden men det får vi ta då.

Han fortsätter:

– När jag slutade 2011 sa vi att vi skulle ta ett år och se hur saker och ting fungerade och vi funderar ibland på om det är dags att röra sig hemåt. Det är en återkommande diskussion men det var 2011 och nu är det 2019. Det är åtta år sedan så vi får se. Nästa år blir sonens sista på High School och sen är det college för honom och dottern går första året i High School nu och har tre år kvar. Vi får se vad som händer framöver när barnen bestämt sig för att flytta iväg. Vi tar det som det kommer, det är den attityden jag har tror jag, säger Fredrik.

Tre Kronors förstafemma i OS-finalen i Turin 2006. Foto: Bildbyrån

Man får ofta höra när aktiva spelare vinner något att det kan vara något man reflekterar över efter karriären, hur ofta gör du det nu med tanke på allt du fått uppleva och vinna?

– Inte speciellt mycket. Men man får hjälp från andra när man träffar någon så här som vill prata lite och det dras upp. Jag är med kring Tampa på vissa saker också och jag har varit med i fem år på en camp för vuxna spelare som spelar korphockey och man kan anmäla sig och vara med på det. Då är det några Tampaveteraner som är med och då kan det bli att vi tillsammans lite sent på kvällen ibland sitter och pratar gamla minnen och kommer ihåg vad som hänt. Det är fantastiskt kul att träffa alla och dra upp gamla minnen.

Modin utanför Maple Leafs Gardens i Toronto 1997. Foto: Bildbyrån

Är det något som sticker ut idag från när ni vann Stanley Cup som du minns extra mycket?

– Självklart slutsignalen när allt var över, det är det som sticker ut. Men hela resan också och inte bara säsongen vi vann utan åren innan när allt byggs upp och det som ledde fram till laget vi hade. Det är mycket av det man kommer ihåg och när vi samlas ett gäng från den tiden kan man sitta och minnas och snacka om gamla historier tillsammans, säger Modin.

Forsberg, Modin och Sundin i OS 2010. Foto: Bildbyrån.

Hur skiljer det sig att vinna Stanley Cup och ett OS-guld?

– Det är en fantastisk känsla att vinna båda. Men det är olika ändå och Stanley Cup så strävar man efter det en så lång tid och inte bara säsongen vi vann. Det är 82 matcher och fyra rundor i slutspelet med fullt ut krig nästan. OS samlas man i två veckor och det är intensivt. Det gäller att vinna matcherna man måste vinna. Men självklart är det fruktansvärt skönt och fantastiskt att få representera sitt land och vinna guld.

Vilka har du mest kontakt med idag?

– Jag är så dålig på att hålla kontakten men det är på samma sätt som med Tampa att man håller kontakt med några under säsongen, eller säsongen, jag säger så fortfarande men det kan vara välgörenhet eller golfturneringar när vi är hemma och man träffar många man spelat med i landslaget och det blir också en trevlig tid när man kan sitta och gnugga gamla minnen och påminna varandra om hur bra vi var, säger han och ler.

Modin och Sundin i Toronto 1996. Foto: Bildbyrån

Modin har varit involverad i Columbus Blue Jackets och stänger inga dörrar för en ny roll inom klubben i framtiden – men just nu är det inte aktuellt.

– Förra året var jag på isen mycket med framför allt de yngre killarna och jobbade med spelarutveckling och det var jättekul. Nu har jag tagit ett steg tillbaka för att reda ut saker och hur en sån roll skulle kunna fungera bra i framtiden.

Zetterberg och Modin i Timrå under lockouten 2004. Foto: Bildbyrån

Då och då vid olika event åker Stanley Cup-ringen, OS-guldet och VM-guldet fram – men oftast ligger det numera säkert förvarat.

– Jag har haft dom framme när vi gjort lite olika saker med Columbus när fans bjuds in. Dom åker inte fram så ofta men jag har funderat på att ha en display hemma men nu ligger allt i ett kassaskåp. Dom har legat i ett skåp tidigare men nu har jag låst in allt om det skulle vara så att någon vill komma och låna dom och inte har fått lov så kommer ingen åt dom.

Se intervjun med Fredrik Modin i spelaren.