Förslaget: Så blir nya kravet på eget kapital i de fyra toppligorna


19 april 2021

Kravet på eget kapital i klubbarna kommer att förändras framöver och ska gälla från SHL och Hockeyallsvenskan till Hockeyettan och SDHL.

Istället för fastställda belopp blir det en procentsats i förhållande till klubbens omsättning, enligt det nya förslaget.

– Det känns som att det passar rätt väl även om man ska avancera uppåt mellan divisionerna. Då vet man vad som gäller, säger ensamutredaren Michael Marchal till HockeyNews.se.



Coronapandemin har ställt till stora ekonomiska problem för klubbarna i svensk hockey. Från SHL högst upp och vidare nedåt till övriga ligor.


Från den 30 april 2018 började man tillämpa ett krav på ha ett fastställt belopp i eget kapital för att få behålla sin elitlicens. I SHL var kravet 2018 fyra miljoner kronor, vilket sedan har ökats successivt. Förra våren, då coronapandemin slog till så hårt att svensk elithockey stängde ner ligorna i mars och ställde in slutspelen, var det kravet uppe på sex miljoner kronor i SHL medan andra belopp gällde för klubbarna i lägre divisioner.


På grund av pandemin har kravet på eget kapital tillfälligt åsidosatts. När pandemin är över och klubbarna kan ta in publik på matcherna och intäkterna blir större återinförs kraven på att ha ett stabilt eget kapital för att få sin elitlicens.


Men för att få ordning på vilka krav som ska gälla har Svenska ishockeyförbundet gett ensamutredaren Michael Marchal i uppdrag att ta reda vilken modell som bör gälla.


Nu har han redovisat för ordförandena i elitklubbarna vad han har kommit fram till.


– Jag har snackat med så många som jag tycker att jag behöver, så jag har snackat med ganska många. Det är fyra olika ligor för det är SDHL också så det är ganska många klubbar det omfattar. Den här utredningen har bara omfattat den delen som handlar om kapitalkravet, berättar Marchal för HockeyNews.se.


LÄS MERKLART: Licenskravet slopas kommande säsong


Förslaget har skickats ut på remiss och sedan ska det fattas beslut under Svenska ishockeyförbundets årsmöte den 12 juni.


Som före detta både vd i SHL och medlem i styrelsen i egenskap av ordförande i Växjö är Michael Marchal medveten om att det har funnits ett politiskt inslag i kapitalkravet eftersom det då höjs röster om att SHL är ute efter att stänga ligan.


LÄS MERHopp om ekonomisk lättnad – licenskravet ska ses över


– När man gör licensbedömning så ska man kunna se om det är ett lag som kan klara ett år även om det skulle bli en ekonomisk motgång. Det är just det att man är rustad för har du inget eget kapital är du ganska stilla rustad. Har du ett eget kapital är du rätt väl rustad även om det skulle bli, om en corona skulle kunna hända mitt i en säsong, eller vad som helst, i alla fall en ekonomisk motgång, säger Michael Marchal.


Kravet på ett stabilt eget kapital kommer tillbaka. Men istället för ett belopp kan det bli en procentsats baserad på omsättningen. Foto: Bildbyrån.


– Det är för att undvika att lag ska gå i konkurs under det att ligan spelas, för då blir det krångel för alla. Det blir omräkning av tabellen och fansen kan inte hänga med, det blir lite Kalle Anka över det även om det finns ett jättetydligt regelverk för hur det ska gå till. Det blir stökigt. Och lag kan panikflyttas upp utan att ha hunnit förbereda sig.


Så vad har då Michael Marchal kommit fram till? 


– Istället för att ha fasta kapitalbelopp som är väldigt väldigt svåra att bedöma, eftersom det blir statiskt och det blir ett belopp som inte passar alla, så har jag istället tänkt att man har en procentsats som man har i förhållande till sin omsättning. Enligt ekonomisk teori skulle man kunna översätta det till att man har en viss procent av sin omsättning i eget kapital. Ungefär så utan att gå in på procentsatser, säger Michael Marchal.


Enligt uppgift till HockeyNews.se är meningen att kravet ska skärpas successivt. Första året blir det två procent av omsättningen, andra året blir det fem procent för att sedan landa på tio procent.


– Enligt mitt förslag tycker jag att det ska trappas upp till en viss nivå. Om vi bara ska gå på ekonomisk teori, strunta i om det är hockey utan vilket företag som helst, så pratar man ibland om att tio procent kan vara vettigt att ha, säger Marchal.


– Och ska man upp till tio procent bör man trappa upp enligt en viss hastighet och det är de förslagen jag har lämnat.


Ensamutredaren Michael Marchals förslag om kapitalkrav är ute på remiss. Beslut väntas bli fattat i juni. Foto: Bildbyrån.


Nytt enligt förslaget är att SDHL-klubbarna får krav på sig att ha ett stabilt eget kapital.


– SDHL har inte haft några krav, vilket är en jämställdhetsfråga, för det bör de ha. Även om krav kanske är negativt, så är det ju inte det, för det är ett sätt att rusta sig, betonar Michael Marchal.


– I mitt förslag har jag samma procentsats för alla ligor eftersom det är relativa tal. Nu ska det här remitteras så kanske det blir något helt annat när det kommer tillbaka.


För att ta ett exempel. Om en SHL-klubb har en omsättning på 150 miljoner kronor skulle det med Michael Marchals förslag betyda ett krav på 15 miljoner kronor i eget kapital om Hockeyförbundets krav till slut landar på tio procent.


– Det känns som att det passar rätt väl även om man ska avancera uppåt mellan divisionerna. Då vet man vad som gäller. Om det nu blir samma procentsats över hela ligan, säger Marchal.


Frölundas ordförande Mats Grauers sitter med i SHL:s styrelse och vill inte kommentera utredningen innan ett remissvar är lämnat. Men han säger till HockeyNews.se:


– Principen för hur man ska agera kan jag väl ändå säga att jag tycker är intressant, och står bakom. Att man relaterar till hur stora klubbarna är, det tycker jag är ett bra förslag. Sedan vilken uppbyggnadstakt och när man når ett tag, där har jag en åsikt, men vill inte delge den förrän vi har tagit det där beslutet.


Grauers konstaterar vidare:


– Man kan dra det ner till ettan som ska ha det här och även inom SHL så ser vi väldigt olika ut vad det gäller vilken omfattning vi har på vår ekonomi.