Andreas Borgman är ett lysande exempel på hur unga killar utvecklas i olika faser.
När det var dags för gymnasiet var dörren till Djurgården stängd. Det var då han fick se sig om efter andra alternativ.
– Dels så kändes det som att man inte hade någon chans att komma in i Djurgården, det märktes tidigt vilka dom ville ha och man började kolla på andra alternativ. Södertälje och Västerås som låg nära. Men sen hade jag hört bra saker om Timrå och det var några grabbar från Huddinge som var där också. Ludvig Nilsson och Rickard och Henrik Sundlöf som jag spelat med innan, säger Andreas Borgman när HockeyNews.se träffar honom i Toronto.
Ett beslut och en flytt som han inte ångrar.
– Det var nog mitt absolut bästa val jag gjort. Jag hade väl mest Thord Johansson, Ante Karlsson och Henrik Stridh som tränare. Även Montén (Tomas) i början när jag fick komma upp i a-laget. Jag hade en väldigt bra tid i Timrå och Sundsvall, säger Borgman.
Att inte få chansen i Djurgården, att bli nobbad i NHL-draften eller att få nej tack av Rikard Grönborg inför JVM är saker som 22-åringen skakat av sig.
– Jag tror inte jag tagit åt mig av såna saker. Det är samma med JVM. Jag försökte att inte tänka på det så mycket så det tog inte så hårt.
Efter fyra år i Timrå och ett år i Västerås blev det en succéartad säsong i fjol med HV 71 som kröntes med ett SM-guld.
– Det var overkligt. Jag tror inte man förstod det förrän ett tag efteråt. Man var så inne i bubblan. Det var ett helt perfekt avslut med sjunde avgörande. Det absolut roligaste jag gjort i hela mitt liv, säger Borgman.
Guldfesten var knappt över innan nästa dröm gick i uppfyllelse. På ett hotell rakt över gatan från sin lägenhet i Jönköping skrev Borgman på ett NHL-kontrakt med anrika Toronto Maple Leafs.
– Jag tror det första jag gjorde var att skicka en bild till mamma och min bonuspappa. Jag hade fått en Torontotröja med mitt namn på, en matchtröja. Så jag skickade en bild på den och sen ringde jag upp.
Se hela intervjun med Borgman om resan från Tumba och Huddinge till NHL-debuten i höstas och hans tankar om första året i världens bästa liga.
– Man kommer alltid komma ihåg första matchen när alla stora spelare var där. Det är klart att första gången man mötte vissa av storstjärnorna så tittade man lite extra. Som Crosby och Kane som man bara sett på tv, säger Borgman.
