Luleåkaptenen om de blivande NHL-backarna och framtiden

SHL presenteras av:

BAUHAUS bygger svensk ishockey 

Som en del av rörlighetsträningen under försäsongen ägnade sig Luleå åt innebandy tidigare i veckan.

För lagkaptenen Erik Gustafsson gick det inget vidare. Sett till resultatet. Det blev torsk.

– Bittert. Det var de äldre mot de yngre, så det svider brutalt mycket, säger Gustafsson, men kan på samma gång inte låta bli att garva lite åt eländet.

Annars är det lätt att hålla sig för skratt som Luleåspelare under coronakrisen. Laget vann SHL:s grundserie och var ytterst väl förberett inför SM-slutspelet som mycket väl hade kunnat leda till klubbens andra SM-guld. Det första sedan 1996.

Men ni vet vad som hände.

– Det känns ruskigt konstigt att inte få ett avslut. Även om man inte hade gått och vunnit så hade man ändå fått spela om det, och liksom känna att det inte räckte, eller den vanliga avslutningen. Nu fick man ingenting. Det blev bara hängandes i luften. Det sitter i lite fortfarande när man tänker på det. Det är fruktansvärt tråkigt, men det är som alla andra säger, det är den stora bilden man måste se till, säger Erik Gustafsson till HockeyNews.se.

Och i det stora hela är det mesta bra. Hans familj och två små barn mår bra.

– Kidsen har klarat sig bra. Det är obekräftat, men jag var dålig där i tio tolv dagar, det satt i ganska bra och sambon blev också dålig, men jag vet inte vad det var. Det var lite symptom åt coronahållet, men sedan låter jag verkligen det vara osagt om det var det eller inte. Man var rätt ynklig.

Erik Gustafsson berättar om känslorna efter det uteblivna SM-slutspelet och den fortsatta guldjakten. Foto: Bildbyrån.

Att det inte blev något SM-guld, eller ens ett SM-slutspel, får man försöka släppa.

– Det är mycket i ens liv som kretsar kring det sportsliga och det blir så klart oerhört tufft när man inte får… det är ändå för slutspelet man håller på… att få gå in i slutspelet och spela och bli mästare. För vår del hade vi ett ganska bra utgångsläge om man säger så. Det är klart att det blev ett tufft avbräck för mig personligen. Alla har man sina egna fajter som man tycker är jobbigt.

Erik Gustafsson var med och vann VM-guld med Tre Kronor i Stockholm 2013. Han valde Luleå i SHL efter fyra säsonger i NHL med Philadelphia, ett år i Schweiz och tre år i KHL.

Under sina två år i Luleå har han blivit en så betydande del i laget att han är dess kapten. I SHL är han med drygt 24 minuters istid per match den som spelar mest.

Han bidrar i alla situationer. På och utanför isen.

LÄS MER: Kraven han ställer på Luleå

Erik Gustafsson har hyllats av sina chefer i klubben och är exemplarisk i sin papparoll.

– Jag har alltid varit en sån som bara vill köra på, kriga och ge järnet. Jag försöker pusha på och då har det väl kommit naturligt. Nu när man har blivit äldre så har det egentligen bara blivit så, säger Gustafsson, som har hunnit fylla 31 år.

Han är noggrann med att dela med sig av äran för att leda Luleå in i en storhetstid. Under Gustafssons första säsong var Luleå väldigt nära att bli seriesegrare, men slutade tvåa.

– Det är ändå några i laget som axlar den rollen. Det är ändå oerhört mycket att lära av såna som (Karl) Fabricius och (Niklas) Olausson och förra året (Johan) Harju och (Johan) Forsberg i första hand. Men även (Daniel) Sondell tycker jag drar ett tungt lass. Utåt sett kanske det har blivit jag, eftersom jag är kapten. Det har kommit naturligt och är ingenting som jag har strävat efter.

Luleå och huvudtränaren Thomas ”Bulan” Berglund har valt att låta Erik Gustafsson fungera lite som en mentor för de NHL-draftade backarna Jesper Sellgren och Nils Lundkvist.

Jesper Sellgren och Nils Lundkvist jublar tillsammans med Arttu Ilomäki och Emil Larsson. Foto: Bildbyrån.

Under sin första säsong i Luleå efter flytten från allsvenska Modo fick Sellgren chansen i Tre Kronor.

Den senaste säsongen var det Nils Lundkvist som fick ett genombrott i Luleå och SHL där han satte ett nytt poängrekord för juniorbackar.

Och både Sellgren och Lundkvist har kunnat luta sig emot Erik Gustafsson.

Jesper Sellgren kommer nästa säsong att ha möjligheten att slå sig in i NHL-laget Carolina medan Lundkvist väntas få en möjlighet i New York Rangers.

– Jag tycker att det har varit oerhört inspirerande. Det är två grabbar med enorm potential och som kommer att bli bättre hockeyspelare än vad jag någonsin har varit. Att spela med dem och vara en del av den resan tycker jag för mig har varit… det blir så att jag pressar mig till det yttersta också för att hänga med. Och försöka få ut max av mig själv, säger Erik Gustafsson ödmjukt.

– Visst, man försöker dela med sig och lära dem de små knep man kan, men jag skulle nog säga att man pushas, och jag skulle säga att jag lär mig av dem också. Det är bara att se på deras framfart och hur de tar för sig och spelar i landslaget.

För Luleå är det väl en bra utveckling att det kommer unga duktiga lirare som vill mycket. De äldre känner att de måste anstränga sig för att hänga med i de yngres strävan mot toppen.

– Jag känner mig väldigt prestigelös internt i laget. Det enda man vill och vad det handlar om för mig är viljan att vinna. Att få ut max av laget och ta sig så långt som möjligt. Det är därför det är extra surt att vi inte fick spela om det i år. Men vill man ha ett vinnande koncept eller ett lag i dagens Sverige så måste man ha unga pjäser som tar steg under säsongen för att bli konkurrenskraftig i slutspelet. Det går inte bara att bygga på äldre spelare, etablerade spelare, utan det gäller att kunna ha en bredd och då måste man ha unga som pushar på. Därför är det oerhört viktigt att hitta dem som har drivet och talangen. Grunden.

Erik Gustafsson har tillhört toppen av SHL:s backar i två säsonger, men ändå inte spelat en enda match för Tre Kronor, trots att han som sagt har vunnit VM-guld och har 55 landskamper på meritlistan.

– Under mitt första år i Luleå blev jag inte uttagen och det var inget mer med det. I år har det varit speciellt med familjesituationen. Jag har haft en bra dialog med (Johan) Garpenlöv (Tre Kronors förbundskapten). Vi har pratat och vi vet var vi har haft varann, säger Gustafsson, som vid flera tillfällen lämnat återbud till Tre Kronor.

LÄS MER: Kan SHL dra igång den 19 september? Med fans på läktarna?

– Jag är sugen på att spela i landslaget igen, men i år har det absolut inte varit läge på grund av familjeskäl. Det är där det ligger. Sedan vet man inte hur det hade sett ut i slutet av den här säsongen, om det inte hade blivit en pandemi. Egentligen är det väl uppe i luften och upp till Garpenlöv, men jag har inte tackat nej eller något sånt. Jag och ”Garpen” har en bra relation.

Just familjesituationen, där sonen som föddes förra sommaren, tidigt fick genomgå en operation, har präglat Erik Gustafssons liv det senaste året.

– Det är bättre. Det är väl det bästa som det har varit. Sedan är det tufft och mycket slit. Det är speciellt. Det är inget vanligt Svenssonliv eller vad man ska kalla det när man har två kids, säger Gustafsson.

– Det har gått framåt och det känns som det bästa nu sedan han föddes. Det är kul och man försöker ta det från dag till dag. Sedan får vi se vad det utmynnar i innan det är färdigt. Just nu kan man väl säga att det känns bra. Det har varit enormt krävande under säsongen. Hockeymässigt är jag enormt nöjd över sättet jag ändå har lyckats prestera på, för det har varit sjukt tufft.

Under coronakrisen och det inställda SM-slutspelet så har Erik Gustafsson och familjen kunnat ta vara på den gemensamma tid som uppenbarat sig. Värdefullt förstås.

För till hösten hoppas SHL och Erik Gustafsson att hockeyn är tillbaka med full kraft efter pandemin.

Och då blir det nya förutsättningar i Luleå Hockey. Efter Joel Lassinantti som ny förstemålvakt blir det ett nytt målvaktspar i David Rautio och Jesper Wallstedt.

– Det känns ändå väldigt bra. Rautio har erfarenhet, har gått långt i slutspel och har en enormt hög högstanivå och spelade jättebra i vintras när han fick chansen, säger Erik Gustafsson.

– Jeppe är ett mer oprövat kort, men vi såg när han fick chansen mot HV vilken potential han har. Han är också en sådan som skulle ta jättekliv under säsongen. Sedan är det svårt att ersätta ligans kanske bästa målvakt rakt upp och ner. Där får man hjälpas åt hela laget egentligen, och sättet vi spelar på. Det kanske kan bli en liten omställning.

Jesper Wallstedt fick som 17-åring hoppa in för Luleå i SHL borta mot HV71 den 10 mars i år och gjorde då sin debut.

– Men jag menar, ”Lassi” tar enormt många poäng åt oss under en säsong så det är ett avbräck om han spelar någon annanstans. Samtidigt unnar man honom den chansen efter den hockeyn han har levererat till slut.

Vem tror du blir näste talang som tar jättekliv i Luleå?

– Oj. Det ska bli kul att se. Det brukar utkristallisera sig på sommaren och tidigt under säsongen. Nu är vi i en rätt tidig fas, men så klart att (Noel) Gunler har enorm potential. Victor Berglund som har kommit upp från Modo nu har en enorm potential. Jag tycker även lite i skymundan att Calle Mattsson är en sån. Han kanske inte har varit samma talang utan har fått jobba mycket i det tysta och åkte på en otäck skada i år, men jag tycker att han har en uppsida och kan utvecklas enormt. Sedan är alla på olika nivåer. Det finns några stycken som har chansen att ta steg.

Erik Gustafsson återvänder till Sellgren och Lundkvist som goda exempel för hur unga spelare kan blomma ut i Luleå Hockey.

– När det gäller Nisse (Lundkvist) och Jeppe (Sellgren) har det varit mycket deras egen drivkraft och hur de tränar, hur de tar sig an allting. Nisse hade väl inte sin bästa säsong under mitt första år i Luleå, sedan kom han tillbaka i år och levererar på det sätt han har gjort. Det visar på mental styrka och ett inre driv. Mycket är upp till dem. Sedan ska det finnas möjligheter och det tycker jag att det gör i Luleå.

Erik Gustafsson medger att han har ett hett temperament. Foto: Bildbyrån.

Blir Victor Berglund nästa aspriant bredvid dig?

– Haha! Jag vet inte. Nu börjar man känna lite press…

– Nej, men alltså, jag skulle jättegärna spela med honom. Jag vet inte jättemycket om honom som spelare, men som jag säger, det pushar mig jättemycket att spela med yngre spelare och försöka hitta en kemi tillsammans och göra så att vi blir ett bra backpar som lagkamraterna kan lita på. Det skulle absolut vara inspirerande och roligt. Blir det så, och det är väl inte omöjligt att tränarna tänker så, då tycker jag att det skulle bli skitkul.

Till sist, Erik. Hur tacklar man ”Bulan” som coach på ett bra sätt?

– Jag tycker att han är en enormt bra tränare. Det är väl en av de bästa jag har haft. Jag tycker att han har ett enormt driv, och en passion och fokus på detaljer. Det är det som gör honom så pass bra. Han har en hög kravbild och kan ändå ha ett bra förhållande till spelarna. Det är högt i tak och vi kan diskutera. Det är inte det att han har alla svaren utan vissa saker kan man diskutera och komma fram till bästa lösningen tillsammans.

Gustafsson bubblar vidare om ”Bulan”:

– Han är prestigelös också och han vill bara lagets bästa. Det behöver inte vara hans sätt utan det bästa är att vi som lag kommer fram till någonting som vi tror kan fungera och som vi tror på. Det är det som jag tycker är verkligen imponerande. Och sedan drivet. Nivån han vill hålla på sakerna och hur han orkar det dag ut och dag in. Det är också väldigt imponerande.

Vem har hetast humör i gänget, du sa att ni har högt i tak?

– Hehe, det kanske någon annan får svara på… Han har ett enormt hett temperament. Det har jag också, och det finns några fler i laget, så jag vet inte. Jag tycker att det är en bra nivå och inte så att man står och skriker på varann.

– Det kan vara en prestation i matchen och när man sedan pratar om det efteråt, eller dagen efter, så analyseras det i en mycket lugnare, vad säger man, en mer rogivande omgivning. Då blir det lättare och det är väl så det ska vara. När känslorna har lagts åt sidan så ser man allting mycket nyktrare också.

***

Riktigt bra? Värd en hamburgare – för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.