AIK körde över allt och alla och slog omgivningen med häpnad när de gick fram till 16 raka segrar.
Ju längre sviten pågick desto mer väntade man på att den skulle ta slut.
Och visst gick den på sparlåga på slutet.
Framförallt gick målproduktionen ner, samtidigt som motståndet också var tufft de sista veckorna.
AIK kämpade ner Södertälje och BIK Karlskoga, tog en 1–0-seger mot Västerås och slog Kalmar på bortaplan. Allt med defensiven i fokus och det hårda jobbet där man var bättre än motståndarna.
Slutspelshockey, om ni så vill, vilket är ett gott tecken inför det som väntar snart.
Fick inte hål på muren
Den här veckan har man förlorat två hemmamatcher mot två bottenlag som backat hem i knät på sin målvakt. Östersund i måndags, nu Vimmerby en avslagen söndagseftermiddag där hemmalaget inte fick mycket draghjälp från läktaren.
46–6 (!) i skott på mål ger en talande bild, eftersom det var spel mot ett mål hela matchen. Vimmerby vann på ett powerplay-mål och hade en storspelande målvakt i Robin Christoffersson.
Han var mycket bra, men samtidigt borde AIK ha utnyttjat spelövertaget mer.
Vimmerby låg kompakt i knät på sin målvakt, och det hade krävts ännu mer för att bryta dödläget, skapa hål i försvarsmuren och spräcka nollan.
Det var heller inte lätt att driva upp tempot mot ett lag som hela tiden försökte dra ner på det.
Men all heder till Vimmerby. De tog ledningen och gjorde allt för att säkra poängen. Det fanns ingen anledning för dem att öppna upp sig och det här var tre poäng som kan visa sig rädda allsvenskt kontrakt.
Mot Östersund skapade AIK mer, det var ett par räddningar där från Carl Lidö som var sanslösa.
Christoffersson behövde inte stå på huvudet på samma sätt, tycker jag, för att hålla nollan. Särskilt de sista minuterna när AIK skulle forcera skapade man väldigt lite.
Hemmalaget fick inte igång offensiven men jag tänker inte dra alltför stora växlar av detta. Inte när vi pratar om att lag som förlorat tre gånger sedan årsskiftet.
Det kan vara oroande
Det som dock kan vara oroande är om AIK har svårt att dyrka upp motståndare som spelar tajt defensivt.
I slutspelet kommer motståndarna bidra med mer energi, fart och offensivt spel. Men skulle AIK hamna i underläge i slutspelsmatcherna behöver man kunna bryta motståndarnas mur bättre än man kunde göra här.
Man vill inte ha spelare som plötsligt börjar fundera och tvivla på sin egen förmåga.
Det blir naturligtvis risk för det.
Nu blev det förlust för AIK och man kommer högst troligt att komma på sjätteplatsen.
De sista två matcherna blir kanske betydelselösa, men Björklöven och Almtuna kommer ge allt och AIK kan knappast bara slå av på takten och låta sig bli överkört. Tvärtom blir det betydelsefullt, med tanke på den här matchen mot Vimmerby, att AIK gör några bra prestationer där.
Löven kan dessutom mycket väl bli motståndare i kvartsfinalen. Skulle toppduon Djurgården och BIK välja lag från åttondelsfinalerna (vilket är det mest logiska) så blir det Björklöven, Södertälje eller Kalmar som blir kvar.
Vilka vill man helst ha av dem, tror ni?
Personligen tror jag faktiskt på Björklöven. De är raka motsatsen mot en defensiv försvarsmur...
ERBJUDANDE med Hockeynews: 1 mån/halva priset på TV4 Play Sport Total (utan bindningstid)