"Aldrig acceptera brott på våra arenor"

Svenska ishockeyförbundet har under fredagseftermiddagen skickat ut ett pressmeddelande där man besvarar fyra frågor angående flaggförbuden som utfärdats av tävlingsnämnden, mot Djurgården, Luleå och Troja Ljungby.

Här kan du ta del av förbundets utskick.

Varför är ni emot supporterkulturen i arenorna?

Det är vi inte. Tvärtom. Supportrarna och den stämning de skapar är en av de absolut bästa och viktigaste delarna av upplevelsen i arenan. Förbuden mot supporterartiklar handlar uteslutande om att det faktiskt har begåtts brott som vi inte kan acceptera i våra arenor. Det är enkelt. Utan maskering och antändande av illegal pyroteknik i skydd av supporterartiklar hade förbuden inte delats ut. Vi vill att ishockey ska vara Sveriges mest engagerande idrott med en levande och positiv supporterkultur. Flaggtifon och läktarsång är exempel på inslag som förgyller svensk ishockey. Vi vill också att en ishockeymatch ska vara ett tryggt och säkert evenemang att besöka för alla som vill.

Varför har tävlingsnämnden utdömt förbud mot supporterartiklar?

Förbuden handlar om att supporterartiklar har använts som skydd i samband med att brott begåtts i våra arenor, som t.ex. maskering och antändande av pyroteknik. Supporterartikeln, som kan vara en enpinnsflagga eller overheadflagga, används för att skymma sikten för kameraövervakningen samt arrangörens säkerhetspersonal, så att de individer som utför brott inte kan identifieras av arrangören på ett rättssäkert sätt. Kameraövervakning visar hur till exempel en supporterflagga sänks ned över en del av läktarsektionen, och strax därefter sker en ordningsstörning i form av antänd pyroteknik eller att några individer är maskerade och antänder pyroteknik i ett senare skede. I grunden är det enkelt. Svensk ishockey kommer aldrig att acceptera att brott begås på våra arenor i samband med ishockeymatcher. Vår publik som går på en ishockeymatch ska både känna sig trygga och vara trygga på plats i arenan.

Varför exkluderar ni inte de individerna som utför ordningsstörningen, utan i stället delar ut en kollektiv bestraffning?

Svensk ishockey jobbar med det vi kallar en exkluderingsmodell, där individen som utfört ordningsstörningen ska ställas till svars för sitt agerande. Den som begår ett brott ska avvisas från arenan och stängas av från föreningens arrangemang. I de fall där ordningsstörningen har skett i skydd av en supporterartikel kan individen som ligger bakom ordningsstörningen inte identifieras av arrangören på ett rättssäkert sätt. Därför har förbuden varit riktade mot sektionen där ordningsstörningen inträffat, för att underlätta arrangörens säkerhetsarbete. Arrangör av matchen är klubben som har hemmamatch, som alltså är ansvarig för evenemanget.

Varför är förbudet sektions- och tidsbestämt?

Historiskt sett har förbud mot supporterartiklar gällt hela arenan, men det blir ett trubbigt verktyg när vi vet var en ordningsstörning i arenan har begåtts. Då är det lämpligt att rikta våra åtgärder där det händer, just för att vi inte ska göra mer åtgärder än vad som krävs och som berör fler i publiken än nödvändigt. Därför är de senaste utdömda förbuden mot supporterartiklar sektions- och tidsbestämda. Det betyder att supporterartiklar är tillåtna i andra sektioner av arenan under tiden som förbudet gäller.