HANSON: Hur bra kan inte det här bli, SSK?

SSK kom med tre spelare borta med kort varsel. Miikka Pitkänen, Nicolai Meyer och Hampus Harlestam – det är tre spelare som är tongivande och drivande i det här laget. Ändå spelar det ingen större roll – SSK är så väl samspelt och inkört i sin spelidé att det inte märks.

Efter en jämn förstaperiod (återigen startade SSK lite trögt) så tog Södertäljelaget kommandot och var tunga, starka och helt enkelt bättre. Vann närkamperna både defensivt och offensivt och kontrollerade matchen. Nolan Stevens är tillbaka och efter fint spel prickade han krysset centralt placerad, där Västerås inte hängde med och skottet var ren klass.

Andra perioden är Södertäljes. 12–2 i skott i andra perioden säger rätt mycket och även om Västerås hade en stolpträff så var det SSK som bara öste på, höjde tempot, kom i sina rullande anfall och tog sig in på mål när man ville, var känslan. Puckarna studsade rätt för gästerna och mot hemmalaget, men det var oftast resultatet av vunna närkamper i rätt lägen, som William Wiås mål till 2–0.

Egor Polin dundrade in 3–0 i powerplay och Carter Souch fortsätter göra mål och poäng till 4–0 och återigen är det flera kedjor och på olika sätt som SSK gör sina mål.

Nu har man dessutom en Olle Strandell som hittar rätt mer och mer. Rörlig, spelskicklig och delaktig i spelet också. SSK kommer ju knappast bli sämre med en sån addering till truppen.

Frans Tuohimaa stod för en stabil insats och var 48 sekunder från att hålla nollan. Han var tät, tog ett steg i rätt riktning prestationsmässigt och med tanke på att Oliver Håkanson också gjort två bra matcher innan dess är även målvaktssidan ett frågetecken från förra säsongen som rätats ut.

Västerås också på rätt väg

Västerås har sina stunder men är fortsatt ett lag som tycks stå och stampa. Det är en hel del som blivit bättre, det är ett lag som har jämnare prestationer och man får nog ändå säga att klubben och laget är på väg i rätt riktning, men tar små steg från de låga nivåer man varit på. Det är ett omtag med annan profil på laget och nog sitter det här ihop bättre än tidigare.

Karl Helmersson fick vara kvar och med en ung centersida, ung målvakt och en nästan ny backsida så borde det kunna bli bättre under säsongens gång. Till skillnad mot förra säsongen har Västerås ett lag med stor utvecklingspotential och det blir spännande att se var man står om några månader.

SSK däremot är ett lag färdigbyggt för stordåd. Om det ser så här bra ut redan nu i början av oktober, hur bra ska det inte bli när det är dags för slutspel i mars/april?

Men det vänder snabbt. Kanske tänker man helt annorlunda redan efter Djurgården hemma i Scaniarinken på onsdag – det blir ett stort test för det här laget.