Ek: Ta rygg på Martinsson, HV – men hur många matcher till får Stoa?

SHL presenteras av:

BAUHAUS bygger svensk ishockey 

Linköping och HV71 genomlider en säsong som får lagens fans att vilja hitta andra intressen än ishockey. Åtminstone de kvällar det är match. Då är det så nervöst att en del vill ta till flaskan. Någon låser in sig på toaletten i tre timmar.

Andra går loss på Twitter.

Det mesta har gått snett. Det vet ni som följer de här lagen.

Ikväll möttes de i en uppgörelse om att slippa ligga sist i SHL. Ödesmättat värre och med den där metalliska försmaken av att säsongen kan komma att avslutas med ett kval för att över huvud taget stanna kvar i finrummet.

Och underhållningsvärdet var precis därefter.

Att räkna antalet felpassningar, icingpuckar, offsideåkningar, nedlägg, tveksamheter skulle nästan kännas elakt. Det får räcka med att nämna det i all hast, så vet ni vad ni eventuellt har haft turen att klara er utan.

"Egentligen är det skitsamma hur fan det såg ut idag, vi behöver poäng" - Jonas Gunnarsson efter att ha nollat Linköping i viktiga bottenmatchen 👇 pic.twitter.com/QG9mmLMGdp

— C More Sport (@cmoresport) January 23, 2021

LHC saknade otroligt betydelsefulla spelare med f-r-ä-l-s-a-r-e-n Broc Little i spetsen. Deras frånvaro gav faktiskt HV71 ett gyllene läge att knipa tre poäng och göra det nygamle huvudtränaren Stephan ”Lillis” Lundh kallar för att ”stoppa blödningen”.

Det här blev ett plåster på såret för HV71. En 1–0-seger. Minsta möjliga för maximal poängutdelning.

Målvakten Jonas Gunnarssons första nolla för säsongen i ett perfekt tajmat läge och i en knepig match där han hade minimalt att göra i vad man normalt kan kalla för målchanser och skott i skottsektorn.

Naturligtvis blev det enda målet möjligt genom ett alldeles för långsamt agerande av den så erfarne LHC-backen Jonas Holös. Linköpings toppcenter Markus Ljungh vann en tekning klockrent och Holös kunde i lugn och ro ta hand om pucken. Det var åtminstone vad han till en början lurades att tro då HV71:s Tre Kronor-forward Anton Wedin kom stormande. Innan Holös hade fattat vad som hände hade Wedin lyft klubban på den siste LHC-backen och i friläget med Linköpings bäste – målvakten Niklas Lundström – skickat in en isare till 1–0.

Det blev segermålet. Linköping åstadkom så lite under tre perioder att lagkaptenen Jonas Junland passade på att dundra på med en sågning efter två perioder som räckte gott och väl till för att beskriva LHC:s tafatthet över tre perioder.

Linköping gjorde en plattmatch efter de två tidigare segrarna borta mot Frölunda och hemma mot Oskarshamn. LHC får hoppas att någon av de skadade spelarna kan vara tillbaka nästa vecka och fortsätta hoppas att IKO och något lag till kan vara en räddningsplanka för att slippa kval i vår.

HV71 hade sett till det lag man ställde upp med mot Linköping egentligen ett krav på sig att vinna med ett par måls marginal. Men självförtroendet är sargat.

Det ser man inte minst på en spelare som lagkaptenen Simon Önerud som när han kom fri med LHC-målvakten Niklas Lundström valde att passa pucken alldeles för sent till Alexander Bergström så att det blev noll och inget av ett 2-mot-0-läge.

I övrigt slet Önerud på bra och gör så gott han kan som lagkapten.

För HV71:s del och för dem som följer den här krampaktiga säsongen för en av svensk hockeys storklubbar på 2000-talet är Eric Martinsson den stora ledaren på isen.

Så värdefull i spelet med pucken. Han är en av få i hela bottenstriden som snabbt kan fatta ett beslut och sedan genomföra det på ett klanderfritt sätt. Inte så konstigt att ”Lillis” Lundh gav Martinsson över 26 minuter mot Linköping.

HV har många backar, och forwards, som skulle behöva ta lärdom av Martinssons agerande på isen. Då skulle kanske axlarna sjunka en decimeter och passningarna sitta lite bättre. Han spelar avslappnat och med en övertygelse om att det är roligt att spela ishockey.

För varje gång det är match finns chansen att vinna. Det går också bra att släppa fram hatet mot att förlora. Det brukar också funka finfint som drivkraft och skrämma rädslan att förlora på flykt.

Det är fortfarande många som måste lyfta sig i HV71. Majoriteten av spelarna så klart. Och den som kvickt behöver rycka upp sig är Ryan Stoa. Nu spelade LHC så långsamt att han faktiskt hängde med där ute, men om det inte börjar hända något i offensiven för Stoa är det frågan vad han då har att tillföra.

Åtta matcher nu. Ingen poäng. Sju skott på mål. Och minus fyra i plus/minus. Knappt 40 procent vunna tekningar även om det såg lite bättre ut mot LHC, som sagt.

HV71 behöver mycket mer än så av en spelare som förväntas vara med och hjälpa laget ur sin största kris på årtionden.

***

Riktigt bra? Värd en hamburgare – för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.