Talangen har slagit sig in i Malmö i kniviga läget: "Jag tar för mig"

Pappa Mikael gjorde över 400 matcher i Malmötröjan och var bland annat med och spelade upp laget i högstaligan våren 2006 och hann med två säsonger som lagkapten. Tolv år efter att Mikael Wahlberg gjorde sin sista match för klubben är nu sonen Anton uppe och gör sitt för att bidra i jakten på säkrat SHL-kontrakt.

Den nu 17-årige forwardstalangen gjorde en match i SHL under förra säsongen men har denna säsong nu noterats för tolv matcher, där han under senaste månaden fått mer speltid än under de första framträdandena. I lördags mot Timrå blev det drygt elva minuters speltid i en kedja med Carl Söderberg som center och Kim Rosdahl på andra sidan, en trio som många gånger var bland de piggare hos SHL-jumbon.

Och att som ung talang komma upp och spela med en center som har närmare 600 NHL-matcher och ett VM-guld på meritlistan är ingen liten sak.

– Det är kul. Han är hur bra som helst och har varit i NHL i flera år. Han hjälper mig mycket ute på isen, i båset och i omklädningsrummet så det är skitkul, säger Anton Wahlberg.

Första SHL-poängen kom i hemmamatchen mot Skellefteå häromveckan när en assist registrerades på kontot, samtidigt har han varit framträdande för J20-laget med 27 poäng på 32 matcher

– Det går så mycket snabbare här och gör man ett misstag så smäller det direkt bakåt, det gäller att vara med hela tiden och ha huvudet uppe. Sedan försöker jag spela mitt spel så mycket det går, säger Wahlberg.

Men det är inte bara just spelet på isen som innebär en stor omställning från juniorhockeyn till SHL-hockey menar forwarden.

– En stor skillnad för mig har varit är att det är match varannan dag, det blir så mycket tyngre och går så mycket fortare. Det blir jobbigt, men det är något att vänja sig vid, att spela lördag, hem, vila, match igen. Det är sjukt kul att spela hela tiden, men det är jobbigt och jag vill hitta en form så att jag orkar med matcherna, säger han.

Är det den biten som är den största skillnaden, trots att det kan vara tre matcher på tre dagar i juniorhockeyn?

– Ja, det är match, sedan träning, och sedan ska man hitta ett sätt där man kan stämpla ut och sedan stämpla in när man kommer tillbaka igen. Det blir ut och in, det blir mycket och det blir hockey hela tiden men det är bara kul, så jag ska inte klaga.

När Malmö vände 0–2-underläge till 6–3-seger mot Timrå i lördags var Wahlbergs kedja till en början alltså en av de piggaste.

– Jag tycker att det var bra, jag tar för mig mycket och vinner många dueller. Jag spelar mitt eget spel, stundtals kan det bli lite slarvigt, jag tappade puck på blå i sista bytet. Men det är väl det, att spela på en jämn nivå under hela matcherna som man vill komma till. Det är det jag söker efter, säger han om sin egen insats.

Och att hitta jämnheten som krävs, för att få en jämnare kurva när det kommer till istid istället för att pendla mellan allt från 0 till 13 minuter är något han eftersträvar.

Men att hitta svaret på frågan hur man hittar jämnheten är inte jättelätt att svara på.

– När jag spelar bra får man spela mer och när jag är lite sämre får man ta bort mig och det accepterar jag till hundra procent. Men hur man ska hitta det… Man får försöka göra en bra match och sedan bygga på det, säger han.

För en forward med Malmö tätt kopplat till familjen är det såklart speciellt att vara med och försöka styra skutan mot ett räddat SHL-kontrakt. Och likt övriga i föreningen är han medveten om att utgångsläget är tufft.

– Vi vet vilket läge vi sitter i. Vi vill varje match såklart och göra något bra utav det. Men vi vill göra det bästa av situationen och inte gräva ned oss, hitta en bra känsla. Vi vill hitta en bra känsla inför det som komma skall, sedan vill vi såklart vinna matcher, säger han.