Genomgång – SHL-lagen som flippar och floppar jämfört med förra säsongen

5 december 2022
Om bara ett par omgångar har halv SHL:s grundserie spelats. Vilka lag har förbättrat sig sett till tabellen jämfört med förra säsongen? Och vilka går sämre?
Häng med i denna genomgång så får du svaren om vinnarna och förlorarna.


1 Växjö, 24 matcher, 47 poäng, 73–51 (+22)
Vid samma tid ifjol: 38 poäng, 70–69 (+1)
Skillnad: +9 poäng och en mycket bättre målskillnad.
Kommentar: Defensiven den här säsongen har lyft sig rejält. Men så går det knappast att hitta en bättre backsida i SHL än det nye coachen Jörgen Jönsson har att tillgå. Målvaktsparet Emil Larmi och Adam Åhman har en relativt jämn fördelning där Åhman är den i SHL som har spelat mest av ”reservmålvakterna”. Målskyttet är jämnt fördelat och ingen har gjort fler än sju mål. Anmärkningsvärt då att Kalle Kossila är en av spelarna som har gjort sju mål. Med tanke på att han bara har spelat sju matcher.

2 Skellefteå, 24 matcher, 45 poäng, 80–59 (+21)
Vid samma tid ifjol: 45 poäng, 75–55 (+10)
Skillnad: ±0 poäng och en bättre målskillnad.
Kommentar: Om man fryser tiden och jämför rakt av med förra säsongen slås man av att det är en imponerande jämnhet att ha lika många poäng i år i början av december som förra starten på vintern. Men då ska man veta att Skellefteå i nuläget har åtta raka segrar. Målvakten Gustaf Lindvall debuterade i Tre Kronor i november 2021, men har haft det lite kämpigare med en del skador. Då har Linus Söderström kommit in och avlastat på ett fint sätt, precis som junioren Alexander Hellnemo den senaste veckan. Offensivt handlar mycket om Jonathan Pudas och Oscar Möller. Skellefteå som klubb har lyckats med sin idé om att slussa in spelare från juniorsidan och få verksamheten att ticka på trots tapp till NHL.

3 Timrå, 23 matcher, 41 poäng, 69–49 (+20)
Vid samma tid ifjol: 25 poäng, 57–79 (-22)
Skillnad: +16 poäng och en remarkabelt mycket bättre målskillnad.
Kommentar: Det är klasskillnad på Timrå den här säsongen jämfört med förra. Att på samma gång få hem Anton Lander, Jonathan Dahlén, Emil Pettersson och Anton Wedin har gjort underverk för TIK. För ser man till backsidan och målvaktssidan är det inga jättestora förändringar mot då Timrå tvingades kvala sig kvar i SHL. Den här säsongen ser också ut att fortsätta bortom grundserien. Men med en helt annan typ av spänning.

4 Frölunda, 24 matcher, 41 poäng, 63–61 (+2)
Vid samma tid ifjol: 47 poäng, 74–58 (+16)
Skillnad: -6 poäng och en sämre målskillnad.
Kommentar: Någon som saknar Elmer Söderblom? Det gör Frölunda. Men det har inte varit så mycket snack om att 202 centimeter, 112 kilo – och 21 mål har stuckit till USA och Detroit. Fast det är klart att det märks om man ser till helheten. Ryan Lasch har haft svårare att göra poäng än tidigare i SHL. Ändå är känslan att Frölunda är på gång uppåt. Andreas Borgman (avstängd) är tillbaka efter skada. Loui Eriksson har kommit fint in och målvakten Lasse Johansson har återfunnit sitt vinnande spel.

5 Färjestad, 23 matcher, 40 poäng, 67–65 (+2)
Vid samma tid ifjol: 31 poäng, 71–73 (-2)
Skillnad: +9 poäng och ganska sig lik målskillnad.
Kommentar: Skadorna har varit många och ett genomgående hinder att bemästra, men det har Tomas Mitells lag lyckats rätt bra med. Färjestad är betydligt bättre poängmässigt i december 2022 jämfört med förra säsongen. Det mesta talar för att FBK blir ännu bättre när Theodor Lennström, Henrik Björklund och Mikael Wikstrand är tillbaka efter skador.

6 Örebro, 24 matcher, 35 poäng, 65–64 (+1)
Vid samma tid ifjol: 40 poäng, 64–50 (+14)
Skillnad: -5 poäng och en klart sämre målskillnad.
Kommentar: November kom som en käftsmäll för Örebro som sett över de senaste åtta matcherna har varit näst sämst i SHL med bara sex poäng. Det har gjort att Örebro också är sämre än förra säsongen vid den här tiden och man har släppt in en hel del fler mål. Precis som många andra lag hade Örebro förväntningar på sig att bli bättre den här säsongen så man anar en viss besvikelse över utvecklingen. Eller ska vi kalla det för en temporär svacka?

7 Linköping, 24 matcher, 34 poäng, 60–73 (-13)
Vid samma tid ifjol: 27 poäng, 54–71 (-17)
Skillnad: +7 poäng och en något bättre målskillnad.
Kommentar: LHC har värvat en rad fina spelare för att slippa hamna i ingenmansland och missa slutspelet. Den satsningen börjar kanske att bära frukt för sedan den 1 november är Linköping ett topp sex-lag. Att Oscar Fantenberg är tillbaka efter skada betyder massor. Ändå känns det som om LHC kan, och behöver, få ut mycket mer av de spelare som ska bära laget både offensivt och defensivt. Det här laget har mycket potential.

8 Leksand, 23 matcher, 32 poäng, 58–57 (+1)
Vid samma tid ifjol: 42 poäng, 73–60 (+13)
Skillnad: -10 poäng och problem med målskyttet.
Kommentar: Det är uppenbart något som inte riktigt stämmer för Leksand. VM-spelaren Oskar Lang leder den interna poängligan på sina 16 poäng (4 + 12). Nyförvärven Anton Lindholm och Mantas Armalis har också varit kanon för Leksand. Men överlag är förväntningarna på Leksand att ta betydligt fler poäng än så här. Och att inte ha fått igång powerplay på hemmais efter så här pass lång tid är inget annat än en gåta. Som behöver få en lösning.

9 Luleå, 23 matcher, 31 poäng, 52–53 (-1)
Vid samma tid ifjol: 40 poäng, 69–54 (+15)
Skillnad: -9 poäng och en klart försämrad målskillnad.

Kommentar: Bara sju poäng de senaste åtta matcherna och förlusterna på slutet har fått en och annan Luleåsupporter att misströsta och ifrågasätta hela lagbygget. Luleå har inte kunnat ersätta poängkungen Linus Omark. Och vem hade egentligen trott det? Som vanligt för Luleå handlar det om att lagmaskinen måste mullra. En nyckel är att ”få fler puckar på mål”. Här är LHF svagast i SHL. Och effektiviteten är ett annat sorgligt kapitel.

10 Oskarshamn, 23 matcher, 31 poäng, 71–78 (-7)
Vid samma tid ifjol: 39 poäng, 73–67 (+6)
Skillnad: -8 poäng och en sämre målskillnad.
Kommentar: IKO hade en fin tid före jul 2021. Förstakedjan med Patrik Karlkvist, Fredrik Olofsson och Kim Rosdahl drog laget. Men här är det ingen större skillnad i år för Karlkvists nya kedjekamrater Antti Suomela (poängbäst i SHL) och Ahti Oksanen är enastående bra. Istället är det försvars- och målvaktsspelet som behöver höjas. Det blir jobbigt i längden att göra massor av mål för att ta poäng och vinna matcher. Det är underhållande, men ohållbart.

11 Rögle, 22 matcher, 31 poäng, 61–68 (-7)
Vid samma tid ifjol: 48 poäng, 76–56 (+20)
Skillnad: -17 poäng och en mycket sämre målskillnad.
Kommentar: Serieledare för ett år sedan och slutligen seriesegrare. Men den röda tråden är bruten. Det går kanske inte att förvänta sig att man år efter år ska få maximal utdelning av värvningar från Norge eller Hockeyallsvenskan utan att det emellanåt blir ett hack i skivan. Årets hack har varit väl djupt och skador på bärande spelare har också gjort sitt till. Resan mot slutspel blir tuffare än de senaste åren.

12 HV71, 23 matcher, 29 poäng, 59–66 (-7)
Vid samma tid ifjol: Spel i Hockeyallsvenskan.
Kommentar: Om man ska säga något om HV71 även om det inte går att jämföra med förra säsongen så är det så att HV efter en sämre start än förväntat har fått ordning på en rad parametrar där främst effektiviteten har hjälpt laget upp från jumboplatsen. Men i likhet med övriga lag på undre halvan av tabellen kommer det att vara en skakig resa troligen säsongen ut. Jämnheten kommer att ge många lag en upplevelse av kvalångest. HV71 kan nog tackla förutsättningarna som ges.

13 Brynäs, 24 matcher, 29 poäng, 60–80 (-20)
Vid samma tid ifjol: 27 poäng, 57–77 (-20)
Skillnad: +2 poäng och en nästan identisk målskillnad.
Kommentar: Det går upp och det går ner. Men i det långa loppet står Brynäs och stampar på en otäck fläck i botten av serien. Inget snack om att backarna David Sklenicka, Johannes Kinnvall och även Samuel Johannesson har varit bra för Brynäs offensiv. Men målvaktssidan och försvarsspelet har problem. Skadan på Johan Larsson kom också olyckligt. Huvudtränaren Mikko Manner förlängde nyligen sitt kontrakt och mycket jobb återstår.

14 Malmö, 24 matcher, 26 poäng, 62–76 (-14)
Vid samma tid ifjol: 28 poäng, 60–71 (-11)
Skillnad: -2 poäng och en något sämre målskillnad.
Kommentar: Inför den här säsongen var Malmö av många tippade att ligga i botten. Till en början visade Malmö som lag att det var ett dåligt tips. Men efter hand har det tyvärr visat sig vara en rimlig bedömning av lagbygget. Det är få spelare som kan bryta mönstret och de ledande spelarna förlorar sina matcher i matcherna. Att Malmö är sämsta hemmalag och bara har tagit åtta poäng på 13 matcher på hemmais är något som behöver rådas bot på.