Vad har hänt med Brynäs?


28 november 2017

Den ovan ställda frågan har stötts och blötts i media, fikarum och andra forum under hösten. Efter den inledande frågeställningen behandlats flyttas diskussionen vidare till om de kommer vända uppåt, neråt eller ligga kvar på samma plats. Den här artikeln kommer behandla båda delar.


Annons

Som i artikeln om Rögle och deras backuppsättning kommer jag använda mig huvudsakligen av Game Score. Vi kommer titta på total Game Score, per 60 minuter och per match. Samma reservationer och saker att ha i åtanke gäller här som där:

Game Score är en enkel modell där man matar in mål, första-assist, andra-assist, skott på mål, blockerade skott,utvisningar, målskillnad vid lika styrka och skottförsöksskillnad (Corsi) vid lika styrka. Som med alla människans skapelser, så är den inte perfekt, men gör ett skapligt jobb som grovkornigt verktyg vid utvärdering av spelare och lags resultat. I och med att mycket av det som matas in är offensiva kategorier, så undervärderas defensiva spelare en aning. 

Som tur är, så kan vi ha det i åtanke (vilket modellen inte kan) när vi gör vår slutgiltiga bedömning. 

Vi kommer använda några förkortningar och begrepp i artikeln som behöver förklaras först. Spelarna kommer placeras i nivåer utefter ranking av deras resultat jämfört med resten av spelarna i ligan. Det är ett sätt att omsätta rankingpositionen till ett mer greppbart koncept. ”Han spelar som en förstalinespelare” är nog mer lättsmält än ”han spelar som en topp-42-forward”.

Logiken är som följer: 14 lag i ligan, varje lag har en topplina med 3 forwards, = 42 topplinejobb (14x3 = 42). Rankas du topp-42 bland forwards = 1L som nivå. Sedan följer man bara samma logik ner i line-up och gör samma för backar. Noggranna läsare märker så klart att det finns 1F och 1D/2D på ett par spelare. Det är ytterligare ett lager för att separera eliten (topp-14 forwards, top-14 backar samt backar 15-28). Skillnaden i GS-produktion är lika stor mellan forward rankad 1 och 10 i ligan som 10 och 38.

Förkortningarna betyder följande:

Vi inleder med att titta lite snabbt på Brynäs forwards och backar 2016/17. Först forwards:


Brynäs fick, per GP, resultat i nivå med 3L eller bättre från 12 forwards. Det är riktigt bra djup. Lindblom, Clark och Jensen rankades alla topp-14 bland forwards. Man hade bredd och spets, samt fick bra resultat från Asklöf, Ölund och Boqvist (klarade inte istidskriterierna) de minuter de spelade.



Bland backarna såg det nästan lika bra ut. Kanske inte samma spets utöver Gunderson, men sex backar med 2P-resultat eller bättre per GP. Man hade även kompetent målvaktsspel som stoppade 92.2% av skotten vid lika styrka. 

Nu tittar vi på den pågående säsongen:



Från 12 forwards med topp-9-resultat 8. Från 3 forwards rankade topp-14 per GP, till ingen. Från en spetsig och bred forwardsuppsättning till en som distributionsmässigt är väldigt medelmåttig. Kännetecknet för bra lag är att ha spelare som producerar på en nivå över sin roll, det vill säga din tredjelina producerar som en andralina och så vidare.

Aaron Palushaj kan man inte klaga på, men ett annat nyförvärv (Caporusso) kom inte ens över de 100 minuter som krävdes i urvalsprocessen.


Backsidan ser tyvärr inte mycket bättre ut. Djupet i line-up är som bortblåst. Från 6 backar med 2P-resultat eller bättre, till 3. Skador har ställt till det en del, men samtidigt ser det inte så mycket bättre ut om man räknar på istid per 60 minuter.

Vi har en faktor som påverkar Game Score mycket: procenten. Räddningsprocent och skottprocent påverkar givetvis mål, som påverkar poängproduktion, målskillnad och därmed har inflytande över hur siffrorna faller ut i Game Score. Ibland har bra lag dåliga resultat på grund av hög/låg räddningsprocent eller skottprocent. Dessa tenderar jämna ut sig i relativt stor utsträckning allt eftersom säsongen går och lag med dåliga starter klättrar samtidigt som motsatsen sker för lag med ohållbart heta starter.

Färre avslut ger färre mål
Jämför vi med första 22 matcherna förra säsongen, så har Brynäs presterat rent effektivitetsmässigt på ungefär samma nivå som 2016/17. Två mål till så är skottprocenten samma nu som då. Den stora skillnaden är att man gått från 28.4 skott på mål per match, till 26.6. Det kanske inte låter så mycket, men givet den effektivitet de har så blir det en skillnad på nästan 4 mål på 22 matcher.

Generellt sett brukar man säga att 6 plusmål är värt en vinst i tabellen, så där har vi två poäng förlorade (tre om vi räknar med den aningen lägre skottprocenten).

Defensivt är skillnaden också ungefär 2 skott på mål, från 26.1 till 28. Samma matematik ger samma resultat som ovan och vi sitter på 8 måls förväntad skillnad förutsatt samma skott- och räddningsprocent som 2016/17. Medan skottprocenten är ungefär samma, så har räddningsprocenten droppat från 91.5% till 89.3%. Anledningen kan vara flera, men pucken räddas inte i samma utsträckning och man har inte skottdifferensen på sin sida i samma utsträckning som förra säsongen.

Fem-mot-fem-spelet har blivit svagare
Inget illustrerar nog raset i samma utsträckning som spelet 5v5: 2016/17 hade man ca 51% av avsluten (Corsi%), i år är det nere på strax under 47%. Det, i samband med försämrad effektivitet, primärt drivet av räddningsprocent, är de huvudsakliga anledningarna till att man har 15 poäng färre jämfört med fjolåret. 

Det som skulle oroa mig om jag var Brynässupporter är följande: lag som ligger under mycket i matcher tenderar jämna ut skotten (s.k. score effects). Laget som leder slår av lite på takten, spelar mer defensivt och vice versa för jagande lag som släpper handbromsen och chansar lite mer i spelet. Brynäs 2016/17 ledde mycket, och var ändå 4.5% bättre Corsi-mässigt 5v5 än vad Brynäs 2017/18 är, som legat under mycket.

Har inte lyckats ersätta nyckelspelare
Medan man dragits med skador på en del spelare, så är det i min bedömning inte tillräckligt för att förklara raset 5v5. Tränarbytena är troligtvis en faktor, även om jag inte är lika fullt ombord på hajp-tåget gällande ”Bulan” Berglund. Man tappade ett par tunga pjäser som alla har en historik av att driva spelet i rätt riktning (Lindblom, Westerholm x 2, Pudas) och har inte lyckats ersätta de fullt ut, men flertalet kvarvarande spelare från fjolårets trupp har också underpresterat å det grövsta.

"Dags att kalibrera om förväntningarna"
Kontentan är att även om målvaktsspelet studsar tillbaka till fjolårets nivå (jag tror det är fullt möjligt), och skyttet är lika effektivt som det varit, så kommer man ändå släppa in fler mål bakåt än man gör framåt resten av säsongen, förutsatt att man fortsätter torska skotten i den utsträckning man gjort. Det blir inget kval, men lag med 46-47% Corsi tenderar hamna runtomkrig där Brynäs ligger nu – ingenmansland +/- någon placering.

Håller man fortfarande fast vid förhoppningen att detta är ett lag som kan nå topp-6 och senare utmana i slutspelet, så är det nog dags att kalibrera om förväntningarna. 

Annons

Annons


Annons

Annons

Annons